Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Stadsdirektören i Raseborg kastar alla bollarna i luften

Från 2015
Uppdaterad 19.01.2016 11:15.
Raseborgs stadsdirektör Tom Simola.
Bildtext Tom Simola vill göra det som ingen hittills lyckats med - få ekonomin i skick.

Raseborg vill åter en gång få ordning på den alltjämt växande skuldbördan. Men nya stadsdirektören Tom Simola nöjer sig inte med att presentera budgeten för 2016. Nej, 2016 blir ett mellanår – men samtidigt ett år som förändrar allt.

När Mårten Johansson nyss gick i pension jämförde han stadsdirektörsrollen med clownyrket: det gäller att hålla masken i alla lägen och gå vidare också när det känns motigt.

Efterträdaren Tom Simola verkar däremot vara en jonglör. Med knappt tre månaders erfarenhet på posten slänger han nu alla bollarna högt upp i luften. Bollarna är många. Inom fem år ska de ha landat rätt. ”Rätt” innebär att många bollar helt försvinner. Arbetet inleds nu.

Målet inte 2016

Smörgåsar med ost och skinka på en bricka.
Bildtext Budgetinfo med sedvanliga element . smörgås och sparplaner

Det finns kaffe och smörgås i Fixhusets Ystadsrum. Ett halvt dussin journalister är på plats. Utöver dem endast två tjänstemän, stadsdirektören och kamreren. Det är färre än tidigare år. Rubriken för torsdagens budget- och ekonomikaffe lyder: Stora förändringar väntar Raseborg. Innehållet blir snabbt klart. Här ska det strömlinjeformas.

- Målet inte ställt på 2016, inleder Simola.

Raseborg gör 2016 enligt budgetförslaget ett minus på 0,6 miljoner. Verksamheten i Raseborg fortsätter 2016 som planerat. Det blir ett mellanår.

Minuset skulle egentligen bli 2,6 miljoner euro men siffran förskönas av att staten 2016 råkar betala lite högre statsandelar, så kallade kostnadsutjämningar till kommunerna.

Målet är heller inte ställt på ekonomiplanens treårsperiod (2016-2018).

Nej, det är 2020 som Raseborgs stad ska ha sin ekonomi i sådant skick att det blir pengar över för kloka investeringar. Vägen dit blir lång.

Raseborg bygger och renoverar för mycket

Den nuvarande ekonomiplanen (2016-2018) duger inte, säger Simola krasst. Underskottet är nu 12,5 miljoner euro och växer med hela 7 miljoner euro om ingenting görs. Den nuvarande ekonomiplanen innehåller investeringar på över 46 miljoner euro!

En plåthall med reklamlakan om nya bostäder på, en bil står parkerad, en lyftkran i bakrunden, havet syns också ibakrunden. Rosa morgonhimmel i november.
Bildtext Raseborg blues? Norra hamnen i Ekenäs har länge väntat på byggstart.

Det handlar om sådant som att renovera Ekåsens sjukhus för stadens byråkrater, renovera Lönnbergska fastigheten i Karis, bygga daghem i Karis och Ekenäs, bygga nytt skolcentrum i Svartå, renovera Centrumplan i Ekenäs, skapa nya bostadsområden, bygga gator och vattenledningar i Norra hamnen i Ekenäs och om att överlag bygga nya vattenledningar och förbättra vägar.

Om alla planer förverkligas, ökar stadens skuldbörda per invånare från nuvarande 4 200 till 5 400 euro. För hela staden betyder det att skulden växer från 121 till 154 miljoner euro.

Det här går inte för sig, tycker Simola. Så får en kommun inte ens göra enligt nya lagen.

För många skolor

Simola vill lyfta fram tre investeringshelheter som han tycker kräver bättre utredningar innan det fattas beslut. Det gäller med andra ord planer som Simola vill bromsa upp eller sätta stopp för.

En boll på en sandplan. I bakgrunden ett fotbollsmål och en gul skolbyggnad.
Bildtext Pengarna räcker inte till alla skolor. På bilden Kirkonkylän koulu i Pojo kyrkby. Pojoskolorna har diskuterats också tidigare.

