Fastigheter går åt om priset är rätt och riskerna små: ”Många vill köpa, men inte sitta fast med två bostäder eller två lån”

Den östnyländska bostadsmarknaden svajar en aning. Småhus går åt om priset är rätt, men många vill först sälja sin bostad innan de köper en ny. Bankerna har dessutom stramat åt bostadslånen.

Fastighetsmarknaden gick het i östra Nyland under pandemin. Småhus och sommarstugor gick åt åt som smör i solsken. Sedan steg räntorna och materialkostnaderna, vilket satte sordin på köplusten och renoveringsivern.

Enligt fastighetsförmedlarna Ulrica Holmgren i Sibbo, Kerstin Rosenqvist i Lovisa och Sara Karlsson i Borgå finns ett stort intresse för bostäder, men köparnas beteende har förändrats under det senaste året.

– Folk har kanske blivit kräsnare för det är ganska mycket som de inte vill ha och så påstår de att de inte finns någonting till salu, men det finns faktiskt tre gånger mera än under pandemin, säger Karlsson.

Under pandemin fanns till exempel omkring 170 bostäder till salu i Borgå, fredagen den 14 juli fanns 432 bostäder.

Köpare söker både småhus och lägenheter, men inte objekt där bolaget planerar omfattande renoveringar eller renoveringsobjekt. Stora eluppvärmda hus har heller ingen strykande åtgång.

– De vill ha ett färdigt paket till ett förmånligt pris, det vill säga inga renoveringar i sikte. Allra helst vill de ha ett hus i gott skick med jordvärme där ingen behöver göra någonting en lång tid framöver. När vi har sådana så dras de ur händerna, säger fastighetsförmedlare Sara Karlsson i Borgå.

För Karlsson betyder inte en stor aktivitet nödvändigtvis att objekt byter ägare i snabb takt. Karlsson ser en utveckling som oroar.

– Behovet av att ha ett hem försvinner aldrig. Väldigt många vill köpa, men ingen vill vara fast i två bostäder eller ta ett tillfälligt lån för att räntorna de facto gör att det blir dyrt att ha två bostäder parallellt, säger Karlsson.

Det här har inneburit att Karlsson haft godkända bud på nästan hälften av sina objekt. Ännu ifjol hade det inneburit att bostaden hade tagits bort från marknaden och en köptid bokats in.

– Men nu är alla bud, grovt karikerat sett, med egen bostad såld som villkor, säger Karlsson.

Enligt lagen har säljaren då rätt att fortsätta marknadsföra bostaden.

– Det betyder att fast jag har en massa godkända bud, det vill säga folk som vill köpa, så fortsätter vi visa objekten åt folk som säger att de nog är intresserade men vill ge ett sådant bud att det är med egen bostad såld som villkor, säger Karlsson.

Karlsson oroar sig för att för många ska tänka lika, att allt flera fastighetsförmedlare får bud med egen bostad såld som villkor.

– Vi har ett ekorrhjul som jag inte vet om det har en början och ett slut.

Dessutom ålägger lagen säljaren att bara ta emot ett bud i taget.

– Det gör att alla de här bostäderna fortsättningsvis är på marknaden, så det ser ju ut som att det inte finns något intresse fast det är väldigt många som vill köpa, säger Karlsson.

Nu är alla bud, grovt karikerat sett, med egen bostad såld som villkor

fastighetsförmedlare Sara Karlsson

Karlsson anser inte att man direkt kan prata om köparens marknad.

– Nej, med egen bostad såld som villkor så måste budet vara bra. Säljaren förbinder sig ju inte. Av mina bud med egen bostad såld som villkor är många överbegärt pris, men det förutsätter att de får en köpare till sin bostad.

Karlsson nämner intresserade från huvudstadsregionen som försökt sälja sin bostad flera gånger för att flytta österut, men meddelat att de återkommer när bostaden är såld.

– Sedan när vi får pengar så kommer vi och köper, säger Karlsson.

