Livsmedelsverkets nya tolkningar kan försämra skötseln av skärgårdens vårdbiotoper: ”Får vi mindre betalt så kan vi inte fortsätta”

Djurproducenter i skärgården är inte villiga att fortsätta ha sina djur på bete på skär och holmar ifall ersättningarna för miljöarbetet de gör inte längre ersätts.

– Inför den nya programperioden pratade man om att det nu ska satsas på miljöarbetet och gröna värden men tji fick vi och redan nu väljer de att göra nya tolkningar som kan bidra till sämre ersättningar för oss som gör grovjobbet, säger Jan-Erik Karlsson som har höglandsboskap ute och betar på holmar i den åboländska skärgården.

Karlsson är inte ensam i sin kritik och har diskuterat med producenter på olika håll i Åboland.

– Vi alla är nog ganska ense att ifall Livsmedelsverket väljer att tolka EU-direktiven på det här sättet och ersättningarna till oss minskar rejält samtidigt som kostnaderna har ökat så måste vi nog se om vi alls kan fortsätta ha våra djur på bete, säger Karlsson. Det skulle vara tråkigt eftersom 20 år av miljöarbete då skulle gå till spillo.

Alla verkar tagna på sängen

Det var i våras som Livsmedelsverket plötsligt meddelade att tolkningarna av EU-direktiven förändras och att det kan betyda att det stöd som tidigare betalats ut till de djurproducenter som har betande djur kan slopas på olika håll i skärgården.

– Vi blev som väldigt många andra överraskade att man väljer att göra en sådan tolkning, säger Karlsson. Jag har mycket samarbete med Forsstyrelsen vars mark jag nyttjar förutom min egen och andras privata mark.

Karlsson har varit i kontakt med myndigheterna, men ingen vet egentligen vad det här innebär och varför Livsmedelsverket har gjort en ny tolkning. Då Yle Åboland försöker få ett svar så verkar det vara omöjligt eftersom de som ansvarar för tolkningarna är på semester.

– Vi ser gärna att arbetet fortsätter eftersom vi bara har hållit på i 20 år med det här och vi först nu ser resultatet, säger Karlsson. Den här sortens miljöarbete tar tid och då man lätt kan förstöra naturen så tar det mycket längre tid att återställa den.

Mer kostnader kan sättas på djurproducenterna

En ny programperiod står för dörren och Karlsson har ansökt om en fortsättning, men vet inte längre om det lönar sig.

– Kanske blir jag tvungen att ta hem mina djur och hitta på något annat, säger Karlsson. Vill ingen att vi gör det här måste jag kanske hitta på något annat eller börja odla bondbönor, för att hålla på med något som ingen, varken konsumenterna eller myndigheterna vill ha, är en omöjlighet.

Nu verkar det som att man dessutom vad gäller skötseln av vårdbiotoperna vill sätta allt mer arbete på djurproducenterna misstänker Karlsson.

– Då man tar i bruk ett nytt område krävs det röjsåg och sedan stängslar vi in de områden som ska betas naturligt av djuren, säger Karlsson. Men nu verkar det som det ställs mer krav på oss samtidigt som kostnaderna ökar och det är inget vi kan fortsätta göra.

Forststyrelsen arrangerar tillsammans med miljöorganisationerna olika talkoläger där natur återställs, men forskning visar att det utan betesdjur är nästintill omöjligt att fortsätta miljöarbetet.

– Ingen kan ju göra det här utan ersättning och jag trodde att gröna värden var viktiga, men nu ser läget oklart ut och jag vet inte riktigt var vi står, säger Karlsson. De här landskapen har jag rört mig i sedan barnsben och det skulle vara tråkigt om arbetet som har gjorts var förgäves.