Jakobstad förbereder sig för massiva vindparker – fick landets största bidrag

Jakobstad utreder hur den vindkraft som planeras till havs kan påverka hamnen, industrin och invånare.

Miljöministeriet delar ut totalt 1,3 miljoner euro till kommuner för utredningar som gäller projekt i det som kallas grön omställning, alltså sol-, vind- vätgas- eller biogasprojekt. Jakobstad får det största bidraget på nästan 190 000 euro.

– Det gäller havsvindkraften utanför Jakobstad. Pengarna får vi för olika typer av utredningar, vad vi ska tänka på i stadens planläggning, säger stadsutvecklingsdirektör Mika Hakosalo.

Det handlar till exempel om var elkablar eller vätgasrör ska komma in till land från möllorna och hur de ska kopplas till existerande elnät och forslas vidare.

– Vi planlägger för olika alternativ och väljer sedan det som är det bästa för staden. Ju tidigare vi vet desto bättre kan vi planlägga. Så det inte blir för bråttom.

Tre olika aktörer, OX2, Ilmatar och Skyborn renewals offshore Finland, vill bygga havsvindkraft ungefär 30 kilometer utanför Jakobstad. Totalt sträcker sig området som berörs från Karleby till Vörå. Antalet möllor ligger kring 120–150 och höjden varierar mellan 270 och 390 meter.

– Vi har kontakt med alla och diskuterar, säger Hakosalo.

Påverkar hamn och industri

Hakosalo gissar att Jakobstad fick det största bidraget för att staden också behöver se över planeringen för nuvarande hamn- och industriområden.

– När vindparken är byggd måste man underhålla den. Hur mycket utrymme det behövs för fartyg och ifall det behövs lager för reservdelar. Det är många praktiska frågor kring hur mycket utrymme vi ska reservera i hamnen och för vilka ändamål.

Hakosalo räknar dessutom med att en del av den el som havsvindkraften producerar kan användas av lokala industriföretag.

– Då behöver vi veta vad som behövs för att ersätta fossila bränslen och kemikalier, om de kan produceras och lagras lokalt och hur mycket yta som behövs för det.

Isåfall kan det behövas bland annat säkerhetsavstånd till bostadsområden.

– Det är jättemånga praktiska frågor.

Enligt Hakosalo är det viktigt med planering, inte minst eftersom vi i dag har så lite erfarenhet av så här stora havsvindparker, så här långt norrut.

– Tidigast 2028–2030 är det klart. Man tycker det är länge tills dess, men det går fort.

Tar inte ställning till havsvindkraften i sig

Även om vindparken inte skulle bli av tror Hakosalo inte att planeringen är förgäves.

– Vi har en grön omställning generellt. Så hamnens och industrins omställning till gröna bränslen är relevant oberoende.

Havsvindkraften kommer, om inte utanför Jakobstad så någon annanstans, tror Hakosalo. Samtidigt säger han att aktörerna bakom planerna är seriösa och bolagen har pumpat in stora summor i planläggning redan nu.

– Man satsar inte tiotals miljoner euro på något man inte tror på. Det kanske inte blir 2029 men om det blir 2032 så vill vi inte stå utan en plan.

– Det är inte ett onödigt jobb, det är jätteviktigt att det inte blir fel. Bättre att planera nu så man inte får för bråttom sedan.

Sist och slutligen avgör staten

Själva vindparken kommer så långt ut till havs att det är staten som slutligen avgör om det blir av.

– Vi har väldigt lite att säga till om den saken. Men klart vi måste utreda vilka konsekvenser det har för staden. Vi kan inte blunda och hoppas det går över och sedan få panik på slutet.

Också Nykarleby får stöd från miljöministeriet, knappa 37 000 euro. Stödet gäller planläggning av Frillmossen som bland annat ska få en solenergipark.

Totalt får 17 kommuner och sju landskapsförbund stöd för utredningar och planläggning inom projekt som främjar grön omställning. Miljöministeriet fick in 44 ansökningar.