Sverige: Fem öppna frågor efter ambassadsstormningen och koranbränningarna

Terrorhot mot svenskar, ekonomiska konsekvenser och begränsningar av yttrandefriheten. Bland annat det diskuteras i Sverige nu, efter att ännu en koranbränning ledde till dramatiska händelser i veckan.

Kaosscener vid den svenska ambassaden i Bagdad. Hemkallade och hemskickade diplomater. Hot om bojkott. Hot om våld mot allt svenskt och alla svenskar. En diskussion om vad man riktigt får göra och säga i yttrandefrihetens namn och huruvida landets ledning ska ta ställning till sådant.

Det är mycket nu i härvan kring den senaste koranskändningen i Sverige.

Här några av de hetaste frågorna.

Koranen skändades i Stockholm igen – har omfattande följder för Sveriges relation till Irak

Det finns en risk för att protesterna sprider sig.

Har terrorhotet ökat?

Efter att ursinniga demonstranter stormade Sveriges ambassad i Bagdad natten mot torsdagen, i protest mot att ytterligare en koranbränning skulle tillåtas i Stockholm, har den officiella terrorhotnivån i Sverige inte höjts.

Den ligger kvar på förhöjd nivå, en trea på femgradig skala.

Men åtminstone en extrem gruppering har på sociala medier uppmanat sina följare att attackera svenska intressen – och svenskar. I Dagens Nyheter säger terrorforskaren Hans Brun att hotet ska tas på allvar.

Även andra experter menar att man måste utgå från att det finns de som vill skada Sverige och svenskar efter det skedda.

I bakgrunden till den senaste utvecklingen finns bland annat desinformationskampanjer mot Sverige som maskinerats fram av islamistiska krafter. De har tidigare spridit falska uppgifter om att de svenska myndigheterna skulle vara benägna att omhänderta barn i muslimska familjer utan orsak.

Den växande känslan av hot har redan påverkat svenskar utomlands. SVT:s reporter i Bagdad har uppmanats att inte tala svenska på stan och att hålla låg profil.

Vem bränner koranerna?

Även om ilskan i många muslimska länder nu riktas mot Sverige och svenskar så är det faktiskt oftast personer med utländsk bakgrund som anhållit om tillstånd att bränna koranen eller andra heliga skrifter i Sverige, visar DN:s genomgång.

Förutom den dansk-svenska extremhögerpolitikern Rasmus Paludan har tio personer ansökt om tillstånd att bränna religiösa skrifter i Sverige i år. De har enligt DN olika motiv, med en gemensam bakgrund – de är svenska medborgare med utländsk härkomst och de har haft liv som beskrivs som ”struliga”.

Kan man inte bara förbjuda koranbränningarna?

Diskussionen om varför man alls får uttrycka sin åsikt genom att bränna eller skända skrifter som är heliga för andra har också tagit fart igen.

Många talar alltjämt starkt för den svenska yttrandefriheten som är mycket liberal. En del debattörer påpekar bland annat att just det att man så fritt får utöva religioner och kritisera dem är en orsak till att diskriminerade och utsatta personer från andra länder har sökt sig till Sverige.

Sverige i kläm mellan censur och yttrandefrihet – expert: ”En fråga som varje land måste ta ställning till”

Frågan drivs till sin spets med eld i koran och ambassad.

Man får inte ge efter för påtryckningar, menar bland annat Expressens ledare.

Andra argumenterar att frågan är mer mångfacetterad än så.

Yttrandefriheten är inte absolut, bland annat är det redan förbjudet att förtala andra, påminner representanter för olika muslimska organisationer i Aftonbladet.

Vissa debattörer föreslår att man riktar bort blicken från lagarna om just yttrandefrihet, mot lagen om hets mot folkgrupp eller mot ordningslagen. Med hjälp av dem kunde man kanske hitta sätt att begränsa aktioner av det här slaget, menar en del.

Den svenska regeringen har meddelat att man överväger ändringar i ordningslagen, som ett försök att få ett slut på koranbränningarna.

Vad händer med handeln?

Redan på torsdagen, samma dag som koranskändningen utanför Iraks ambassad ägde rum, kom nyheter om att Irak skulle förbjuda handel med svenska företag i Irak.

Det här tillbakavisades senare, och oberoende är affärer med Irak inget som den svenska ekonomin står och faller på.

Det finns i alla fall en oro för att andra muslimska länder, som är större och viktigare handelspartners, ska börja bojkotta Sverige och svenska produkter.

Det finns en risk för det, inte minst efter att det inflytelserika al-Azhar-universitetet i Kairo uppmanade till bojkott.

...och Natomedlemskapet då?

Efter alla turer kring godkännandet av den svenska ansökan om medlemskap i Nato vid toppmötet i Vilnius, har blickarna nu än en gång riktats mot Turkiet och dess president Recep Tayyip Erdoğan även i det här sammanhanget.

Erdoğan har ju tidigare i skarpa ordalag fördömt koranbränningarna och menat att Turkiet inte kan godkänna Sverige som medlem i alliansen så länge som de här aktionerna tillåts.

Koranbränningarna är inte något som officiellt är kopplat till Natomedlemskapet.

Många befarar ändå nu att den nyckfulla turkiska ledaren kan ta den åter uppblossade ilskan kring manifestationerna som ett svepskäl att ytterligare dra ut på processen.

På fredagen fick den här misstanken mer tyngd, då Turkiet krävde att Rasmus Paludan arresteras.

Men med tanke på hur snårigt och inkonsekvent Erdoğan agerat i frågan tidigare är det omöjligt att förutspå om den senaste koranskändningen spelar stor, liten, eller ingen roll alls i slutscenerna i den här följetongen.