Den första är att många skolor kräver renoveringar. Simola frågar hur skolnätet i Raseborg ska se ut och vilka skolor som ska renoveras. Sannolikt är att till exempel skolornas framtid i tidigare Pojo kommun - Fiskars, Pojo kyrkby och Klinkbacka - blir aktuella igen.

Evighetsfrågan om köken

Den andra investeringsfrågan som tål att tänka på är kosthållets framtid.

Centralkökets sallad och köttfärssås får hyfsat betyg i Billnäs skola
Bildtext Eleverna i Billnäs skola får sin mat från Karis nyrenoverade centralkök.

Staden har jobbat med kosthållspaketet i flera år men någon helhetslösning finns inte i sikte. Karis centralkök är renoverat men Ekenäsområdets framtid ligger öppen. Det är alltså oklart om det kunde bli aktuellt med ett centralkök på Ekåsenområdet.

Byråkraterna inte till Ekåsen?

Den tredje investeringen Simola vill utreda närmare gäller frågan om var stadens byråkrater ska jobba.

Stadsstyrelsen har beslutat att stadshuset i Ekenäs ska flytta till stadens egna lokaler på Ekåsens sjukhus. De kräver renovering. Det här beslutet vill Simola riva upp och granska på nytt. Lönnbergska fastigheten och Fokushuset samt Grabbegården i Karis kräver också renovering. Gamla sjukvårdsskolan vid Raseborgsvägen 5 i Ekenäs står nästan tom.

Ett ljusbeige stenhus. Det är huvudbyggnaden på Ekåsenområdet i Ekenäs.
Bildtext Ekåsens huvudbyggnad har sett många komma och gå. Tanken var att förvaltningen flyttar dit från 2017. Simola sväljer inte lösningen utan vidare.

Simola gör det klart att han vill ha alla byråkrater under samma tak. De ska inte finnas utspridda på olika orter utan sannolikt ska de alla i framtiden finnas någonstans i Ekenäs. Han vill inte spekulera kring var byråkraterna kunde hitta ett nytt hem utan understryker att ingenting är klart förrän allt är klart.

Utbildningsbolaget Axxell och Yrkeshögskolan Novia dyker också upp när han talar om förvaltningens framtid.

Staden har förhandlat om en fortsättning med Fixhusets ägare men förhandlingarna har inte gett resultat, nämner Simola.

Dagisbyggen + något i Svartå + Karis järnvägsbro fortfarande aktuella

Bland investeringar som Simola vill hålla kvar finns daghemsbyggena i Ekenäs och Karis.

Han vill också att järnvägsbron i Karis får sin nya lösning.

Staden ska fortsätta satsa på arenor för idrott, sjukhusområdet i Ekenäs, äldreboendena i Karis, vägar och gator i största allmänhet.

En bro för bilar och lätt trafik. Halt väglag. Mörk vintermorgon eller -kväll. En cyklist i reflexväst leder sin cykel på den smala trottoaren till höger. Klottrade räcken. Trafikmärke som visar att trafiken i ena riktningen har förkörsrätt.
Bildtext Den trånga och krångliga järnvägsbron i Karis behöver sina investeringspengar, anser stadsdirektören.

Simola slår också fast att Svartå i framtiden ska ha en ”rätt dimensionerad kommunal service”. Byn har väntat på bättre skolhus sedan 1990-talet. Under hösten har bildningsnämnden fastnat för ett stort nybygge som skulle vara gemensamt för svenska och finska skolan, biblioteket och andra kommunala verksamheter i Svartå. Men fullmäktige satte redan tidigare ett investeringstak på fyra miljoner euro och det räcker inte på långt när till för det som bildningsnämnden föreslår. Det är därför oklart hurdana beslut om Svartå skolcentrum som väntar.

Bollarna

Byråkratvistet, kosthållet och skolorna är hur som helst bara delar av helheten.

Kort och gott vill Simola gå igenom precis allt staden håller på med, inte bara väggarna utan också hela verksamheten.

