Räntan kan snart ha nått sin topp – se hur inflationen mattats av i Finland, USA och Europa

Varje gång statistikmyndigheter publicerar nya tal om sjunkande inflation ökar analytikernas hopp om att räntorna ska sluta stiga. Den här gången ingav även centralbankernas chefer hopp om det.

”En höjning är möjlig, och en paus är möjlig. Svaret är bestämt 'kanske'”, sa Europeiska centralbanken ECB:s ordförande Christine Lagarde efter att Euro-räntan höjdes med en fjärdedels procent i torsdags.

Även den amerikanska centralbankens chef Jerome Powell antydde att det är fullt möjligt att onsdagens höjning, även den med en fjärdedels procent, var den sista på ett tag.

Det var nionde gången i rad ECB höjde räntan. Även om de typiskt ambivalenta antydandena inte är någon större ledtråd i sig, så får sjunkande inflationstal på båda sidorna av Atlanten allt fler analytiker att tänka sig att toppen kan vara nådd.

Målet är tydligt uttalat av både Fed i Washington och ECB i Frankfurt. Inflationen ska ned till två procent.

Det brittiska nyhetsmediet Financial Times citerar ett halvt dussin experter som ser det som sannolikt att den här veckans höjningar kan vara tillräckligt för det målet – alternativt att någon enstaka höjning till vore nog.

Högre räntor ökar arbetslösheten och gör så att hushållen har mindre pengar – och det är det som är avsikten

ECB vill dämpa tillväxten för att minska inflationen.

Inflationen i Spanien: 2,3 procent

Det senaste inflationstalet för Spanien är redan redan vid ECB:s mål. Eurostat noterade för juni månad en inflation som låg på 1,6 procent i Spanien. På fredag publicerade landets nationella statistikbyrå nya tal för juli: 2,3 procent.*

Återhämtningen i Spanien har till stor del skett på bekostnad av landets arbetare, vars löner hamnat långt efter i inflationsloppet.

– Spanien har nästan konstant blivit mer konkurrenskraftigt, ända sedan den stora lågkonjunkturen. Våra löner stiger inte lika snabbt som i övriga delar av Europa, säger ekonomiforskaren Leopoldo Torralba till El País när han förklarar den återhämtade prisstabiliteten.

Den internationella valutafonden IMF förutspår nu en stark ekonomisk tillväxt i Spanien, i skuggan av relativt svaga tillväxttal i övriga Europa. År 2023 väntar sig IMF att den spanska ekonomin växer med 2,5 procent, tack vare en ”allt starkare tjänste- och turismsektor”.

För hela Eurozonen prognostiserar IMF en tillväxt på 0,9 procent år 2023. Det vill säga mindre än hälften av Spaniens.

Räntehöjningarnas effekt är på intåg och är oklar

Den fulla effekten av räntehöjningarna dröjer. Det tar sin tid för företags och privatpersoners lån att justeras till de högre referensräntorna, och när de väl justeras tar det tid innan det påverkar inköpsbeteendet.

Skuldrådgivningens dystra budskap: Sitsen allt svårare för medelinkomsttagare som har bolån

Fler privatpersoner ansöker om skuldsanering än i fjol.

ECB-chefen Christine Lagarde intygade på torsdagen att det är långt ifrån lovat att inflationen kommer fortsätta sjunka. Bland annat Rysslands fortsatta anfallskrig i Ukraina och nu även nya osäkerheter på livsmedelsmarknaden kan ge upphov till nytt inflationstryck.

Höga vinstmarginaler, stigande löner, och extraordinära väderförhållanden är också bland riskerna som Lagarde räknade upp. Hon försäkrade att ECB inte skulle tveka att fortsätta strama åt penningpolitiken om så skulle behövas.

Källor: Politico, Financial Times, El País, Eurostat, ECB

*De spanska myndigheterna, liksom de finländska myndigheterna, mäter som standard inflationen med konsumentprisindex (KPI). Eurostat mäter å sin sida inflationen med ett harmoniserat KPI. Skillnaden mellan de två måtten var för Spaniens del i juni 1,9–1,6 procent.