Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Stelkramp är en livsfarlig sjukdom – men många har dålig koll på när de ska förnya sitt vaccin

Uppdaterad 31.07.2023 06:59.
En vaccinerare pressar en pappersbit mot en persons axel som just blivit vaccinerad.
Bildtext Bildsättningsbild. Vuxna personer ska ta vaccin när de fyllt 25, 45 och 65 år. Efter att man fyllt 65 ska vaccinet förstärkas med tio års mellanrum
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Alla ska själv hålla koll på sina vaccinationer och när de ska förnya sina stelkrampsvaccin, men de flesta har inte koll, säger allmänläkare Terhi Vörlund-Wallenius.

– Det är ganska så dåligt, de flesta vet att de fått vaccin i barndomen och i skolan, men sedan har de inte längre någon koll.

Enligt en undersökning av Institutet för hälsa från 2019 visste endast en fjärdedel när vaccinskyddet ska förnyas mot stelkramp (Tetanus).

Enligt Vörlund-Wallenius vet ändå de flesta finländare att stelkrampsvaccinet är viktigt. Oftast kommer saken på tal då en person får ett fult sår och uppsöker vård för det.

2018 ändrade reglerna för när vuxna ska förnya vaccinet mot stelkramp. Nu för tiden ska man ta vaccinet när man är är 25, 45 och 65 år. Efter att man fyllt 65 ska vaccinet förstärkas med tio års mellanrum. Här hittar du det nationella vaccinationsprogrammet.

Terhi Vörlund-Wallenius håller i en dörr. Dörren går till hennes mottagningsrum på Åbo hälsocentral. Bredvid dörren står en skylt med hennes namn på.
Bildtext Allmänläkare Terhi Vörlund-Wallenius
Bild: Isabel Nordberg / Yle

Vad göra om man inte har det i skick?

– Jag skulle råda att först ringa sin egen hälsocentral och kolla upp det. Vi har uppgifter från 1999 framåt på datorerna. De som har bott i Åbo har vi också uppgifter på i pappersjournaler sedan längre tillbaka.

Hur illa är det om man inte har skydd mot stelkramp?

– Stelkramp är ju en livsfarlig sjukdom, man kan dö i den.

Nationella vaccinationsprogrammet för vuxna och tonåringar i Finland

Källa: Institutet för hälsa och välfärd THL

  • 10–12 år – Cancer som orsakas av humant papillomvirus, till exempel cancer i livmoderhalsen, slidan och de yttre könsorganen, i ändtarmsöppningen och penis, samt huvud- och halsområdet – HPV

  • 14–15 difteri, stelkramp, kikhosta – dtap-booster

  • 25 år – difteri, kikhosta, stelkramp - dtap booster

  • 45 år – difteri, stelkramp – dt booster

  • 65 år – difteri, stelkramp (därefter vart tionde år) – dt booster

  • 65 år – influensa (årligen)

    Längst ner i artikeln hittas vaccinprogrammet som gäller småbarn och barn.

1–2 av tio dör av de som insjuknar i stelkramp

Vörlund-Wallenius minns tillbaka då hennes bror i tiderna spelade fotboll i Vasa och broderns lagkompis dog i stelkramp.

– Det är jättetragiskt. Det är inte vanligt att man i Finland dör i stelkramp på grund av att så många är vaccinerade, säger Vörlund-Wallenius.

Ifall sjukdomen upptäcks för sent kan den vara dödlig. Enligt Mika Muhonen, sakkunnigläkare vid Institutet för hälsa och välfärd, dör cirka 10–20 procent av de som insjuknar i stelkramp.

Alla människor ska absolut tänka på skyddet i förväg

Terhi Vörlund-Wallenius

I Finland sker ungefär ett sjukdomsfall per år kopplat till stelkramp, uppger Muhonen.

– Då är det frågan om personer som inte haft skyddet i skick, säger han.

Om en person söker vård för ett sår och inte har något skydd mot stelkramp ger personalen medicinen tetanus immunoglobulin som skyddar aktivt mot sjukdomen en kortare period. Ifall sjukdomen hinner bryta ut finns inte någon egentlig behandling mot den, säger Vörlund-Wallenius.

Syns inte på såret om man får stelkramp

Enligt Terhi Vörlund-Wallenius kan man inte utgående ifrån såret se om någon smittats av stelkramp.

