Avhoppad soldat: ”Rysslands armé är rutten och där finns ingenting att försvara”
Kontraktssoldaten Andrej och affärsmannen Tomas är två av de ryssar som i sommar olovligen tagit sig till Finland. Andrej kom till fots, Tomas sjövägen. Nu ansöker de om asyl.
Ett tiotal ryssar har under sommaren korsat Finlands östgräns utan tillstånd. Varför har de gjort så, trots den höga risken att åka fast?
Vid ett unikt möte kom Yle åt att intervjua två ryska män, som hoppat av under sommaren.
Männens namn har ändrats av omtanke om deras säkerhet.
Olaglig utresa ur landet och desertering innebär i Ryssland långa fängelsedomar, utöver eventuell fara för liv och lem. Och båda männen har fortfarande sina familjer i Ryssland.
Yle känner till männens riktiga identitet, och har också sett personkorten som de fått från migrationsverket (Migri). Man har försökt verifiera deras bakgrund så gott det går.
Nu berättar de sin story med egna ord.
Videon visar olaglig gränspassage
Enligt Andrejs egen berättelse liftade han den långa vägen från djupt inne i Ryssland, först till S:t Petersburg och därefter till Viborg. Därifrån gick han till fots till gränsen. Han tog sig över gränsen, stötte på en finsk kvinna och bad henne kontakta myndigheterna.
Mer än så berättar inte Andrej om sin resa. Han ville till Finland, eftersom hans bild av landet var god.
På videon här nedan syns Andrej utan tillstånd korsa finsk-ryska gränsen. Stängslet som nämns i videon är det normala gränsstängslet, inte den barriär som uppförs längs östgränsen.
Bilderna och ljudet i videon har behandlats för att inte identifiering ska bli möjlig.
Andrej, som är kontraktssoldat i ryska armén, flydde förhållandena i det militära, och våldet mot de egna.
– Jag begrep att Rysslands armé är rutten och där finns ingenting att försvara. De som stannar i armén är sådana som bara vill ha makt och pengar. Det finns inte ens någon militärutbildning att tala om, berättar Andrej för Yle.
Hans åsikt är att det i Rysslands armé bara råder kaos, svaghet och fullkomlig frånvaro av disciplin. Ingen vill kriga, eller tjänstgöra i det militära.
– Ryska armén ansågs vara en av världens bästa, men det är en av världens mest kollapsade, säger Andrej till Yle.
Efter tre månaders tjänst som kontraktssoldat beslöt Andrej i 2021 att bryta kontraktet på grund av missförhållandena i armén.
Befälet godtog inte uppsägningen. Andrej berättar att vice plutonchefen misshandlade honom. Andrej återvände inte till sitt förband, och han anklagades för olovlig frånvaro.
I juni 2022 blev han på nytt beordrad att återvända till förbandet, men han vägrade.
– Kriget i Ukraina hade börjat. Jag var emot kriget, jag ville inte till Ukraina för att slåss. Alla mina vänner var också motståndare till kriget, säger han.
Under ett år var Andrej på flykt undan armén, tillsammans med sin familj. I början av sommaren blev han efterlyst för desertering.
Andrej fattade sitt beslut. Någon möjlighet att lämna landet på laglig väg fanns inte mer.
– Jag bestämde mig för att lämna min familj i Ryssland, tills vidare finns det inget som hotar dem. Och jag tog mig in i Finland utan tillstånd. Andra möjligheter fanns inte, säger Andrej.
Han säger att desertörer i Ryssland kan få en fängelsedom på upp till 15 år.
Yle har tidigare berättat hur Ryssland nu på alla vis försöker pressa in värnpliktiga i armén.
Nyligen höjdes övre åldersgränsen för militärtjänst till 30 år. Från och med början av nästa år kallas alla 18- till 30-åringar in i militärtjänst. Straffen för att vägra tjänstgöring skärps också, till exempel dras körkortet in.
Nu ansöker Andrej om asyl i Finland.
Han hoppas på ett positivt beslut från Migri, eftersom han vill förenas med sin familj.
– Jag vill att min familj ska återförenas så fort som möjligt, jag saknar dem mycket. Jag vill se min son, se hans leende. Jag vill inte att min pojke ska växa upp i en ockupationsmakt, utan att han ska se hur fin världen är, säger Andrej.
Flydde till Finland i gummibåt
Tomas och hans brorson flydde i mitten av juni i segelbåt från hamnen i Primorsk (Björkö) nära Viborg.
