Experter om sexism inom försvaret: Lyssna på varje upplevelse – de som berättar är bara toppen av isberget

Kvinnliga beväringars berättelser om hur de behandlas osakligt i militären måste tas på allvar, säger Elli Flén. Ilmari Käihkö anser att chefer inte tar ansvar om de säger att problemen handlar om enskilda individer.

Henrika Backlunds sommarprat i Yle Vega den 12 juli har väckt mycket respons. Kvinnor som utfört militärtjänst kontaktade Svenska Yle för att berätta sina historier om hur de blivit osakligt bemötta på olika enheter.

Det ledde till att Svenska Yle publicerade ett frågeformulär för att få flera berättelser. Här kan du läsa om dem:

”De hade ett spel om vem som kunde sätta på mig först” – kvinnor stöter fortfarande på sexism i militären

Flera kvinnor vittnar också om positiva upplevelser.

Och här kan du läsa vad Nylands brigad i Ekenäs säger om berättelserna:

Nylands brigad tar berättelserna om diskriminering mot kvinnor på allvar: ”Det är inte så här vi vill ha det”

Hoppas att fler anmäler problem via officiella kanaler.

Elli Flén är kommunikationskonsult och reservofficer. Flén kommenterar arbetskulturen inom försvarsmakten på ett allmänt plan. Problemet är att negativa upplevelser inte alltid tas på allvar, säger hon.

– Det försöker försvarsmakten bortförklara som ett fenomen som enskilda personer upplever. Jo, det är det, men det vittnar om ett underliggande problem som finns och som har funnits länge.

Det här borde man ta itu med starkare än man gör i dag, säger Flén.

Krigsvetare Ilmari Käihkö håller med. En chef ska ta alla historier på allvar, säger han.

– De brukar säga att det handlar om enskilda individer, men då tar cheferna inte ansvar, utan skyller på enstaka personer och talar inte om ett större problem som finns i organisationen.

– Det finns så mycket som sker under ytan. Jag har svårt att se hur en nedlåtande attityd skulle kunna ha positiva konsekvenser för försvarsmakten och individen.

De bästa låter då kanske bli att stanna inom försvarsmakten, anser han.

Elli Flén säger att det är viktigt att personer i ledande ställning inom försvarsmakten förstår att problemet finns även om man inte sett det själv. Det är viktigt att lyssna på enskilda berättelser.

– De kanske upplevs som starka och subjektiva, men många berättar inte vad de upplever eftersom de inte vill bli utpekade, utan de vill höra till gruppen. Det här gäller också manliga beväringar. Så de som berättar är alltid toppen på isberget. Det är viktigt att de i ledande ställning lyssnar på subjektiva berättelser.

Så länge kvinnorna är i minoritet så är det något märkvärdigt och de sticker ut

Elli Flén

Ilmari Käihkö säger att det ibland känns som om försvarsmakten vill tysta ner sådant som händer.

– Man är orolig för sitt rykte, orolig för att göra misstag. Men faran blir att allmänheten får uppfattningen att försvarsmakten inte tar problemen på allvar, utan försöker sopa dem under mattan.

– Och om det finns riktiga problem så försvinner de inte, utan återkommer. Och om man inte reagerar på dem och det inte leder till konsekvenser, så kan man tolka det som så att dåligt beteende är accepterat.

Problemet finns i de manliga traditionerna

Flén konstaterar att försvarsmakten har strategier för lika behandling och det finns regler. Men det är inte där problemet finns, utan i de manliga traditionerna i organisationen och i nätverket.

– Det är inte alltid lätt då enskilda händelser inte är så grova att det är frågan om brott, utan det handlar om attityder. Det måste man jobba med uppifrån och det innebär att de som sitter på de högsta posterna måste känna till problemen, lyssna på de signaler som kommer nerifrån och ta dem på allvar. Det är där förändringen börjar.

Kvinnor är inte lösningen på allt

Ilmari Käihkö

Elli Flén räknar upp flera saker som måste förändras för att det ska ske en omställning i arbetskulturen inom försvarsmakten.

– Det måste finnas flera kvinnliga officerare och flera frivilliga beväringar. Så länge kvinnorna är i minoritet så är det något märkvärdigt och de sticker ut. Det kommer att vara svårt att få bort ojämlikheten och särbehandlingen så länge det är så här. Men det har blivit bättre.

Det andra är den ojämlika värnpliktslagen, säger Flén.

– Kvinnor kan rycka in frivilligt medan männens värnplikt är obligatorisk. Då blir det inte jämlikt.

Dessutom måste manliga chefer och beväringar tänka om och sluta bete sig osakligt och använda sig av bäste broder-nätverk, fortsätter Flén att räkna upp. Hon vill ändå påpeka att alla män inte ägnar sig åt det här, det finns också kvinnor som har positiv erfarenhet av tiden inom försvarsmakten.

Elli Flén: Flera kvinnor i militären kan lösa problemen med osakligt beteende

10:31

Vad skulle det leda till om flera kvinnor arbetade inom försvarsmakten, Ilmari Käihkö?

– Om inte annat så skulle den blir mera kvinnovänlig, säger Käihkö. Vi vet att organisationer som är mera heterogena brukar fatta bättre beslut. Försvarsmakten borde också återspegla samhället, kanske inte inom alla dimensioner, men den tjänar samhället och berör oss alla. Det finns grupper i samhället som upplever att försvarsmakten inte är för dem och då har vi ett problem.

Käihkö menar att flera kvinnor i försvarsmakten inte automatiskt betyder att alla problem försvinner och organisationen ändras.

– Kvinnor är inte lösningen på allt. Kvinnohatet skulle försvinna, men det är inte säkert att annat osakligt beteende skulle förändras. Försvarsmakten är rätt konservativ så vissa attityder skulle ändå finnas kvar, till exempel attityder mot minoriteter. Det skulle kräva andra åtgärder.

Organisationen formar individen

Käihkö säger att kvinnor oftare har andra värderingar än män vad gäller minoriteter, så det kan hjälpa om det finns flera kvinnor inom försvarsmakten.

– Men det är ingen garanti att det blir en förändring. Organisationen är stark och den formar sina medlemmar. Det är inte bara medlemmarna som formar organisationen.

Ilmari Käihkö: Det är inte säkert att osakligt beteende försvinner med flera kvinnor i militären

9:53

Flén: Mera ojämlik behandling i militären än på andra arbetsplatser

Elli Flén påpekar att kvinnor i försvarsmakten upplever att de blir ojämlikt behandlade. Det sker i större utsträckning inom försvarsmakten än på andra arbetsplatser, säger hon.

– För min del kan man definitivt säga att jag upplevde mera osakligt bemötande i försvarsmakten än på andra arbetsplatser jag haft, även om jag inte blev ojämlikt behandlad hela tiden.

Försvarsmakten är en mansdominerad organisation och vi vet att sådana organisationer brukar lida av vissa problem. Försvarsmakten är inget undantag, säger Käihkö. Han har lyssnat på Henrika Backlunds sommarprat och konstaterar att det här leder till konsekvenser för kvinnor.

– Då de blir besvikna på organisationen så fortsätter de inte där och då förändras inget heller. Det finns en ond cirkel här och det gör en rätt ledsen.