Professorer: Högskolorna måste få mera pengar om finländsk utbildning och forskning ska hålla världsklass

Basfinansieringen per examen minskade med 40 procent mellan åren 2011 och 2022. Följande finansieringsmodell för högskolorna är nu under beredning. Mika Lähteenmäki från Professorsförbundet bedömer att det krävs förändringar.

Lite på 60 procent av universitetens omsättning består av anslag som delas ut av Undervisnings- och kulturministeriet. Basfinansieringens belopp bestäms av regeringen i samband med statsbudgeten.

Fördelningen mellan universiteten förhandlas fram varje fjärde år. För tillfället gäller finansieringsmodellen för åren 2021–2024, men beredningen av ny modell är redan i gång.

Modellen för högskolornas basfinansiering innehåller ett antal kriterier. Dessa kriterier ska säkerställa att högskolorna jobbar för de mål som ställts upp och höjer kvaliteten på sin verksamhet.

Finansieringen beror på universiteten lyckats uppfylla kriterierna

Basfinansieringens storlek beror alltså till stor del på hur väl universiteten lyckats uppfylla kriterierna. Modellen baserar sig alltså på universitetens prestationer och resultat. Därför kan basfinansieringen variera en hel del mellan olika universitet.

Till exempel tilldelades Helsingfors universitet 448 miljoner euro basfinansiering år 2023, medan Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet (LUT) inkasserade 60,7 miljoner euro. I jämförelse får Tammerfors Universitet 204 miljoner euro basfinansiering och Östra Finlands Universitet 165 miljoner euro.

Finländarnas utbildningsnivå sjunker: ”Förändringen är dramatisk”

Finland satsade på yrkesutbildning i stället för högskolor.

Det är ändå inte så att Helsingfors universitet uppfyllt ministeriets kriterier mer lydigt än de andra, utan finansieringen beror även på universitetens kostnader. Marjo Berglund, som är kvestor i Helsingfors Universitet, förklarar att basfinansieringen för enskilda universitet kan variera från år till år.

– För det första förutsätter lagen att vi får indexhöjning, eftersom löner och kostnader stiger. Det andra sättet är universitetens finansieringsmodell, där vi alla universitet tävlar mot varandra om finansieringen. Den utdelade summan börjar närma sig 1,8 miljarder och vi tävlar mot varandra om den kvarstående summan. Om man inte klarar sig kriterierna bra så förlorar man pengar.

Universitetslagen 2010 gjorde universitetens budgetfinansiering indexbunden.

Det är svårt att jämföra fakulteterna med varandra

Hur pengarna fördelas intern inom universiteten får universiteten själv bestämma.

Marjo Berglund från Helsingfors universitet berättar att de följer riktlinjerna från ministeriet minst, jämfört med andra universitet. 80 procent enligt den finansiering som fakulteten fått tidigare och den resterande 20 procenten är i huvudsak strategibaserad finansiering. Åbo universitet har en modell bestående av en så kallad stabiliserande del på 80 procent som kommer direkt från ministeriet och en resultatbaserad del på 20 procent som baserar sig på ministeriets indikatorer.

Patrik Marjamaa, som är Tammerfors universitets ekonomichef, skriver till Svenska Yle via e-post att det är svårt att jämföra finansieringen som tilldelas den enskilda fakulteten eftersom kostnaderna kan vara så olika. Att bekosta utbildningen och forskningen kan inom vissa ämnesområden vara mycket dyrare än i andra, till exempel på grund av material- och utrymmeskostnaderna.

”Finansiering har sjunkit dramatiskt om man beaktar inflationen”

Allt fler länder kör förbi Finland idå det kommer till utbildningsnivån. Kunskapsnivån sjunker och det syns i de så kallade Pisa-undersökningarna. Tidigare i sommar rapporterades det om hur Helsingfors universitet faller i internationella jämförelser. Det ser inte väldigt lovande ut för den finländska utbildningen som länge ansetts hålla jättehög kvalitet.

2016 genomfördes nedskärningar inom utbildningen och det har satt sina spår inom universitetsvärlden. Ilkka Niemelä, rektor på Aaltouniversitetet, säger att speciellt för vissa linjer på Aalto är de mindre resurserna avgörande.

– Högskolornas finansiering har sjunkit dramatiskt om man tar inflationen i beaktande. Samtidigt har de fått flera uppgifter. Till exempel basfinansieringen per examina har minskat med 40 procent sedan 2011 till 2022. Den här nuvarande finansieringsmodellen tar inte i hänsyn de riktigt dyra branscherna som vi har på Aaltouniversitetet. Sådana som behöver dyr undervisnings- och forskningsinfrastruktur.

– Den nuvarande regeringen har förhoppningar om att vi ska utbilda flera, men det kommer inte att lyckas utan mera resurser, säger Niemelä.

Finansieringsmodellen för högskolor för perioden 2025–2028 är nu under beredning och arbetsgruppen som förbereder den ska lägga fram sitt förslag i mitten av december.

”Konstigt att fokusera på det vi redan har gjort i stället för att rikta sig mot framtiden”

Mika Lähteenmäki representerar Professorsförbundet i arbetsgruppen och är ordförande för Jyväskylä Universitets avdelning. Gruppen som Lähteenmäki är med i gör en internationell utvärdering av finansieringen och styrningen av högskolorna. Gruppen har kommit fram till att det finns problem inom den nuvarande finansieringsmodellen.

– Vår grupp kom fram till att den nuvarande modellen leder till en inbördestävling, där alla försöker göra samma sak. Om universiteten följer kriterierna blir det så att alla har samma målsättningar. Det här är inte ministeriets önskan, utan det vill att universiteten skulle profilera sig mera.

Enligt Lähteenmäki skulle det gynna samhället om universiteten kunde fokusera på att förbättra kvaliteten inom de områden där man har expertis. Att alla universitet för tillfället håller på med ungefär samma sak gör att verksamheten ensidig, enligt Lähteenmäki.

Ett problem som har uppmärksammats i internationella jämförelser är att Finlands modell är mycket resultatbaserad.

– Professorsförbundet har uppfattat det här som ett problem. Om vi tänker på finansiering så handlar det om resurser inför framtiden, och därför är det konstigt att resultatfokuset i det här sammanhanget baserar sig på något vi redan har gjort i stället för att det skulle inrikta sig mot framtiden.