Deras primära mål var att ta sig till USA på ett eller annat vis, inte att försöka nå Finland.
Men ryska kustbevakningen fick syn på båten, då den lämnade ryskt territorialvatten, och följde efter. Tomas säger att de måste lämna segelbåten ute på havet, där kustbevakningen tog hand om den.
– Vårt enda alternativ var att gå i gummibåten, som var svårare att se, och fly mot Finland, säger Tomas till Yle.
Till sist tog Finska vikens sjöbevakning fast männen.
Tomas säger att han är affärsman och motståndare till Putins regim.
– Man väckte åtal mot mig för bedrägeri, i avsikt att ta över min firma och få tyst på mig och min verksamhet.
Tomas säger att han suttit i rannsakningshäkte, släppts, och därefter på nytt blivit mål för en utredning i lägre instans.
Han är ytterst kritisk mot Rysslands rättsväsen.
– Domstolarna i Ryssland övervakas inte alls. De verkar helt efter eget godtycke, de bestämmer själva vad som är lag och rätt, säger Tomas.
Bakom flykten fanns också Rysslands oavbrutna behov av män till fronten i Ukraina.
– Om jag blivit intagen, skulle man utan vidare ha börjat värva mig till Wagners trupper. Det hade erbjudits som alternativ till frigivning, förklarar Tomas.
Han är pessimistisk vad gäller hemlandet.
– Jag kan bara säga en sak om Ryssland: att landet ännu länge kommer att ligga förslavat under Putins olagliga regim.
Enligt Tomas har Ryssland två alternativ. Antingen dör alla människor i Putins nära krets, eller också inträffar det en revolution.
– Jag tycker det låter radikalt, men tror ändå det är möjligt, säger Tomas.
Åtalen för bedrägeri, olaglig utresa och vägran att delta i kriget i Ukraina skulle i Ryssland innebära långa fängelsestraff för Tomas och hans brorson.
Han riktar en enda önskan till Finland.
– Att bli mottagen här och få min säkerhet garanterad, om det är möjligt. Om det inte går, får jag söka mig ett annat ställe.
Är ryska asylsökande ett säkerhetshot?
För tillfället behandlar Migri 1 275 asylansökningar från ryssar.
I fjol var ansökningarna 1 180. De flesta av dem lämnades in efter att Ryssland i september utlyste partiell mobilisering. De flesta av de sökande är män.
Migri bekräftar för Yle, att det bland asylsökandena också finns enstaka ryska soldater.
Men just nu har man avbrutit behandlingen av asylbeslut vad gäller fullvuxna ryska män.
Migri inväntar EU:s gemensamma riktlinjer om sådana ryssar, som motiverar sin asylansökan med Rysslands mobilisering. Ett beslut i saken väntas i höst.
Utgör de ryska soldater och reservister som kommit till Finland någon form av hot?
Specialforskare Petteri Lalu vid Skyddspolisen säger, att ett militärt yrke eller tidigare militärutbildning inte automatiskt gör en asylsökande till ett säkerhetshot.
Ändå medger han att det även bland asylsökandena kan finnas människor med andra motiv än behov av asyl.
– Att identifiera sådana människor är en del av säkerhetsmyndigheternas kompetens, fastslår Lalu.
Däremot är det föga sannolikt att ryska agenter försöker ta sig in i landet genom att låtsas vara asylsökande.
Ökar pressen mot östgränsen?
Kommendör Juho Vanhatalo, som är säkerhetsexpert vid Gränsbevakningsväsendets stab, säger att läget i Ukraina inte direkt märks i antalet olagliga gränspassager. Men spänningarna har ökat.
Ju längre kriget fortsätter, desto mer kommer det att också påverka befolkningen i området runt S:t Petersburg och i ryska Karelen.
Speciellt upplevs den ökade pressen hos de ryssar, som av någon orsak inte har rätt att lämna landet. Kanske de inte har något utrikespass, eller inte fullgjort sin militärtjänst, eller sysslat med brott.
– Redan före kriget i Ukraina har det i Ryssland funnits, och finns alltjämt, stora mängder människor, som skulle vilja komma till Finland och Europa om de hade möjlighet, säger Vanhatalo till Yle.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets Video näyttää luvattoman rajanylityksen: ”Venäjän armeija on houretta, heikkoutta ja kurittomuutta”, sanoo Suomeen loikannut venäläissotilas, skriven av Pasi Peiponen (med översättningar från ryska av Liisa Viitanen). Artikeln är översatt av Mikael Schulman.