Bara hälften som behöver depressionsbehandling får det
Den första behandlingsformen vid lindrig depression är samtalsterapi, medan allvarligare depressioner vanligen kräver både läkemedelsbehandling och terapi. Ofta ges medicinering dock åt fel patientgrupper.
– Det finns inga laboratorietest som kan visa om man har depression eller inte. Diagnosen baserar sig helt på symptomen, berättar Kristian Wahlbeck, docent i psykiatri, psykoterapeut och utvecklingsdirektör vid Föreningen för mental hälsa i Finland.
Ett centralt depressionssymptom är att man har sänkt stämningsläge, helt enkelt känner sig nere.
Men det behöver inte alltid vara så. Andra tecken kan vara att man inte är intresserad av sådant som tidigare har intresserat en, att man inte kan koncentrera sig, eller upplever att man inte minns saker.
Alla har inte så lätt att känna igen sina känslor och då blir det ofta kroppsliga symptom istället
– För att man ska kunna få en diagnos ska funktionsförmågan vara nedsatt. Man ska inte klara sitt jobb eller sina studier på samma sätt som tidigare. Gör man det är det inte frågan om en egentlig depression. Andra gränser vi läkare har är att symptomen ska ha funnits i minst två veckor för att vi ska kunna sätta en diagnos, säger Wahlbeck.
Värk kan var tecken på depression
Kroppsliga symptom som sömnproblem, att man vaknar alltför tidigt på morgonen, att man inte har matlust kan också vara tecken på depression.
Om depressionen blir djupare kommer skuldkänslor och känslor av hopplöshet, kanske till och med tankar på att skada sig själv eller begå självmord.
Kristian Wahlbeck poängterar att patienten inte alltid själv känner igen en depression.
– Den vanligaste orsaken att folk kommer till läkare är att de har värk. De brukar säga att de har t.ex. ben-, mag-, nack- eller huvudvärk. Alla har inte så lätt att känna igen sina känslor och då blir det ofta kroppsliga symptom istället, säger Wahlbeck.
Bara hälften som skulle behöva depressionsbehandling får den
Befolkningsstudier har visat att många med depression inte får behandling.
– Bara ungefär hälften får behandling. Det finns ett stort mörkertal och det är inte bra. Ur den synpunkten kan man inte säga att depression skulle vara överdiagnosticerad. Obehandlad depression kan räcka väldigt länge och man kan må väldigt illa. Det är synd att inte alla som kunde dra nytta av en behandling får den, säger Wahlbeck.
Enligt Wahlbeck är den största orsaken till att depressioner blir obehandlade den skam och det stigma som är förknippat med depression.
– I synnerhet äldre personer har kanske svårt att söka läkare för psykiska symptom. Ofta har man skamkänslor och tycker att man bara borde ta sig själv i kragen. Yngre personer har ofta mindre skamkänslor och har lättare att söka läkarhjälp för depression.
Medicineringen träffar ibland fel målgrupp
Wahlbeck tycker att frågan om huruvida det skrivs ut för mycket eller för litet depressionsmediciner är komplicerad.
— Ofta träffar medicineringen inte rätt målgrupp. Flera med allvarlig depression borde få läkemedelsbehandling, det kunde minska antalet självmord. Å andra sidan borde man skriva ut mindre läkemedel åt dem med lindrig depression, de borde istället få mera samtalsterapi.
Wahlbeck poängterar att depressionsmediciner ska tas endast om man har en egentlig depression.
– Det är inte något man ska ta om man har blivit av med sin pojkvän eller flickvän eller har motgångar i livet. Det hör till livet att vara deppig nu och då i korta perioder.
Samtalsterapi viktigast vid lindring depression
Den första behandlingsmetoden vid depression är samtalsbehandling. Vid lindrig depression kan det till och med vara tillräckligt och fungerar vanligen bättre än läkemedel.
