Rasismen har länge varit ett problem i Finland – Rebecka Holm: ”Våldsam retorik leder till våld”
Hur känns det att vara svart i det nuvarande politiska klimatet i vårt land? Och vad kan vi göra för att bekämpa rasism och diskriminering i vårt samhälle?
Det har varit mycket tal om Finlands rykte utomlands i och med skandalerna kring regeringens kopplingar till extremhögern och rasism.
Mindre fokus har hittills lagts på de som blir offer för hatiska ideologier i vårt samhälle.
För att få en bild av vad människor i Finland som tillhör etniska minoriteter tycker och tänker om de här frågorna tog jag en tur i Helsingfors.
Den första jag talade med var Hassan, som väljer att inte avslöja sitt efternamn.
Hassan har bott i Finland i över 30 år, och har under den tiden bland annat jobbat som taxichaufför. Han förklarar att han blivit kallad rasistiska skällsord på arbetsplatsen av både kolleger och kunder.
– Det är inte lätt, men med tiden har jag blivit härdad mot det. Men för andra är det inte lika lätt, säger Hassan.
Hassan förklarar att han och hans vänner främst tillbringar sin tid i östra Helsingfors och Berghäll, eftersom de inte blir utsatta för rasistiska påhopp där.
– Då vi är för oss själva stöter man såklart inte på rasism, därför trivs jag här i Östra centrum och Gårdsbacka, säger Hassan.
Demonstration mot rasism i regeringen: ”Kan lägga press på svagt ledarskap och maktmissbruk”
”Vi vill att alla rasister i regeringen ska avgå.”
”Det finns platser jag inte vågar besöka”
För Hassan leder rasismen i vårt samhälle till en rädsla för det som väntar utanför den egna gemenskapen. Han säger att han sällan åker utanför Ring III.
– Det finns platser jag inte vågar besöka. Jag vet till exempel inte hur det ser ut utanför huvudstaden, hur livet ser ut för människor med invandrarbakgrund där, förklarar han.
Hassan tycker att det är självklart att politiken påverkar hur rasismen ser ut i Finland. Han säger att rasismen svänger likt en pendel, ibland märks den mer och ibland mindre.
– Det är klart att politiken och medierna också påverkar på känslan i samhället. Det finns vissa partier som får en att känna sig som om man inte har något värde som människa. Som om man inte hör hemma här i Finland, säger Hassan.
Hassan förklarar att han även kontinuerligt stöter på olika former av rasism i vardagen, till exempel då han nekats tillträde till vissa barer eller nattklubbar utan orsak.
Hassan säger också att Finland har ett problem med strukturell rasism. För tre år sedan publicerade sociologen Akhlaq Ahmad en studie som visade att det i Finland var betydligt svårare att hitta jobb för personer med utländska efternamn.
Rebecka Holm har kämpat mot rasism sedan barndomen
En annan som håller med om att rasismen i Finland fortsätter att vara ett problem är Rebecka Holm. Rebecka publicerade redan redan som 14-åring en uppmärksammad insändare i HBL om sina egna upplevelser med rasism.
– Jag tror inte det sker någon ständig förändring mot det bättre hållet. Man får vara vaksam så att man inte låter det gå åt det sämre hållet, säger hon.
Rebecka förklarar att hon upplevde mer rasistiska påhopp innan hon blev vuxen.
– Jag blev själv utsatt för mest rasism mellan åren 2008 till 2013, om jag gör en uppskattning. Och det är ju väldigt intressant att [Riikka] Purra (Sannf) har suttit på Scripta och skrivit de här sakerna under just de tiderna, säger Rebecka.
”Våldsam retorik leder till våld”
Rebecka är inte bekväm med att ha en finansminister som skrivit rasistiska texter på webben.
– Jag tror att det är jätteviktigt att komma ihåg att trots att hon själv sa att hennes text bara var text så leder våldsam retorik till våld. Det är en separat diskussion om man ska bli förlåten för sådant som man sagt eller gjort privat, eller att alla ska kunna bli bättre människor och ändra sig. Men det är en annan situation då du sitter på en enorm maktposition och ska ha alla människors bästa intresse i åtanke, kommenterar hon.
Rebecka förklarar att för dem som vill bekämpa rasism gäller det att våga visa civilkurage då man stöter på rasism. Det kan ske på gatan, på arbetsplatsen eller kanske till och med på släktmiddagen.
– Jag tycker det här med bristande civilkurage är ett enormt problem, och det skrev jag faktiskt om i min insändare som 14-åring. När du sitter på metron och någon sen skriker någonting åt en, och det är massa människor runt en som bara tittar åt andra hållet. Speciellt när det gäller barn är det ju extra galet att man känner sig bekväm med att titta åt andra hållet eller inte ingripa i sådana situationer, säger Rebecka.
Inte lätt på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund
Paul är från Nigeria och är i Finland för magisterstudier inom internationell rätt och mänskliga rättigheter. Även Paul föredrar att bara uppträda med sitt förnamn.
Han säger att den nuvarande regeringens politik gör det svårt för människor med utländsk bakgrund att hitta arbete i Finland. Pauls bröder bor i Kanada, där han menar att situationen på arbetsmarknaden är betydligt mer gynnsam för människor med utländsk bakgrund.
– I Kanada finns det varje möjlighet att uppnå höjdpunkterna i din karriär. Men det är inte möjligt i Finland. Så varför skulle jag då välja att stanna i Finland efter mina studier?
Paul tror inte att finansminister Purra skulle ha erkänt sina rasistiska kommentarer ifall de inte lyfts fram i ljuset.
– Frågan är nu vad som har förändrats i finansministerns tänkande. [Riikka] Purra var redan högutbildad och över 30 då hon skrev sina rasistiska kommentarer. Som fullvuxen måste man kunna ta ansvar för sina handlingar, säger han.
Paul säger att om regeringen faktiskt vill att invandrare känner sig välkomna i Finland så måste politiken också reflektera det.
– Den sittande regeringens politik är inte gynnsam för invandrare. Om Finland verkligen vill locka mera invandrare till landet kan dess politik inte vara så hård mot dem, säger Paul.
Svenska Yle låter i undantagsfall intervjuobjekten framträda med bara sina förnamn på grund av ämnets känsliga karaktär.
Artikeln har uppdaterats 26.7.2023 13:44: Det rasistiska skällskordet i Hassans citat har tagits bort.