Avfallssortering intresserar allt fler – men blandade sopor orsakar huvudbry

Möjligheterna att sortera sopor har blivit bättre efter att det kommit fler avfallskärl till fastigheternas gårdar. Ändå hamnar fortfarande nästan hälften av våra sopor i kärlet för blandavfall.

Mängden kommunalt avfall ökade år 2021 med cirka 114 000 ton medan blandavfallet i sin tur växte med 62 000 ton. Samtidigt minskade mängden sorterat avfall med 2,7 procent.

Enligt avfallslagen ska husbolag från och med juli se till att det i tätorter finns separata insamlingskärl för kartong-, plast-, bio, metall- och glasavfall på alla fastigheter med fler än fem bostäder. Allt fler har alltså tillgång till separata insamlingskärl på sina gårdar vilket underlättar avfallssorteringen. Mängden blandavfall var 49,3 procent år 2021 vilket betyder att nästan hälften av alla våra sopor hamnade i insamlingskärlet för blandavfall.

Servicechef Tuija Klaus på Rosk'n Roll säger att det märks att intresset för avfallssortering har ökat. Speciellt intresserar sig människor för vad som händer med avfallet efter att det samlats in.

– Människor intresserar sig hela tiden mer för avfallssortering. Vi får många frågor om hur man sorterar olika avfall, var man kan lämna det och vad som händer med avfallet efter att det har samlats in. Frågan om vad som händer med avfallet kommer allt oftare. Det begärs också mer avfallsservice till bostadsområden, säger Klaus.

Långsam process

Det går enligt Tuija Klaus att se en liten minskning i mängden blandavfall efter att det kommit fler insamlingskärl till fastigheternas gårdar. Men det är en långsam process och en tydligare bild av hur stor mängd av soporna som fortfarande hamnar osorterade i blandavfallskärlet fås först längre fram. Men Klaus säger att de märker redan efter en till två tömningar av nya insamlingskärl att mängden blandavfall minskar en aning.

– Vi har märkt att när det kommer ett nytt avfallskärl för kartong eller plast till en fastighet kan det i början ta några veckor innan människor lär sig att använda det. Men efter det sorterar de jättebra och avfallet läggs i rätt kärl. Mängden sorterat avfall växer hela tiden och det är bra.

Tuija Klaus ser ingen skillnad i hur bra avfall sorteras under olika årstider eller på olika områden. När människor väl lärt sig hur de ska sortera inverkar inte årstider eller var de bor på hur bra de sorterar sina sopor.

– När människor börjar med avfallssortering är det lite svårare för dem att veta hur de ska göra, men när de sedan lärt sig är det ingen skillnad på vilken årstid det är. Avfallssortering blir något de bara gör utan att behöva tänka på det.

Ökning av avfall som inte går att sortera

Rosk'n Roll får ofta frågan om hur förpackningar av olika material ska sorteras. Till exempel sortering av brödpåsar av både papper och plast väcker osäkerhet hos människor.

– Det kan vara frågan om någon som köpt en ny produkt och undrar om paketet hör till kartong eller plast. Nya förpackningsmaterial är svåra att sortera, berättar Klaus.

Den procentuella ökningen av blandavfall i förhållande till den totala mängden avfall ökade med 0,2 procent, 68 000 ton, år 2021 jämfört med året innan. Andelen sorterat avfall minskade med 2,7 procent, 40 000 ton. Avfallskategorin som växte mest år 2021 var den för inte specificerat avfall. Det inte specificerade avfallet växte med 2,5 procent, vilket motsvarade 92 000 ton. Till kategorin inte specificerat avfall hör exempelvis avfall som är tillverkat av blandat material. Det kan vara frågan om blandade förpackningar eller materialrester från olika branscher. Även avfall som inte kommer från en allmän avfallskälla hör till den här kategorin.

Farligt avfall samlas in kontinuerligt

Rosk'n Roll arrangerar en ambulerande insamling för farligt avfall varje vår och sommar. Insamlingsbilen besöker Vichtis, Lojo, Ingå, Sjundeå, Raseborg och Hangö. Tom Palmqvist har kört den här insamlingsrundan i 20 år. Till farligt avfall som samlas in hör bland annat målarfärg, oljor, vissa tvättmedel, bilbatterier och metallskrot.

– Volymmässigt hämtar människor mest metall. Annat som hämtas är målarfärg och bilbatterier, berättar Palmqvist.

Tom Palmqvist har sett en minskning av antalet människor som besökt insamlingsbilen under de senaste 20 åren. Under coronapandemin var det en aning fler som hämtade avfall men nu har antalet minskat igen.

– Det här året har det varierat från ungefär 15 personer på en del platser till bara två eller tre på andra, säger Palmqvist.

Eeva Salmi hämtar målarfärger och förtunningsmedel till insamlingsbilen när den besöker Hangöby hamns parkeringsplats. Hon har också tidigare hämtat bland annat metallskrot. Salmi sorterar även sopor hemma.

– Jag tycker att det är lätt att sortera sopor. Jag bor i höghus och där finns ganska många avfallskärl så man får nästan allt sorterat. Vissa saker måste man sedan föra någon annanstans, men det ordnas ju ofta sådana här insamlingar.

Bättre kunskap

Kristian Valtari har hämtat tre bilbatterier till insamlingsbilen. Han tycker att det är lätt att sortera sopor hemma om det finns avfallskärl för det. Där han bor finns det avfallskärl för bland annat paff och glas och han sorterar alltid sina sopor när han har möjlighet. Han tycker också att det var lätt att veta vilka saker han kunde hämta till insamlingsbilen.

– Jag tycker att det stod ganska tydligt vad man kunde hämta hit, säger Valtari.

Sampsa Laurinen hämtar färgburkar som han fraktar med sin cykel. Han tycker inte att det är så komplicerat att sortera avfall även om det ibland krävs att man river isär en del av soporna för att kunna sortera de olika delarna rätt. Men ibland kan han tycka att det är knepigt att sortera olika plastsorter.

– Ibland när jag tittar på trianglarna på plastavfallet undrar jag vad som menas med dem. Jag skulle vilja ha bättre koll på vilka triangelmärken på platsförpackningen som går att återvinna. Det finns så många olika sorters plast att det inte alltid är lätt att veta om de kan återvinnas eller inte.