Den varma sommaren kan öka antalet skadeinsekter i skogarna i östra Nyland

Granbarkborren och andra skadeinsekter finns på flera håll i hela Östnyland. Den varma sommaren kan öka antalet individer och speciellt skogar nära naturskyddsområden riskeras att drabbas.

Den torra sommaren i östra Nyland har med stor sannolikhet drabbat nyplanterade träd. Det tror arbetsledare Björn Arnold-Larsen vid Skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret i Borgå.

– Torkan har ju gjort att det finns risk att en viss del av de plantor som planterades i våras har torkat, men det har inte hunnit inventeras hur mycket det har skett, säger Arnold-Larsen.

Det handlar till största delen om barrträd, men också björk som är känslig som nyplanterad.

– Det beror så på markens konsistens och marktyp och om där är tillrinning från höjderna bredvid.

Jordbrukarna har i flera repriser önskat regn, men skogsägarna ser att allt som regnade före midsommaren är till godo för skogsbruket.

– För skogens del börjar det vara färdigt, för tillväxten sker på våren och försommaren. Men för övervintringen skulle det vara bra med jämnt regn då och då och normala sommartemperaturer, så där är önskelistan den samma som för jordbrukarna, säger Arnold-Larsen.

Däremot önskar skogsägarna inte höga temperaturer, eftersom insektangreppen ökar ju svagare träden är. Varmt väder betyder ypperliga förhållanden för skadeinsekter.

Ifjol ökade populationen av skadeinsekter på grund av den varma sommaren och nu antar Skogsreviret att det kommer att finnas en del insektdöda träd även i år.

Flera borrar härjar i skogarna

Äldre träd som inte kan producera kåda löper risk att torka och har då svårt att försvara sig själva mot skadeinsekter, bland annat granbarkborren.

– Ett kraftigt växande träd fyller modergången som barkborren gör med kåda. Vi kallar det att granen gråter för det blir vita streck på trädet och man ser att det har haft angrepp men kunnat försvara sig, säger Björn Arnold-Larsen.

Träd som växer på för mager mark, på berg och i magra sandjordar växer dåligt och angrips också kraftigare av barkborrarna. Det gäller även träd som drabbats av rotröta .

– I välväxta, gallrade, skötta skogar på bördig mark är skadorna oftast mindre.

Det är främst den större och mindre granbarkborren eller den åttatandade granbarkborren samt bastborren som angriper träd i de östnyländska skogarna.

– Den mindre granbarkborren och bastborren angriper topparna där barken är tunnare. Då man ser granar där toppen har torkat så är det de här filurerna som har varit där, säger Arnold-Larsen.

Om man upptäcker angrepp i en riskskog med äldre träd kan en avverkning rädda det ekonomiska värdet, men Skogsreviret uppmanar ägarna till ett aktivt skogsbruk, det vill säga planera vilka träd som planteras, att gallra och att sköta om skogarna.

Mångfalden har sina sidor

Inom ramen för skogshygien håller Skogsreviret också ögonen på till exempel dvärgborrar och tallsteklar i vindfällen, virke och döende träd som ligger kvar i skogen.

– Det finns en viss konflikt i mångfalden som det talas mycket om i dag och skogsskötseln.

Lagen om bekämpning av skogsskador påbjuder att stora vindfällen och virkeshögar längs skogsvägar transporteras bort inom bestämda tidsfrister.

Samtidigt påbjuder skogscertifieringen att vindfällen och döda träd lämnas kvar i skogarna för att bevara skogsnaturens biologiska mångfald

– Det gäller att kunna balansera hur mycket man kan lämna kvar. Det borde finnas en 10–20 kubik per hektar, men det är också max som det får finnas, säger Björn Arnold-Larsen.

Skogar som växer granne med naturskyddsområden löper större risk att drabbas av skadeinsekter.

– Det här är väldigt politiskt inkorrekt att säga men man behöver större naturskyddsområden runt de privata skogarna, säger han.

Arnold-Larssen syftar på att chansen för att skadeinsekter hålls i naturskyddsområdena då är större istället för att söka sig vidare till andra skogar.

Arnold-Larsen pekar ut bland annat Sibbo storskog och motsvarande naturskyddsområden i Borgå som riskskogar.

– Där matas det nog kontinuerligt utav skadeinsekter till grannskogarna. Skogen behöver inte människan, men människan behöver skogen.

Arnold-Larsen konstaterar att skogen klarar sig på ett eller annat sätt, att det behövs maskar och baggar, men att det också ställer till det för dem som behöver skogen som en ekonomisk resurs.

Bra tid för avverkning

Björn Arnold-Larsen framhåller samtidigt att de varma och torra somrarna utgör en ypperlig tid för verksamhet i skogarna vid sydkusten också i juli och augusti.

– Marken håller nu, för när det inte har regnat så uppstår inga markskador. På våren är barken väldigt skör och det blir lätt stamskador i maj-juni, men den risken finns inte nu när växtperioden börjar vara färdig.

Medan såväl Skogsreviret som industrin firar semester är mängden virke som förs ur skogarna sommartid små. Det är i praktiken bara energigallring av ungskog som pågår nu.