Professor i regnväder och polarnatts-Finland: Solenergi är ändå bästa lösningen
Riktigt snart kommer Ronald Österbacka, professor i fysik vid Åbo Akademi, att fira med sina kollegor. För snart kommer genombrottet för organiska solceller, säger han.
Ronald Österbacka har forskat i solceller i mer än 20 år. Dagens kiselsolceller är bra, anser han.
Kisel är det näst vanligaste grundämnet på jorden. Det finns överallt (till exempel i sand) och är ett riktigt bra alternativ då det handlar om fossifria sätt att producera elektricitet.
– Den distribuerade energiproduktionen som solpaneler möjliggör är jättebra för miljö och natur.
Han tycker vi är in på rätt väg då både företag och privatpersoner installerar solpaneler på löpande band. Det är viktigt att vi har energiproduktion på många olika ställen.
– Vi har jättebra elnät i Finland. Men vi behöver bli bättre på att spara och distribuera så att energin kan användas där den behövs. Så att vi kan ladda batterier i bilar när det blåser, när solen skiner.
Utmaningen i dagsläget är att kunna hantera överskottsenergin då solen skiner och det blåser. Därför gillar Österbacka tanken på vätgas och andra lagringsmöjligheter som är på gång på olika håll i landet.
Spräcker gräns för tunna och vikbara solceller
Genombrottet som Österbacka talar om, tror och hoppas på handlar om organiska solceller.
– Så småningom börjar vi komma upp i mer än 20 procents effektivitet. Det har länge känts som en ouppnåelig gräns. Men nu är vi riktigt snart där. Och då firar den organiska solcellens församlade forskarkår stort.
Organiska solceller baserar sig på kol, väte och andra lättillgängliga grundämnen. Och de cellerna är inte styva utan vikbara och tunna som en plastduk.
– De skulle vara lätta, i princip som en plastfolie som man rullar ut och kan sätta var som helst, på ryggsäcken eller på fönster. Smarta fönster som kan blockera värme och samtidigt generera ström.
Betalar tillbaka sig på ett år
Österbacka räknar upp flera fördelar med solceller. En stor fördel att slitaget är litet eftersom det inte finns några rörliga delar på en solpanel.
– Den andra stora fördelen är att det är den billigaste energiformen i dag. Den installerade effekten är överlägset billigast med sol i dag och vindenergi kommer jättefort neråt i pris. Så det är ekonomiskt en väldigt fördelaktig form för att generera elektricitet.
Det kräver ungefär ett år för en kiselsolpanel att producera den energi som gått åt för att generera panelen, alltså att skapa materialen och bygga panelen. Resterande 15-20 år som solpanelen producerar energi är alltså rent överskott energimässigt.
– Det är den siffran som känns relevant för mig i dag.
Eftersom uppemot 90 procent av kostnaderna för solpaneler i dag uppkommer då den ska installeras tror Österbacka inte nödvändigtvis att solpanelerna kommer att bli billigare.
Solkraft i öknar
Österbacka räknar med att lagring av energi via vätgas eller metanol är lösningen för jordens energibehov.
– Jag tror det är ditåt vi är starkt på väg och jag tror det är en bra väg framåt.
Det kommer att behövas nya teknologier för solceller, säger Österbacka. Så vi kan utnyttja material som det finns mycket av i naturen i stället för de sällsynta resurserna av jordartsmetaller.
– Organiska solceller har en energiåterbetalningstid på några veckor till skillnad från kiselsolcellerna.
Solceller i mörka Finland?
De mörka vintermånaderna är en utmaning i Finland, medger Österbacka.
– Under den mörkaste vintertiden funkar inte solpaneler, de genererar inte mycket ström. Men man måste tänka i globalt perspektiv.
Då solcellsteknologin har utvecklats kommer hela mänskligheten att ha nytta av dem. Det vill säga om vi lyckas distribuera energin på ett fiffigt sätt, påminner Österbacka.
– Då kan man placera solfarmer i Sahara eller andra ökentrakter för att sedan transportera energin dit den används.
Sätt upp så mycket solpaneler du vill och kan
Österbacka påminner om att han är fysiker och forskare som försöker förstå solceller. Hans agenda är inte främst att skryta på hur bra de är. Men visst, han tror på solenergi och solceller.
– Det finns många utmaningar ännu, luckor som måste täppas till (för att få lösningarna ekonomiskt lönsamma).
Just därför vill han se ännu mer forskning så att man kan få fram de bästa lösningarna.
– Men det är något man måste tänka på i global skala. Så vi får energi för hela mänskligheten på det mest fossilfria sättet som finns.
När spotpriset på el i perioder har varit mycket lågt kanske folk tvekar inför att sätta upp solpaneler. Men Österbacka påminner om att har man egen produktion så behöver man inte köpa det man förbrukar.
– Har man råd, intresse och vill göra en grön gärning så tycker jag att man ska sätta upp så mycket man bara vill och har möjlighet att göra.