Det finns en ojämlikhet i tillgången på samtalsbehandling
– Samtalsbehandling ger mera bestående resultat än medicinering om man kommer åt orsakerna till depressionen. Den har också mindre biverkningar, även om de givetvis finns. Man kan till exempel börja må sämre i början när man börjar reda ut svåra saker, säger Kristian Wahlbeck.
Dålig tillgång på samtalsterapi inom offentlig sektor
– Vi har dålig tillgång på samtalsbehandling i den offentliga sektorn, så många vänder sig till privata psykoterapeuter för samtalsbehandling. Men det har alla inte möjlighet till, det är en kostnadsfråga. Det finns en ojämlikhet i tillgången på samtalsbehandling, konstaterar Wahlbeck.
Det finns många olika sorters samtalsterapi. Störst forskningsunderlag har kognitiv beteendeterapi, KBT. I terapin identifierar patienten sina depressiva tankar och lär sig att se på världen och sig själv på ett nytt sätt, att acceptera sig själv och se sina goda sidor. I KBT ingår ofta olika uppgifter, som att lära sig se 10 goda sidor hos sig själv – en deprimerad person har ofta lätt att se sina dåliga, men inte sina goda sidor.
Läkemedelsbehandling viktig vid svårare depression
Läkemedelsbehandling är viktig om depressionen är medelsvår eller svår. Vid en svår depression är man ofta så deprimerad att man inte orkar prata eller kan ta emot samtalsbehandling.
– Den allra mest effektiva behandlingen är att kombinera samtalsbehandling och medicin. Det är bättre vid medelsvår eller svår depression än endast läkemedelsbehandling. Idag strävar vi efter att kombinera samtalsbehandling och läkemedelsbehandling, säger Wahlbeck.
Depressionsmediciner kan indelas i olika grupper beroende på vilka signalämnen i hjärnan de påverkar.
Selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI
Den vanligaste gruppen depressionsmediciner höjer serotoninnivåerna i hjärnan och kallas serotoninåterupptagshämmare, SSRI. När man är deprimerad kan hjärnans serotoninsystem vara i obalans. SSRI ökar halten av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Ämnet serotonin förmedlar nervimpulser i synapsen, nervklyftan mellan nervcellerna i hjärnan. Vanligtvis upptas serotoninet i nervcellen som utgett den. SSRI-mediciner hämmar återupptagningen av serotonin, så att det blir kvar serotonin i synapsen.
– SSRI-mediciner har mindre biverkningar än gamla depressionsmediciner, även om de också har sådana. De orsakar bland annat illamående och svettningar. Man kan också få problem med de sexuella funktionerna, som att få orgasm eller utlösning, berättar Wahlbeck.
Selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI
Selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI påverkar förutom serotoninhalten också signalämnet noradernalin.
De påminner om SSRI-medicinerna, men har andra biverkningar. SNRI-medicinerna påverkar cirkulationssystemet och kan ge hjärtklappningar, förhöjd puls och högre blodtryck.
Tricykliska antidepressiva, TCA
Tricykliska antidepressiva läkemedel, TCA är den äldsta gruppen av depressionsmediciner.
– De har mest biverkningar och därför föredrar man de nyare medicinerna. Men ibland finns orsaker att använda dem, de är tex bra för sömn, och om man har mycket värk eller tvångstankar, förklarar Wahlbeck.
Upp till sex veckor innan effekten syns
Ibland kan symptomen till och med förvärras i början av läkemedelsbehandlingen.
– Man får tillbaka sin initiativförmåga, men känslorna hänger kanske inte med, så man känner sig fortfarande nere. Det är allmänt känt att hos vissa kan självmordsfaran öka. För somliga finns ett riskintervall när man sätter in medicinen, konstaterar Wahlbeck.
Det kan gå ända upp till 6 veckor innan man ser en effekt av depressionsmediciner och grundregeln är att man måste vänta minst så länge innan man kan utvärdera huruvida läkemedlet har haft effekt.
