EU-frågorna är regeringens akilleshäl – vi listar de svåraste av dem
Att hitta gemensam linje i stora EU-frågor är en stor utmaning för regeringen Orpo. Klarar regeringspartiernas förtroende av oväntade kriser i Europa?
Om regeringen överlever till hösten hänger dess öde ändå på en skör tråd. Enligt experter är det sannolikt att Sannfinländarna får nog och fäller regeringen, troligtvis över någon fråga med koppling till EU.
Timo Miettinen, akademiforskare vid Helsingfors universitet, räknar upp några politikområden som kan vålla problem för regeringen.
1. Invandring
I regeringsprogrammet står det att Finland inte vill främja bestående flyktingkvoter inom EU. Den nuvarande så kallade Dublinförordningen, som reglerar vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan inom EU, innehåller inga obligatoriska kvoter för medlemsländerna.
Om antalet flyktingar ökar kraftigt, som år 2015, kan situationen bli knepig för Finland, säger Miettinen. Han påminner om att Finland den gången röstade blankt om att införa flyktingkvoter för EU-länderna.
Sannfinländarna ställde ”begränsandet av sådan invandring som är skadlig för Finlands ekonomi och säkerhet” som en knäckfråga för regeringsmedverkan. Sannfinländarnas avtryck syns därmed i regeringsprogrammet där man går in för att halvera Finlands flyktingkvot från cirka tusen personer årligen. År 2015 tog Finland emot 32 476 asylsökande.
2. Gemensam skuld
Frågan om gemensam skuld är ett rött skynke för Sannfinländarna som ställde som ett krav för regeringssamarbete att regeringen inte ska godkänna ny gemensam skuldsättning inom EU.
EU har redan haft planer på att ta gemensam skuld för att finansiera den gröna omställningen som ett svar på USA:s ambitiösa IRA-program. EU-kommissionen lät ändå bli att föreslå en så kallad suveränitetsfond i juni, men kommer i stället troligen att gå in för att tillåta större statsstöd, tror Timo Miettinen.
En central målsättning för den nya regeringen är att skärpa EU:s budgetdisciplin. I regeringsprogrammet står det att EU inte ska kunna stöda medlemsländer som hamnar i ekonomisk knipa och att Finland motsätter sig nya finansieringsinstrument på EU-nivå.
Frågan om gemensamma lån mellan EU-länderna finns ändå ständigt i bakgrunden och Finland kommer troligen att ställas inför frågan förr eller senare.
3. Klimatpolitiken
Markanvändningen och kolsänkorna är fortfarande på tapeten inom EU. De här frågorna hör till EU:s normala lagstiftningsarbete och regeringen har lovat att skärpa sin förhandspåverkan av EU:s politiska processer.
Miljö- och klimatminister Kai Mykkänen säger till Helsingin Sanomat att Finland inte kommer att uppnå EU:s utsläppsmål för markanvändningssektorn och anser därför att målen inte behöver uppfyllas. Det här har redan väckt kritik från oppositionen.
EU-parlamentet godkände nyss den omtvistade restaureringsförordningen som väckt kritik speciellt på högerkanten både inom EU och i Finland.
4. Ukrainas EU-medlemskap
En svår och mera långsiktig fråga är enligt Miettinen Ukrainas EU-medlemskap. Finland vill säkert ha med Ukraina som EU-medlem, men det skulle troligen kräva att EU öppnar upp sina grundfördrag och sänker ribban för ett medlemskap.
Miettinen tror inte att Finland skulle stödja ändringar i EU:s grundfördrag, en fråga som ställer solidariteten gentemot Ukraina på sin spets.