I Sibbo upplever fastighetsförmedlare Ulrica Holmgren också en viss försiktighet bland köpare, till exempel att man ogärna försätter sig i en situation med två bostadslån.

– Bankerna vill ju inte ge lån till två bostäder så de är lite illa tvungna att först sälja sin egen bostad, så det går långsamt för stunden.

Däremot finns ett intresse för både stugor och småhus ute i byarna bara de är rätt prissatta, men intresset för lägenheter är svalt, speciellt efterfrågan på nya bostäder med höga låneandelar.

– Kusten skulle dra om det skulle finnas utbud, men nog är det både bycentra och byarna som drar, för folk vill ha mera utrymme kring sig, säger Holmgren.

Det växande intresset för att bosätta sig ute i byarna går samtidigt paradoxalt nog emot kommunens planläggning som eftersträvar en koncentration till bycentrum.

– Byggnadslov och att kunna bygga i byarna är ju fortfarande en bristvara, framförallt i Sibbo, säger Holmgren.

Samtliga förmedlare ser att de som vill flytta till eller köpa bostad i regionen inte är ortsbor utan kommer från andra kommuner, främst huvudstadsregionen.

Bostadsmässan i Lovisa pågår som bäst och lockar besökare till staden men fastighetsförmedlare Kerstin Rosenqvist tror att det inte är samma människor som söker gamla objekt i Lovisa.

– Bostadsmarknaden har varit helt bra här i början på sommaren, april, maj, juni. Jag märker att det är semestertider och lugnare i mitt jobb nu för tillfället fast staden är full med folk, säger Rosenqvist.

Rosenqvist tror att de som besöker bostadsmässan är sådana som har planer på att bygga eller har renoveringar på gång.

– Men genast då man får ett bra objekt till salu som är inflyttningsklart så hittar det kunder. Då går det undan.

Ett objekt Rosenqvist lade upp på nätet i mitten på förra veckan resulterade genast i visningar för ett halvt dussin intresserade.

I Storlovisa är det främst småhus och familjehus som intresserar.

– Det är familjer som söker hem och man märker att det är nya ansikten man träffar. Folk flyttar till Lovisa annanstans ifrån.

Rosenqvist säger att historiska hus och renoveringsobjekt har sina egna köpare bara priset är det rätta. Lägenheter går just nu dåligt åt, då merparten som nu är till salu är tvårummare och köparna söker familjelägenheter, där av intresset för småhus.

Sommarstugeboomen är över

Under coronapandemin köpte många finländare fritidsbostäder och sommarstugor eftersom möjligheterna att umgås socialt och resa utomlands var begränsade.

Nu finns tydliga tecken på att efterfrågan håller på att avta rejält.

– Jag tycker att sommarstugeförsäljningen inte ens har satt igång i år. Jag har åtminstone haft dåligt på den fronten. Det har inte kommit in objekt till salu och dom som jag har vill inte gå åt, säger Rosenqvist.

Marknaden är uppenbarligen mättad och efter pandemin har Rosenqvist bara haft en stuga till salu.

Rosenqvist misstänker att de höga räntorna är en orsak till att folk överväger noggrant om det är rätt tid att ta lån för en fritidsbostad.

Under pandemin var efterfrågan över allas förväntan och objekt såldes också till överpris.

– Allt vad man hade till salu drogs ju från händerna på en, oberoende om det var billigt eller dyrt så gick allting åt.

I Borgå har Sara Karlsson noterat samma tendenser.

– Folk håller hårdare i sina pengar, räntorna har stigit och alla måste säkert spara in på sina utgifter i någon form och fritidsboende är nog en extra lyx. En sommarstuga är kanske inte det första du investerar i om du blir tvungen att ändra dina konsumtionsvanor, säger Sara Karlsson.

Karlsson hör av köpare som önskar ett sommarställe med strand, men priset får inte överstiga 150 000 euro, och sådana finns väldigt sällan till salu i Borgå.