Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Nylands brigad tar berättelserna om diskriminering mot kvinnor på allvar: ”Det är inte så här vi vill ha det”

Uppdaterad 07.12.2023 08:05.
En man klädd i militärkläder och grön barett, han heter Markus Weckström.
Bildtext Militärpastor Markus Weckström säger att han tar itu med alla fall av osakligheter som kommer till hans kännedom. Han hoppas att tröskeln nu är lägre för att rapportera om dåliga upplevelser då de sker.
Bild: Marica Hildén / Yle

Försvarsmakten vill ta itu med den diskriminering som ännu finns. På Nylands brigad säger officerarnas förtroendeman Matias Öblom att det finns system som ska förebygga diskrimineringen.

Läsarberättelserna om trakasserier och sexim inom Försvarsmakten visar att många kvinnliga beväringar och stamanställda har upplevt diskriminering under sin tjänstgöring. Många vittnar också om goda erfarenheter, och den tidigare beväringen Emilie Jäntti anser att upplevelsen är ytterst beroende av hurdana utbildare och beväringskamrater man har.

Attityderna är någonting man bland annat på svenskspråkiga Nylands brigad i Dragsvik i Raseborg försöker förbättra hela tiden, säger flera av brigadens anställda. Erfarenheterna av sexism är ändå beklagliga, och visar på att arbetet inte är gjort, är budskapet.

– Vi tar dem förstås på allvar, säger stabschef Tapani Linnamaa.

– De är ett bevis på det, att det fortfarande finns ett behov för fortsatt arbete när det gäller utrotande av osakligt beteende och felbehandling.

Linnamaa säger att det vore bäst om de här upplevelserna och uttalandena hade kommit till brigadens kännedom via deras officiella kanaler, så att man skulle ha kunnat ingripa direkt.

En man står vid träd, kläd i militärkläder och grön barett. Han heter Tapani Linnamaa.
Bildtext Stabschef Tapani Linnamaa vill att osakligheter rapporteras genom brigadens officiella kanaler så att man kan ta itu med dem.
Bild: Marica Hildén / Yle

Militärpastorn Markus Weckström säger att berättelserna är beklagliga. Han säger att allt som kommer till hans avdelnings kännedom tas itu med.

– Om det kommer något gott ur det här så hoppas jag att det är att beväringar som upplever sådant här uppmuntras till att ta upp det så vi kan ta det vidare, säger Weckström.

Nylands brigads stabschef: Vi tar berättelserna på allvar

10:40

Weckström har redan tidigare känt till problem med tilltal och uppförande inom det militära. Han vill att alla beväringar förstår att diskriminering är fel.

– Vi vill signalera att det här inte är så vi fungerar här.

Har ett ansvar som ledarskapsutbildare

Flera av de som upplevt trakasserier under sin militärtjänstgöring eller som stamanställd säger att de har känt sig ensamma och saknat stöd. Det ska ändå vara möjligt att genom att anmäla saken till till exempel militärpastorn, socialkuratorn eller en officerare man litar på få hjälp.

Matias Öblom, förtroendeman för officerarna på brigaden, berättar att det också finns ett kamratsystem där man ska kunna få stöd om man känner sig utsatt.

Jag är bekymrad över att varje halvår behöva återkomma till att det här är inte okej

Matias Öblom, förtroendeman

Enligt Öblom är osakligt språkbruk en sak som man har försökt åtgärda länge. Han säger att personalen strävar efter att få ordning på sin egen jargong. På beväringsnivå behövs också åtgärder men det är svårt att komma åt, menar han.

– Jag har jobbat ganska många år med det på en grundenhet och är lite bekymrad av att varje halvår behöva återkomma till det, att det här är inte okej, ni kan inte göra på det här sättet, säger Öblom.

– Väldigt, väldigt många saker har tagits bort. Men kvar blir det någonting som vi fortsättningsvis ska jobba på, via de metoder som vi har.

En man står klädd i militärkläder med grön barett på huvudet. Han heter Matias Öblom.
Bildtext Matias Öblom är förtroendeman för officerarna på Nylands brigad.
Bild: Marica Hildén / Yle

Enligt Öblom har Försvarsmakten ett ansvar som en viktig ledarskapsutbildare.

– Jag känner att vi som en finländskt ledarskapsinstitut, om man nu kan kalla det det, på Nylands brigad har ett ansvar att visa de unga var de ska i fortsättningen rikta sig.

”Samma sexism finns inom försvaret som i övriga samhället”

Kaisla Dahlqvist är ordförande för beväringskommitén, som är beväringarnas intresseorganisation på brigaden Hon har själv inte upplevt eller hört om särbehandling eller diskriminering under sin beväringstid, men fenomenet är inte en överraskning för henne.

– Sociala medier är fulla av olika historier om hur kvinnor behandlas i militären, så det kom inte som någon överraskning för mig att det förekommer sådant här. Vilket är jättesorgligt, säger Dahlqvist.

Hon hade samma upplevelse som en av dem som svarade på Svenska Yles enkät, en kvinna som var orolig på förhand men som överraskades positivt under sin egen tjänstgöring.

Dahlqvist är inte överraskad av berättelserna, och påpekar att försvaret inte är det enda stället med sexism.

– Det skiljer inte sig från samhället överlag. Som det finns sexism och olika sådana fenomen i hela samhället, så finns det förstås i militären och i försvaret också. Jag tycker inte att man kan säga att det finns sexism i försvaret utan det finns sexism i samhället.

En kvinnlig beväring i militärkläder. Hon heter Kaisla Dahlqvist.
Bildtext Beväringskommiténs ordförande Kaisla Dahlqvist påpekar att sexism är ett problem i hela samhället.
Bild: Marica Hildén / Yle

För att råda bot på diskrimineringen inom försvaret behövs mer information och lägre trösklar för att anmäla osakligheter, säger Markus Weckström.

– Vi behöver göra det bekant vad osakligt beteende är, och hur man kan anmäla det på ett enkelt och lågt tröskel, säger Weckström och tillägger att det är en etydig del av ledarskapsutbildningen på brigaden.

Ändå förekommer osakligheter, varför?

– Vi har unga personer här på jobb, eller både på jobb och som beväringar. Det är ofta utmanande situationer som folk hamnar i. Vi är en organisation där individen är viktig, men inte i centrum. Vår uppgift är att kollektivet fungerar, vår uppgift är att skydda kollektivet. Och det här kan ibland skapa spänning, säger Weckström.

Rättad 7.12.2023 - I en tidigare verion av artikeln påstods felaktigt att Emilie Jäntti fungerat som ordförande för beväringskommittén.

Diskussion om artikeln