”Du blir en udda fågel om du studerat utomlands” – personer som avlagt examen utomlands riskerar att bli utan jobb i Finland

Studerande uppmuntras att åka utomlands och Finland behöver mer arbetskraft. Ändå finns det en risk att företagen i Finland inte vill anställa dig om du studerat eller jobbat utomlands.

Gideon Hagström-Lung har tagit sin kandidatexamen i internationella relationer vid New York University, och har jobbat både på Finlands ständiga representation vid FN och på den amerikanska ambassaden i Berlin.

Nu är han magisterstuderande i global politik och kommunikation vid Helsingfors universitet. Ändå har han och andra finländare som studerat utomlands, svårt att få arbete i Finland.

Hagström-Lung har sökt jobb inom pr och marknadsföring och vid olika politiska institutioner, konsultföretag och internationella organisationer.

I intervjuer har rekryterare blivit imponerade av hans erfarenhet, men varit osäkra på den utländska utbildningen.

– Jag har ofta fått höra att det är en risk att anställa mig, säger Hagström-Lung.

Han konstaterar att de företag som varit mest intresserade av hans bakgrund har varit uppstartsföretag som har största delen av sin verksamhet i USA.

Hagström-Lung skulle gärna jobba i Finland, för att vara med och stärka Finlands rykte och förbättra finsk-amerikanska relationer.

– Jag hade hoppats att min utländska utbildning skulle uppskattas, men så har det inte varit. Det gör mig besviken, säger Hagström-Lung.

”Vissa gör om sin examen i Finland för att få jobb”

Adina Nivukoski studerar EU-juridik i Maastricht i Nederländerna. Hon har deltagit i internationella projekt och arbetat för FN:s kulturorgan Unesco i flera sammanhang.

För tillfället fungerar hon som ungdomsrådgivare för organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD.

Enligt Nivukoski uppmuntrar man i Finland studerande att åka utomlands, men ändå blir många utan jobb när de väl har gjort det. Hon har själv fått jobb i Finland, men poängterar att hon hann få arbetserfarenhet och kontakter i Finland innan hon åkte utomlands.

Många av Nivukoskis bekanta har avlagt både kandidat- och magisterexamen utomlands, men får inte inbjudan till en enda intervju i Finland till positioner som motsvarar deras examen.

– Vissa gör till och med om sin examen i Finland för att få jobb, säger Nivukoski.

Att det är vanligt bland juridikstuderande kan Nivukoski förstå på grund av det finska språket. Att till exempel de som studerat EU-rätt eller internationell rätt och vill jobba med de frågorna i Finland måste göra om sin examen för att få jobb, är däremot tokigt, anser hon.

– Det är ett exempel på ett sådant område i Finland som skulle behöva mer kunnande. Man märker det när man lyssnar på EU-diskussionen i Finland. Det skulle behövas mer förståelse för EU-lagstiftning, säger Nivukoski.

Om vi inte uppskattar erfarenheten och utbildningen går vi miste om mycket specialkunnande.

Adina Nivukoski

Enligt Nivukoski är utländsk erfarenhet berikande för både individen och det samhälle de bosätter sig i.

– Om vi inte uppskattar erfarenheten och utbildningen går vi miste om mycket specialkunnande, konstaterar hon.

Nivukoski lyfter fram ytterligare ett problem med den nuvarande situationen. Det finländska studiestödet går till andra länders arbetskraft.

– Den finska staten finansierar utbildningen, också utomlands. Vi blir klart förlorare i situationen om vi inte tar emot de här personerna efteråt, säger Nivukoski.

Det finns missförstånd om att det är lättare att studera utomlands, säger hon.

Det kan vara lättare att komma in på vissa utbildningslinjer i andra länder. Däremot är det till exempel på hennes linje endast omkring 30 procent av studerande som får fortsätta efter det första året, enligt Nivukoski.

– I slutändan är mängden som får fortsätta ungefär samma som mängden som börjar en utbildning i Finland.

Det råder okunskap om vad en utländsk utbildning är värd

Tomi Arppe är partner på rekryteringsbolaget Chief Executive Search. Han bekräftar problemet.

