Läget har lättat på akuten i Vasa: ”Jag hoppas att det är en bestående förändring”

Efter ett tungt år med speciellt hög belastning i våras har läget lättat något på samjouren, eller det som fortfarande kallas akuten, vid Vasa centralsjukhus. De åtgärder som ledningen införde innan sommarsemestrarna tycks ha hjälpt.

– Under sommaren har vi haft färre patienter som har legat kvar här långa perioder. De saker som ledningen har gjort har hjälpt så att vi får framåt de här patienterna snabbare, säger servicechef Ann-Katrin Brandtberg på samjouren vid Vasa centralsjukhus.

I våras var läget tufft på samjouren vid Vasa centralsjukhus. Samjouren var hårt belastad men också övriga avdelningar på sjukhuset var belastade - så pass att patienter låg kvar i dagar på samjouren för det fanns ingen annan plats för dem när de skulle flyttas vidare.

I början av sommaren såg personalen på samjouren ingen annan utväg än att själva lämna in en anmälan till Regionförvaltningsverket (RFV) om missförhållanden. Efter det har RFV begärt svar på en rad frågor av Österbottens välfärdsområde.

Tid att svara på frågorna har man på sig till den 11 augusti. Verksamhetsområdesdirektör Christian Palmberg på välfärdsområdet uppger per textmeddelande att svaren kommer att skrivas efter att semestern är slut.

Men redan nu har läget lättat något på samjouren.

– Sedan den 1.6 (fram tills 26.7, red.anm.) är det hundra personer som har varit här mer än 15 timmar. Av dem är säkert 40 procent sådana som skulle ha varit här oavsett, man kanske sover ruset av sig eller man vill ge någon medicin och är man i bra skick sedan kan man åka hem. En del är sådana som har väntat på platser, men mycket färre än vad det var på våren, säger servicechef Ann-Katrin Brandtberg.

Lättare få patienter flyttade till andra avdelningar

Vad gäller sommaren hittills har patientmängden varit på ungefär den nivå det brukar vara under sommaren. Bland patienterna finns främst äldre personer och personer i alla åldrar med så kallade fritidsolyckor - sen kommer olyckor förorsakade av elsparkcyklar - man är uppe i femtio stycken sen elsparkcyklarna ställdes fram i våras.

Huggormsbett har också sysselsatt vårdpersonalen, när intervjun med Brandtberg gjordes den 26.7 var de redan uppe i elva fall - ifjol var det allt som allt bara fyra fall under hela ormsäsongen.

Att dra slutsatsen att folk inte är sjuka på sommaren och därför är akuten inte heller belastad på samma sätt längre är som som synes ovan felaktig. Det säger Ann-Katrin Brandtberg.

– Det här är ett tecken på att nu fungerar vårt samarbete i välfärdsområdet bättre. Vår koordinerande skötare har större möjligheter att få in patienter överallt.

Det innebär att en patient från Kristinestad kan få plats på en vårdavdelning i Jakobstad.

– Det är ju så att det finns platser där det finns och vi måste ta dem. Jag tror att våra invånare kanske inte inser ännu hur belastade både vi och avdelningarna på sjukhuset har varit speciellt det senaste året, säger Brandtberg.

Hur känns det som servicechef att titta på de här siffrorna och se att det kanske håller på och lättar?

– Jag hoppas att den här förändringen är bestående och att det fortsätter också på det här sättet. Vi vet att vi har ganska stora saker att ta itu med, grundproblematiken behövs tas itu med i hela landet.

Många sjukskötare sökte jobb på akuten

Ann-Katrin Brandtberg har jobbat 42 år akuten eller det som idag heter samjouren, men i höst går hon i pension. Få blir kvar så länge på akuten eftersom arbetsbelastningen är som störst kvällar, nätter och helger.

På grund av personalbrist sitter Brandtberg inte bara på sin chefsstol inne i samjouren, hon hoppar också in som sjukskötare när det behövs. När den här intervjun görs är hon beredd att vid behov sätta sig vid anmälningen där den första vårdbedömningen görs när du kommer till samjouren.

– Det är vanligt läge, det kanske inte finns så mycket extra personal ibland som det kunde behövas.

Akuten eller samjouren har inte bara haft svårt att få sommarvikarier utan också överlag få sökanden till ledigförklarade fasta tjänster. Det beror på att det nationellt råder brist på sjukskötare. Men nu har en förändring skett.

– Senast vi hade lediga tjänster fick vi folk till alla och vi hade bra med sökanden, så det var positivt. Vår personal säger att det är ett fantastiskt ställe att jobba på, men belastningen har varit så hög att det är det som känns jobbigt. Det blir belastande för skötarna i längden om de känner att de inte kan ge den bästa tänkbara vården.

Betyder det att ni har alla tjänster fyllda?

– Inte alla tjänster ännu för vi har inte haft alla lediganslagna, men nog en stor del och vi är väldigt hoppfulla. Vi har flera vikarier som gärna söker befattningar när det kommer.

Ring först och lyd vårdbedömningen

För att underlätta den hårda pressen på samjouren gäller som tidigare - ring först om det inte är riktigt akut. Och visst har folk anammat uppmaningen om att ringa först, men det finns ändå de som ändå dyker upp på samjouren trots att de fått annat råd i telefon.

– Jag tror att den enskilda individens ansvar är det som vi överhuvudtaget borde påpeka, ta upp och stödja. Det är därifrån det börjar. Du som enskild individ funderar när behöver jag sköta om det här och kan jag göra något själv. Jag kan alltid ringa, det har man rätt till och det ska man göra.