Nathalie Blomqvists VM-biljett i farozonen efter misslyckat samarbete – Sara Lappalainen tårögd efter segern i comebacken: ”Det har varit ett helvete”
Sara Lappalainen är fortfarande Finlands medeldistansdrottning. Akilles-löparen tog sitt sjätte FM-guld i svit på 1 500 meter i sin första tävling för säsongen. IK Falkens Nathalie Blomqvist tog brons.
Sara Lappalainen (ex. Kuivisto) avgjorde kampen om titeln på upploppet. Hennes spurt knäckte Kristiina Mäki och Nathalie Blomqvist som länge var med i guldstriden.
Efter loppet var Lappalainen rörd över att ha lyckats så väl i sin comeback.
– Jag är mållös. Det har varit ett satans helvete i ett och ett halvt år. Den här veckan har också varit alldeles horribel, säger hon.
Vad har hänt den här veckan?
– Jag vill inte gå in på det desto mer men det handlar om min sjukdom. Jag lyckades samla mig inför loppet. Men egentligen förstår jag inte hur jag ens kunde må så här bra. Ännu i går funderade jag om jag skulle kunna ställa upp.
Tar en dag i sänder
Sara Lappalainens senaste dryga år har varit en mardröm. Hon har drabbats av tarmparasit, båda hälsenorna har opererats och i våras orsakade ett systemfel i idrottsakademin Urheas alpstuga en överbelastning i hennes kropp.
I början av sommaren meddelade hon på sociala medier om ytterligare ett bakslag. Hon hade hälsobekymmer och det är orsaken till att hon gjorde sin säsongsdebut först i och med Kalevaspelen.
– Planen är att jag löper 800 meter på söndag, men jag kan inte ta något för givet utan måste ta en dag i sänder. Om jag är däckad i morgon så kastar jag in handduken.
Trots att hon redan tog sitt sjätte FM-guld på 1 500 meter så kändes segern speciell.
– Det var ett snarlikt läge i fjol och det guldet smakade gott, men det har varit ännu jobbigare i år så den här titeln känns ännu bättre.
Nathalie Blomqvist öppnade hårt
För IK Falkens Nathalie Blomqvist gick loppet enligt förhandsmanuset. I ett varv.
– Jag sprang fort från början för det var min enda chans att komma med till Budapest. Vi hade en plan med Kristiina Mäki att göra 66 sekunders varv. Jag drog första varvet på exakt 66 sekunder men efter det gick det betydligt långsammare, säger hon.
Farten bedarrade under andra varvet då Mäki drog fältet framåt.
– Jag insåg efter en stund att det här inte kan vara rätt fart. Jag borde kanske ha stuckit i väg, men det är svårt att bestämma sig i stunden.
Det makligare tempot på andra varvet grusade i praktiken Blomqvists mål att komma ner på en sluttid kring 4.12. Hennes tränare Tom Andtbacka hade kalkylerat att den tiden skulle med stor sannolikhet ge henne en plats i VM-tävlingarna via världsrankningen.
Nu slutade hon trea på 4.15,46.
– Jag är ganska missnöjd. Jag vet inte om de här poängen kommer att räcka. Det känns nervöst. Det kan hända att det ligger lite på gränsen. Men å andra sidan kommer nog någon framför att falla bort. Vi får se.
Hälsenorna känns bättre
En bidragande orsak till att hon var besviken efter målgången är att hennes trilskande hälsenor har känts avsevärt bättre efter U23EM i Esbo. Hon upplever med andra att hon har bättre tider i kroppen.
– Det känns som magi. Hur har det kunnat gå så att hälsenorna plötsligt känns bättre efter två lopp i rad? Jag är jätteglad över det – att jag har tagit ett steg framåt i stället för två steg bakåt.
– Jag har känt att jag har mer att ge efter U23EM i Esbo. Jag såg fram emot att springa personbästa.
Om VM-drömmen inte förverkligas så har hon som alternativt mål att putsa sitt personliga rekord under återstoden av säsongen.
– Det hoppas jag verkligen. Jag tävlar nästa gång i Manchester om två veckor. Då hoppas jag att resultatet blir bättre.