Många är rädda att bli beroende av depressionsmediciner, men det blir man inte. Det är helt andra psykmediciner som orsakar beroende.
– Det är viktigt att få en kontrolltid, beroende på hur svår depressionen är. Om den är svårare ska det vara tätare kontroller, säger Wahlbeck.
Avsluta inte behandlingen för tidigt
Det rekommenderas att man fortsätter äta depressionsmediciner i ett halvt år efter att man tillfrisknat.
– Många vill avsluta behandlingen litet för tidigt. Avslutningen ska ske stegvis, inte abrupt. När kroppen har vant sig vid en högre halt av seratonin eller noradrenalin kan det komma avvänjningssymtom om man slutar för abrupt, säger Wahlbeck.
Man kan också få kamratstöd för att klara av avslutningen. I Helsingfors har patientföreningen Helmi en samtalsgrupp i före detta Lappvikens sjukhus för personer som håller på att avsluta sin behandling.
Om man har haft flera svåra depressioner under sitt liv rekommenderas livslång behandling med medicin för att förebygga nya episoder.
Depressionsmediciner är inte beroendeframkallande
Att avvänjningen ska ske stegvis har ändå inget att göra med att depressionsmediciner skulle vara beroendeframkallande.
– Många är rädda för att ta depressionsmediciner, helt ogrundat. Man tänker sig att man blir beroende av dem, men det blir man inte. Det är helt andra psykmediciner som orsakar beroende, till exempel bensodiazepiner som Diapam. Det är fråga om lugnande mediciner och dem ska man helst undvika. De hjälper inte mot depression och är dessutom vanebildande, poängterar Wahlbeck.
Var försiktig med läkemedelsbehandling av barn och ungas depressioner
– När det gäller barn och unga finns skäl att vara kritisk gentemot depressionsmedicinerna, säger Wahlbeck.
– Det finns forskning som tyder på att effekten inte är så bra. De kan orsaka självmordstankar och aggressivt beteende hos unga. För barn och unga ska det vara en specialist som har funderat på saken och känner till olika möjligheter.
Livsstilen viktigt komplement till mediciner och samtalsterapi
Också livsstilen är viktig vid behandling av depression. Det finns mycket man själv kan göra för att må bättre och stöda den övriga behandlingen. Det är viktigt att se till att man sover bra, rör på sig och äter hälsosamt.
– Medelhavsdiet med mycket olja är bra mot depression. Människor som äter mycket skräpmat har mera depression. Tillräckligt med olja, till exempel fiskolja är bra, tipsar Wahlbeck.
#hurmårdu
Berättelse 67: Tappat tron på vården
Måste jag försöka ta mitt liv för att få hjälp?
Våga prata om hur du mår
Tack för alla berättelser som kommit till #hurmårdu.
Berättelse 66: "Hittade likasinnade på sociala medier"
Ge den deprimerade utrymme och se bakom fasaden.
"Vi missar den manliga depressionen"
Manlig depression fortfarande stigmatiserat.
Deprimerad eller bara lite smådeppig?
"Ta dig i kragen! En rask promenad gör nog susen!"
Anhöriga behöver också stöd
Skuld och skam drabbar ofta de närstående.
Skolpsykolog: Tillåt sårbarhet och svaghet i skolan
Mycket kunde göras i skolan för att stärka elevernas hälsa.
Här är låtarna vi lyssnar på för att må bättre
Svenska Yles publik har valt musiken för #hurmårdu i radio.
Mer psykoterapi och arbete ska hjälpa deprimerade
Social- och hälsovårdsministern: skäms inte över depression.
Berättelse 65: Man måste våga möta sina rädslor
Det kändes som om jag aldrig var good enough.
Motion lindrar depression
Forskning visar att motion har berydelse för deprimerade.
Depression: En oavslutad sorg
Avstannad sorgeprocess bakom depression
Bara hälften som behöver depressionsbehandling får det
Samtalsterapi är effektivast vid lindriga depressioner
Berättelse 64: Graviditeten gjorde mig deprimerad
Tack vare terapeuten började jag må bra igen,
De unga kvinnorna nödropar
Prestationskraven och skammen förstör oss.