Raseborg har också tidigare försökt sig på konststycket att balansera ekonomin. Målet med kommunfusionen 2009 var inte minst att slå ihop tre kloka huvuden för att fixa ekonomin. Men det har inte gått vägen, trots många genomförda åtgärder, många försök till åtgärder och många uppdateringar av sparpaketet som kallas åtgärdsprogrammet.

Lojo har varit inne i en liknande process hela året. Det har inte gått som på Strömsö. Politikerna har inte kunnat enas om reformerna där staden skulle satsa på färre och större men starkare skolor, hälsostationer och andra enheter. Flera små enheter finns kvar trots målet att lägga ned dem.

En kommuns förtroendeorgan presenteras på en lysande skärm, två mänskor till höger, ett mörkt rum.
Bildtext Det finns för många lådor i kartan över Raseborgs förtroendeorgan.

För många sektorer och avdelningar

Projekt Raseborg 2020 ska fixa ekonomin genom att fixa verksamheten.

Staden ska få en enklare organisation: förvaltningsenheterna och förtroendeorganen måste bli färre. Med andra ord behövs det inte lika många byråkrater, politiker och politiska organ.

Servicestrukturen ska effektiveras. Det innebär att hälsostationerna, skolorna, biblioteken och så vidare kan bli färre och större. Det kräver ofta bättre it-lösningar som Raseborg nu också ska få.

Alla stadens hus ska sättas under lupp. Målet är att ha färre hus - inte fylla tomma hus med stadens verksamheter utan i stället koncentrera verksamheter och sälja de hus som inte behövs.

Staden ska också satsa mera på näringslivsutveckling och locka fler inflyttare.

Beslut före sommaren

Alla utredningar ska vara klara före sommaren. Det ska finnas olika alternativ och siffror på hur mycket de sparar.

Det ska vara stadens egna tjänstemän som utreder och tar fram siffror. Endast för skonätet och fastighetsfrågor kan utomstående experter eller konsulter anlitas för specifika korta uppdrag, menar Simola.

Vitsipporna blommar.
Bildtext Det blir en intensiv vår för politiker och tjänstemän i vitsippsstaden. Före sommaren ska besluten vara fattade.

Sedan kommer tjänstemännen med förslag som stadsstyrelsen skickar till de olika nämnderna för att höra vad till exempel grundtryggheten eller bildningen eller tekniska sektorn tänker om förslagen.

Till slut fattar fullmäktige beslut om nya Raseborg och det ska ske före semestrarna.

Raseborg får en lättare och effektivare organisation och färre verksamhetspunkter då många verksamheter har slagits samman.

Reformerna genomförs under 2016-18.

Nya samarbetsförhandlingar före sommaren

Simolas plan kräver att tidigare planerade investeringar halveras. Grovt taget borde investeringssumman för 2016-18 krympa från 40 till 20 miljoner euro.

Årsverkena i Raseborg har under årens lopp blivit färre och samarbetsförhandlingar pågår också som bäst. Men nu borde årsverkena minska ytterligare med ungefär hundra, alltså den mängden arbete som hundra människor på heltid presterar under ett år. Så nya samarbetsförhandlingar står för dörren redan i vår.

Två cyklar står i ett cykelställ.
Bildtext Raseborgs varningljus lyser. Stadsdirektören föreslår nya rutter.

Fastighetsskatten stiger

Simola vill ogärna höja inkomstskattesatsen. Men fastighetsskatten kommer sannolikt att stiga.

Det behövs vilja och politiskt mod.

― Tom Simola

Styrelsen ska godkänna Simolas tankar på måndag. Fullmäktige behandlar budgeten för 2016 och ekonomiplanen för 2017 och 2018 i början av december. Sedan sätter arbetet med att förnya staden i gång.

Alla får komma med förslag när nya Raseborg byggs upp, både anställda och invånare. Invånarna ska också enligt behov informeras om förändringarna som väntar.

Nu behövs vilja och politiskt mod för att få Raseborg på benen, säger jonglören och tittar på bollarna däruppe i luften.

Rättelse 19.11.2015 klockan 11:14: Fullmäktige ändrat till stadsstyrelsen, gällande beslutet att stadshuset i Ekenäs ska flytta till stadens egna lokaler på Ekåsens sjukhus.