– Bortsett från toppuniversitet som Harvard och MIT, blir du som den udda fågeln i Finland om du studerat utomlands, säger Arppe.

Han konstaterar att det finns missförstånd kring utländska utbildningar. Vissa företag, som kanske rekryterar själv eller i stundens hetta, tänker att de kommer lättare undan om de väljer den ”säkra” kandidaten, säger han.

– Då väljer man kanske finländska män som är akademiskt utbildade, har studerat i Finland och är födda på 1960-talet. Då sker det tyvärr ingen förändring, säger Arppe.

Förmåga och kunnande borde avgöra vem som får ett jobb, konstaterar Arppe.

Personer med utländsk erfarenhet tar med sig ett mervärde till arbetsplatser anser han. Han säger att en förändring skulle gynna både den finländska arbetsmarknaden och affärsvärlden.

– Utländsk erfarenhet kan vara just det där extra som behövs.

Som mervärde nämner Arppe bland annat olika synvinklar, kunskap om olika kulturer och ökad kreativitet. Det finns helt enkelt inte heller tillräckligt med kunnande i Finland, konstaterar Arppe.

Rekryteringsmodellerna borde uppdateras och tankesättet bli mer modernt, säger experter

Marina Velikova är verkställande direktör för rekryteringsfirman Finland Relocation Services. Hon säger också att personer med utländsk erfarenhet har det svårt att få jobb i Finland.

– Kretsarna i Finland är väldigt slutna. Man kunde satsa mer på att hjälpa personer skaffa sig nätverk redan innan de kommer till Finland, säger Velikova.

Velikova tror också att gamla rekryteringsmodeller ligger bakom problemet.

Både Velikova och Tomi Arppe konstaterar att det borde bli klarare för rekryterare hur man ska jämföra utländsk examen och arbetserfarenhet till finländsk motsvarighet.

Dessutom kunde man använda olika stödprogram och morötter för att motivera arbetsgivare att rekrytera återvändare eller utländsk arbetskraft, säger Velikova.

Tomi Arppe tycker att ledare och företagsägare borde bli mer moderna. Han nämner att vissa företag till exempel bytt sitt förvaltnings- och kommunikationsspråk till engelska.

– Då har arbetsplatser blivit mer välkomnande mot personer med annat modersmål, men också mer globala överlag, säger Arppe.

It-branschen rekommenderar internationellt kunnande

Vissa finländska företag är bättre än andra på globalt tänkande, säger Arppe. Dessutom finns det regionala skillnader.

– I Helsingfors tenderar man att blicka lite mer utåt och att tänka mer globalt. Det är ofta lättare att komma till större städer. Problemet finns ändå i hela landet, säger Arppe.

Enligt Marina Velikova finns det också skillnader mellan branscher. Ett exempel på en bransch där utländsk bakgrund och erfarenhet uppskattas mer är it-branschen.

Maria Calonius som är personalchef på it-företaget Futurice instämmer.

– Inom vår bransch har situationen blivit bättre de senaste 20 åren, säger hon.

Calonius tror det handlar om att man känner till utländska läroinstitut och linjer bättre än förr.

– Dessutom har vi inte tillräckligt med högutbildade och kunniga personer om vi bara anställer personer med finländsk bakgrund. Vi behöver internationellt kunnande, säger Calonius.

Futurice har en stor internationell arbetsgemenskap. Calonius tycker att det är en styrka.

– Att våra arbetare har olika bakgrund, erfarenheter, jobbmiljöer och utbildningslinjer i bagaget berikar vår jobbkultur och breddar vårt kunnande, säger hon.

”Om Finland vill göra sin del, måste vi bli mer internationella”

Finland är egentligen ett ganska inåtvänt land, säger Adina Nivukoski.

Hon konstaterar att människor i en global värld rör sig runt och studerar och jobbar i olika länder. Enligt henne borde Finland förstå det här. Annars blir vi utanför det globala systemet.

– Världens största problem, som ojämlikhet, ekonomiska utmaningar och klimatförändringen, kräver internationellt samarbete för att de ska kunna lösas. Om Finland vill göra sin del, måste vi bli mer internationella, säger Nivukoski.