Markos depression kunde ha kostat honom livet
Minnen från det förflutna tog Marko på en vansinnesfärd.
Depression skördar unga - allt fler i förtidspension
50 procent fler unga sjukpensioneras på grund av depression.
Berättelse 60: Depressionen var nödvändig
Mår bättre nu, men var ohållbart att inte krascha.
Berättelse 59: Prestationskraven gjorde mig sjuk
Inget slutdatum för att tillfriskna från en depression.
Hasse tog sig ur den djupa depressionen
Starkt socialt kapital hjälpte Hasse bli frisk.
Berättelse 58: Mörka moln sedan tonåren
Människor som förstår är det viktigaste.
Berättelse 57: Borde våga se mina känslor som de är
Har som vuxen börjat känna mig sorgsen.
Gör jobbet dig deprimerad? Tala med chefen!
Arbetshälsopsykologens tips till dig som känner dig nere.
Berättelse 56: Våga fråga hur någon mår!
Våga prata om depression.
Berättelse 55: Lär dig prioritera
Man måste våga be om hjälp och prioritera rätt.
Berättelse 54: Var inte så hård mot dig själv
Vetskapen om att folk bryr sig hjälper.
Berättelse 53: Snart kollapsar jag
Har tunga år bakom mig, försöker orka för barnens skull.
Berättelse 52: En vän räddade mig
Berätta för någon att du mår dåligt
Berättelse 51: Känns inte som det ska
Hur vet man om man är deprimerad eller inte?
Berättelse 50: Lungsjukdomen gjorde mig psykiskt sjuk
Ingen förståelse för sjukdomen, vilket knäckte mig psykiskt.
Berättelse 49: Ingen visste hur det egentligen stod till
Ångrar att jag inte berättade för vänner.
Berättelse 48: Fick inte hjälp under studietiden
Fick inte den rätta hjälpen förrän jag bytte ort.
Berättelse 47: Låtsas inte vara starkare än du är
Familjeterapin gav äntligen den hjälp jag behövde.
Depressionerna blir dyra för samhället
Var femte finländare insjuknar i depression.
Catariina Salo: Psykisk ohälsa kan orsaka klasskillnader
För långsamt och byråkratiskt att få hjälp.
Berättelse 45: Min hund hjälpte mig mycket
Bland annat min hund hjälpte mig få ordning på livet igen.
Berättelse 44: Känner sorg över det lilla barnet jag var
Har mått dåligt sedan jag var barn och känner sorg över det.
Berättelse 43: Sök hjälp i tid
Att tala med kuratorn hjälpt emig då jag mådde som sämst.
Berättelse 42: Ätstörning och depression
Efter år av ätstörningar insåg jag att jag var deprimerad.
Berättelse 41: Ett fejkat leende
Efter två år svängde det äntligen!
Berättelse 40: Medicinen räddade mig
Det var svårt att få den hjälp jag behövde.
Berättelse 39: Smärtsamt inse att det finaste ligger bakom en
Livet är stundvis nästan outhärdligt svårt.
Berättelse 38: Skrivandet hjälpte mig
Att skriva och berätta om mitt mående har hjälpt.
Berättelse 37: Endast jag kan ändra på min situation
Ta tag i situationen och be om hjälp.
Berättelse 36: Det finns ljus i mörkret
Att bli lämnad gjorde mig sjuk, men är på bättringsvägen.
Berättelse 35: Obligatoriska psykologbesök borde införas
Viktigt stoppa mobbningen, den förstör många!
Berättelse 34: Terapi behövs men det är för dyrt
För mycket byråkrati för att få hjälp.
Berättelse 33: Förlamad av depression
Återkommande depression gör att jag inte kan jobba.
Berättelse 32: Spelar en roll inför andra
Döljer mitt liv som bipolär.
