Sverige i kläm mellan censur och yttrandefrihet – expert: ”En fråga som varje land måste ta ställning till”

Ska rasism och nedsättande uttalanden om islam godkännas i yttrandefrihetens namn – och om inte, var ska då gränsen dras? Det frågar professor Jaakko Hämeen-Anttila och påpekar att frågan är aktuell även i Finland.

Natten till torsdagen stormade hundratals demonstranter den svenska ambassaden i Iraks huvudstad Bagdad och tände eld på byggnaden.

Våldsamheterna vid ambassaden föregicks av att anhängare till den populistiska och inflytelserika shiamuslimska ledaren Muqtada al-Sadr manat till protester mot koranbränningarna i Sverige.

Finlands ambassadör i Irak bekräftar anlagd brand i den svenska ambassaden intill – både finländare och svenskar i säkerhet

Hot om ny koranbränning i Stockholm fick igång mobben.

Frågan om var gränsen för yttrandefrihet ska dras är väldigt komplicerad, anser Jaakko Hämeen-Anttila, professor i islamiska studier och arabiska vid universitetet i Edinburgh.

Han påpekar att det finns faror med både censur och obegränsad yttrandefrihet.

– Just nu har den här frågan också aktualiserats i vårt eget land, i och med finansministerns rasistiska skriverier. Ska rasism och nedsättande uttalanden om islam godkännas i yttrandefrihetens namn – och om inte, var ska då gränsen dras? frågar Hämeen-Anttila.

Ska rasism och nedsättande uttalanden om islam godkännas i yttrandefrihetens namn – och om inte, var ska då gränsen dras?

Jaakko Hämeen-Anttila, professor vid Edinburghs universitet

Enligt honom finns det ingen universallösning för exakt var gränsen ska dras. I Finland har vi till exempel lagar som förbjuder brännandet av heliga skrifter, eftersom det ses som ett brott mot religionsfriden.

– Det är nog en fråga som varje land måste ta ställning till själv. Om man inte sätter gränser för yttrandefrihet stöter man lätt på problem som hatprat och riktade trakasserier, säger Hämeen-Anttila och fortsätter:

– Vissa former av yttrandefrihet – som till exempel oskyldiga karikatyrer – måste få publiceras, men gäller detsamma brännandet av koranen? Den frågan lämnar jag till de juridiska experterna att besvara.

Men också oskyldiga karikatyrer kan leda människor till att begå våldsbrott. I år är det 18 år sedan den danska tidningen Jyllands-Posten publicerade de ökända karikatyrbilderna på profeten Mohammed.

Publicerandet av teckningarna orsakade då en diplomatisk kris mellan Danmark och ett antal muslimska länder, bland annat Libanon, Syrien och Palestina.

Tio år senare blev den franska tidningen Charlie Hebdo offer för en attack mot sin personal efter att de publicerade karikatyrerna. Tolv människor sköts ihjäl och ytterligare 11 skadades i attacken.

Olli Ruohomäki, Afghanistanexpert och associerad forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, drar paralleller mellan nattens händelser och de danska karikatyrernas inverkan på den muslimska världen för snart 20 år sedan.

– Det går ju tillbaka till den här ganska fundamentala frågan om balansen mellan västvärldens yttrandefrihet och den muslimska världens vilja att skydda sin religion från påhopp, som koranbränningar eller karikatyrer av deras profet, säger Ruohomäki.

Ruohomäki arbetade vid Finlands ambassad i Palestina år 2005 och minns att händelserna då ledde till en form av våld som inte alltid var riktad mot rätt håll.

– Jag minns att det kastades sten på mig då jag gick på gatorna i de palestinska områdena i Jerusalem. Jag måste ropa 'kasta inte, kasta inte, jag är finländare, inte dansk'. Där gick känslorna heta och stämningen var extremt spänd, säger Ruohomäki.

Diplomatiska relationerna knappast förlorade

Varken Ruohomäki eller Hämeen-Anttila tror ändå att koranbränningarna i Sverige eller attacken mot den svenska ambassaden i Bagdad kommer att få långvariga negativa konsekvenser för ländernas diplomatiska relationer.

– Irak har såklart enligt Wienkonventionen en skyldighet att garantera den svenska ambassadens suveränitet och säkerhet, samt att skydda dess personal från liknande attacker. Det är en självklarhet, säger Ruohomäki och fortsätter:

– Det tar en stund att återuppbygga det diplomatiska förtroendet, och nu måste ju Sverige analysera när de kan skicka tillbaka sina diplomater till Irak utan att behöva oroa sig över deras säkerhet.

– Jag är säker på att det redan pågår hårt diplomatiskt arbete bakom kulisserna för att gjuta olja på vågorna i både Sverige och Irak. Jag tror inte att det här kommer att leda till ett långvarigt problem mellan Sverige och Irak, säger Hämeen-Anttila.

Koranen skändades i Stockholm igen – har omfattande följder för Sveriges relation till Irak

Det finns en risk för att protesterna sprider sig.

För en dryg vecka sedan röstade FN:s råd för mänskliga rättigheter om att fördöma koranbränningar som handlingar av religiöst hat. Omröstningen avgjordes med 28 röster för och 12 emot.

Under omröstningen var uppdelningen mellan väst- och den muslimska världen klar. EU, USA och Storbritannien såg koranbränningar som en del av yttrandefriheten, medan länder med större muslimska populationer röstade för att skydda islam mot religiöst hat i form av koranbränningar.

Valtonen: Finland fördömer angreppet mot svenska ambassaden

Valtonen deltog i EU:s utrikesministermöte i Bryssel.