Stelkrampen ger allmänna symptom som muskelkramper, stelhet, talsvårighet och dylikt. Personer som får symptom på stelkramp behöver intensivvård.

– I det skedet då man får sådana symptom kan det vara för sent. Därför ska alla människor absolut tänka på skyddet i förväg, säger Vörlund-Wallenius.

Ovaccinerade unga kan få vaccin också i vuxen ålder

Den grupp som utmärker sig är personer som motsätter sig vaccin helt och hållet. Vörlund-Wallenius hoppas att unga som inte fått något vaccin överhuvudtaget själv beslutar att vaccinera sig.

– Det finns också sådana unga som själva är medvetna om att de inte har något skydd och kontaktar sjukvården.

Kan det någonsin vara för sent att få en till dos?

– Nej, även om man skulle vara helt ovaccinerad, så kan man få sitt vaccinskydd när man är vuxen.

Muhonen påpekar däremot att vaccinskyddet för någon som inte har en fullständig vaccinationsserie är svagare än för någon som tagit alla vaccin enligt vaccinationsprogrammet.

Hur heltäckande skydd ger vaccinet?

Enligt Muhonen ger vaccinet ett heltäckande skydd ifall man följt vaccinationsrekommendationerna.

– Om man har följt rekommendationerna är det inget att oroa sig för.

Ifall man tar sitt första vaccin mot stelkramp då man är äldre är skyddet däremot inte lika stark som för en person med hela grundserien som man får redan som barn.

En persons arm blir stucken med en spruta med vaccin.
Bildtext Stelkrampsvaccinet kan fås från hälsocentraler eller på allmänna vaccinationstillfällen för influensavaccin.
Bild: Cecilia Juuti / Yle

Muhonen påpekar att det är viktigt att var och en ser till att de personligen är skyddade, eftersom det inte finns någon flockimmunitet mot stelkramp.

– Bakterierna kommer från jordmånen. Det räcker inte med att de omkring är vaccinerade, alla måste ta vaccin för att själv vara skyddade.

Mitt Kanta underlättar situationen – men övergångsperioden för vaccin fortsätter ännu i många år

I och med att Mitt Kantas webbplats nu samlar patientdata som patienten själv också kommer åt blir det lättare att kontrollera vilka vaccin man fått. Men ännu finns bara uppgifter från 2014 framåt i Mitt Kanta, vilket betyder att det ännu dröjer länge innan patientdatan är heltäckande i databasen.

– Folk vaknar inte själv, det måste finnas på nätet tycker jag. Det skulle vara bra att om man i framtiden via Kanta kan se när de fått vaccin och när man ska ta nästa, säger Vörlund-Wallenius

Enligt Mika Muhonen har man i samband med coronavaccineringarna ändå rapporterat mer om vaccin överlag än under normala omständigheter. I samband med det har det varit möjligt för sjukvården och myndigheterna att också informera om stelkrampsvaccin.

Nationella vaccinationsprogrammet för småbarn och barn

Källa: Institutet för hälsa och välfärd

  • 2 mån – rotavirusdiarré

  • 3 mån – hjärnhinneinflammation, lunginflammation, blodförgiftning och öroninflammation – PCV

  • 3 mån – rotavirusdiarré

  • 3 mån – difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar som hjärnhinneinflammation, struplocksinflammation och blodförgiftning – DTaP-IPV-Hib

  • 5 mån – hjärnhinneinflammation, lunginflammation, blodförgiftning och öroninflammation – PCV

  • 5 mån – rotavirusdiarré

  • 5 mån – difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar som hjärnhinneinflammation, struplocksinflammation och blodförgiftning – DTaP-IPV-Hib

  • 12 mån – hjärnhinneinflammation, lunginflammation, blodförgiftning och öroninflammation – PCV

  • 12 mån – difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar som hjärnhinneinflammation, struplocksinflammation och blodförgiftning – femvalent vaccin DTaP-IPV-Hib

  • 12–18 mån – mässling, påssjuka, röda hund – MPR

  • 6 mån–6 år – influensa (årligen)

  • 1,5–11 år – vattkoppor

  • 4 år – difteri, stelkramp, kikhosta, polio – DTaP-IPV

  • 6 år – mässling, påssjuka, röda hund, vattkoppor – MPRV

  • 6 eller 12 år – vattkoppor

Diskussion om artikeln