Berättelse 31: Mobbningen har knäckt mig
Blev utsatt för mobbning i lågstadiet och mår ännu dåligt.
Berättelse 30: Att skiljas från min sambo hjälpte mig
Det var mitt förhållande som gjorde mig deprimerad.
Vill förmedla hopp åt deprimerade
Grundade förening för att bryta tabun kring psykisk ohälsa.
Berättelse 29: Det tar för länge att få hjälp
Säg aldrig ryck upp dig till en deprimerad.
Berättelse 28: Jag skäms inte längre över att jag mår dåligt
Det gör ont att tänka att psykisk ohälsa är så tabubelagt.
Berättelse 27: Jag har fått tillbaka känslan av hopp
Jag tror att terapin ska hjälpa fast det är tufft.
Berättelse 26: Lär dig styra dina tankar!
Sök professionell hjälp om du inte lyckas styra dina tankar.
Berättelse 24: Vet inte varför jag blev deprimerad
Terapi och mediciner blev min räddning.
Berättelse 23: Deprimerad sedan jag var 11 år
Svåra kamratrelationer gjorde livet svårt.
Berättelse 22: Ingen förstod mig
Fick hjälp efter självmordsförsök.
Berättelse 21: Stora brister inom psykiatrin
Viktigt med fungerande vård och att inte skambelägga.
Berättelse 20: Idag är jag lycklig
Från absoluta botten till ett lyckligt liv.
Berättelse 19: Det finns så många vägar att gå
Insikten om att jag var sjuk hjälpte mig.
Berättelse 18: Låt det ta tid!
Stora livshändelser gjorde mig sjuk.
Berättelse 17: Vi måste våga tala om psykiska problem
Jag hoppades på stroke istället för mentala problem.
Berättelse 16: Jag är rädd att mina barn också ska bli "duktiga flickor"
Jag var duktig flicka och kunde aldrig ta det lugnt.
Berättelse 15: Åtta råd av en deprimerad
Ta de första tecknen på allvar och var självisk.
Berättelse 14: Musik hjälper mig att orka
Stress under studeíetiden gjorde mig utbränd.
Berättelse 13: Världens underbaraste psykolog räddade mig
Det viktigaste är att känna sig sedd och älskad.
Berättelse 12: Träning håller mig flytande
Antidepressiva mediciner och träning hjälper en del.
Berättelse 11: Jag har alltid haft en fasad
Hemma är jag ett gråtande vrak med hjärtklappning.
Berättelse 10: Sjukhuset och mina anhöriga hjälpte
Trodde att hag aldrig skulle bli frisk igen.
Åtta procent tar antidepressiva läkemedel - trenden har vänt nedåt
En uppgång med cirka 40 procent sedan år 2000.
Berättelse 9: Jag var den alltid glada och roliga bruden
Min depression upptäcktes på en rutinkontroll.
Berättelse 8: Efter att ha skadat mig själv sökte jag hjälp
Det bästa man kan göra är att prata öppet.
Berättelse 7: Önskar att någon sagt att jag duger som jag är
Jag hade behövt hjälp redan som 18.
Berättelse 6: Psykologens ord hjälpte mig
När jag blev bättre var det som om någon tryckt oå en knapp.
Berättelse 5: Jag vill prata om det - inte tiga
Medicinerna hjälpte mig ur en djup depression.
Berättelse 4: Ge aldrig upp!
Jag var 18 år och hade inga drömmar i livet.
Berättelse 3: Sluta skämmas för att du mår dåligt
Ju mindre vi pratar om det, desto större blir skamkänslorna.
Berättelse 2: Från ett kolmörkt badrum till en upplyst sal
Jag insåg att jag inte behöver prestera för att duga.
Berättelse 1: Våga be om hjälp
Man får inget pris för att man kämpar i ensamhet.
Livskriser höjer risken för depression
Kriser i olika livsskeden kan leda till depression.