Kvittrande småfågel eller kuppmakare? Så minns vi Twitter (2006–2023)

Det sociala mediebolaget Twitter finns ej mer. Den blå fågeln fick ett abrupt slut då ägaren Elon Musk meddelade att företaget byter varumärke. Bolaget heter nu X.

Den 23 juli meddelade Elon Musk plötsligt att företaget byter namn. Redan följande dag monterades Twitter-skylten ner från huvudkontorets fasad i San Francisco. Den 31 juli försvann företagets ikoniska logo från mobilappen och byttes ut mot ett vitt X mot en svart bakgrund.

Det sociala mediet heter nu X. Inte heller twittrar vi längre. Vad man gör istället är ännu oklart.

Namnbytet är det senaste i en lång rad av drastiska åtgärder som Musk har vidtagit sedan han tog över bolaget i oktober i fjol. Beslutet att överge ett av branschens mest etablerade varumärken har beskrivits som ytterst riskabelt.

Tills vidare försvarar X sin position som (väst)världens främsta mikroblogg mot nya konkurrenter som Mastodon och Threads. Men dess ekonomiska läge är prekärt och framtiden är oviss.

Från kuriosa till världsomfattande medium

Mikrobloggen Twitter, där användare fick publicera korta texter på max 140 tecken, grundades 2006. På 17 år växte Twitter till ett av de mest inflytelserika medierna i världen.

Med sina cirka 250 miljoner dagliga användare var Twitter en relativt liten aktör inom branschen. Men eftersom många av dess användare var verksamma inom politik och medier hade Twitter ett större genomslag i offentligheten än jättar som Facebook och Instagram, med över 2 miljarder dagliga användare vardera.

Politiker, myndigheter, vetenskapsmän och aktivister använde Twitter för att göra offentliga ställningstaganden. Journalister använde tacksamt mediet för att citera dem och sprida sitt eget arbete.

Alexander Stubb (Saml) var en av de första ledande politikerna i Finland som tog mediet i bruk, och under hans tid som utrikesminister (2008–11) startade också Utrikesministeriet ett officiellt konto.

Twitter fick en världspolitisk betydelse då affärsmannen Donald Trump, som skickligt byggt upp sin politiska profil på Twitter, vann USA:s presidentval 2015. Som president fick hans kontroversiella tweets ett enormt genomslag och han dominerade världens nyhetsflöde på ett sätt som få politiker i historien lyckats med.

Hans polariserande twitteranvändning nådde sin kulmen den 6 januari 2021. Med beskyllningar om valfusk uppviglade han sina anhängare att storma kongressbyggnaden Kapitolium för att förhindra Joe Biden från att officiellt utses till USA:s nästa president.

Efter stormningen stängdes Trumps twitterkonto, med följden att hans genomslag i offentligheten minskade drastiskt.

Beslutet kunde motiveras med behovet att trygga samhällsfreden. Men det väckte besvärliga frågor att det var Twitters vd Jack Dorsey, snarare än till exempel det amerikanska rättsväsendet, som hade den avgörande makten att begränsa ledande politikers yttrandefrihet.

Elon Musk tar över

En som inte gillade Twitters beslut att porta Trump var den sagolikt förmögna affärsmannen Elon Musk. Musk, som lett elbilsbolaget Tesla och rakettillverkaren SpaceX till marknadsledare inom sina respektive fält, var själv en stor profil på Twitter. Han började leka med tanken att helt enkelt köpa upp bolaget själv.

I april 2022 gav han på Twitter ett halvseriöst anbud att köpa upp bolaget för 54,20 dollar per aktie – halvseriöst, eftersom han anspelade på numret 420 som är amerikansk slang för marijuana, vilket Musk profilerat sig som en vän av.

Han försökte dra sig ur köpet, men innan frågan avgjordes i rätten ändrade han sig igen. Han betalade det överenskomna priset och den 27 oktober i fjol tog han officiellt över bolaget. Han började genast driva igenom hårdhänta åtgärder.

Musk, som förespråkar en vision om absolut yttrandefrihet, välkomnade tillbaka portade användare som Donald Trump och den antisemitiska rapartisten Kanye West. Sedan dess har hatretoriken på Twitter ökat kraftigt.

Det har gått nio turbulenta månader sedan Musk köpte Twitter för hisnande 44 miljarder dollar. Musk har sparkat 80 procent av företagets anställda och efter en rad impopulära och ogenomtänkta beslut skrämt iväg användare och annonsörer. Företagets reklamintäkter, dess huvudsakliga inkomstkälla, har sjunkit med 59 procent.

Idag beräknas bolaget vara värt ungefär en tredjedel av vad Musk betalade för det.

Beslutet att döpa om bolaget till X är ett led i Musks långvariga vision att skapa en ”app för allt” efter den kinesiska förebilden WeChat. I Kina används WeChat till allt från att kommunicera privat och offentligt, till bankärenden, prenumerationer, matbeställningar, taxi, flyg- och tågbiljetter med mera.

Någon motsvarande jätteapplikation finns inte i västvärlden, även om företag som Microsoft har övervvägt att utveckla något liknande.

Enligt många kommentatorer är det osannolikt att X kunde genomföra det enorma utvecklingsarbetet då personalen har skurits ner så mycket att företaget knappt sköter sin ordinarie verksamhet.

Huruvida X utvecklas till den allt omfattande tjänst Musk drömmer om återstår att se. Men den blå fågeln finns ej mer.