Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Experter ser ingen rysk inblandning i kuppen Niger – men en tävlan om inflytande i landet har börjat

Uppdaterad 02.08.2023 06:43.
Mielenosoittajat heiluttavat lippuja kokoontuessaan mielenosoitukseen tukemaan Nigerin junttaa Niameyssä.
Bildtext Demonstranter med ryska flaggor utanför franska ambassaden i Nigers huvudstad.
Bild: AFP

Kuppmakarnas anti-franska retorik är en tydlig signal och framförallt Frankrike tvingas trappa ner sin närvaro efter kuppen. Andra länder försöker ta tillfället i akt, menar experter.

Militärkuppen i Niger för en vecka sen har lett till hätska uttalanden och demonstrationer mot den forna kolonialmakten Frankrike.

I helgen krossade demonstranter fönster och antände portbyggnaden vid landets ambassad i huvudstaden Niamey.

Ryska flaggor har samtidigt vajat vid demonstrationerna och skanderat salgord som ”ut med Frankrike, in med Ryssland”.

Det har lett till spekulationer om rysk inbladning.

Nigers nya ledare, general Abdourahamane Tchiani. Bilden är en skärmdump ur en nationell tevesändning den 28 juli 2023.
Bildtext General Abdourahamane Tchiani har utlysts till Nigers nya statschef efter kuppen, som verkar ha samlat stöd i hela militärledningen. Därmed kan kuppen anses ha lyckats, menar Mustasilta.
Bild: Lehtikuva

Katariina Mustasilta, expert på konflikt och krishantering i regionen vid Utrikespolitiska institutet, tror ändå inte på rysk inblandning i kuppen.

– Jag har åtminstone inte sett något som tyder på eller hört om bevis på att Ryssland skulle ha spelat någon roll i kuppen, säger Mustasilta.

Mustasilta påpekar ändå att det inte betyder att länder som vill utöka sitt inflytande i regionen, som Ryssland och Kina, inte skulle ta tillfället i akt.

Dubbla budskap

Rysslands regering har fördömt kuppen men Wagners ledare Jevgenij Prigozjin, vars privata armé fortfarande spelar en bärande roll i Rysslands politik i regionen har ett annat budskap.

– Wagners ledning har i sina uttalanden varit mer direkt på kuppmakarnas sida och erbjudit dem hjälp i den här nya sitautionen, säger Mustasilta.

Forskaren Katariina Mustasilta.
Bildtext Katariina Mustasilta forskar i säkerhetspolitik och konflikthantering och förebyggande med fokus på subsahariska Afrika.

– I läget efter kuppen verkar det finnas en liten del av civilsamhället som nu öppet är för att Ryssland träder in, och de verkar vilja utnyttja det här läget för att få sin röst hörd.

– Samtidigt måste man vara tydlig med att landet är mycket splittrat efter kuppen. Det har pågått demonstrationer mot Frankrike med pro-ryska inslag, men samtidigt också stora demonstrationer mot kuppen. Många uttrycker rädsla för vad kuppen kan betyda för till exempel ekonomin, men också för säkerhetsläget i landet, säger Mustasilta.

Vänder Frankrike ryggen

Niger har varit en allt viktigare partner i regionen för västländerna, EU, USA och framförallt Frankrike, i terrorbekämpning och migrationsfrågor.

Landet har tampats med militanta grupper och extremister som rör sig över gränserna, framförallt från grannländerna Mali och Nigeria.

Niger, en relativt stabil och en demokrati, blev västs viktigaste partner i regionen då militärstyren i Mali och Burkina Faso tvingade Frankrike att dra sina styrkor ur länderna och terrorbekämpningssamarbetena där lades på is.

Maastopukuinen aseistautunut sotilas puhuu savimuuriin nojaavan huivipäisen miehen kanssa.
Bildtext En fransk marinsoldat på patrull i närheten av Gao i Mali i slutet av 2021. Malis militärstyre tvingade de franska styrkorna att lämna landet ifjol.
Bild: Blondet Eliot/ABACA/Shutterstock/All Over Press

Nu verkar juntan i Niger gå i samma riktning. Den har bland annat anklagat Frankrike för att planera ett militärt ingripande och blockerat fransk uranexport från landet.

Frankrike har valt att evakuera franska medborgare och andra länder följer landets exempel.

Demonstranter viftar med nigerianska och ryska flaggor när de samlas under en demonstration till stöd för Nigers junta.

Evakuering av européer från Niger inleds

Anti-franska demonstrationer har ordnats i landet.

Mustasilta ser ändå den antifranska retoriken som ett praktiskt, snarare än ideologiskt drag.

– I första hand ser jag det här som något som är lätt att ta till i det här världspolitiska läget för att legitimera kuppen, säger Mustasilta som påpekar att det redan länge har funnits gott om motsättningar inom landets elit.

Söker nya partner

Att den avsatta presidenten Mohamed Bazoum bjöd in väst och Frankrike är en viktigare faktor i frågan än själva franska närvaron, menar Mustasilta.

Att det är frågan om den forna kolonialmakten gör landet ett lättare mål än till exempel USA, som också har styrkor i landet.

Juntan har också troligen kunnat räkna med att väst skulle reagera med att avbryta bilaterala stöd och ekonomiskt- och säkerhetssamarbete, precis som vid kupperna i grannländerna Mali och Burkina Faso.

Retoriken kan alltså ses som en inbjudan till nya samarbetspartner.

– Jag skulle inte säga att anti-franskhet eller något annat som har med främmande makter att göra är en drivande orsak till kuppen, men det är en aspekt som också kommer fram nu, då kuppmakarna försöker väga vilka nya internationella partners de kan hitta och vilka de då samtidigt förlorar.

Frankrike tvingas sannolikt lämna regionen

Kuppen leder sannolikt till att de franska- och andra styrkorna måste dra sig ur landet, precis som de tvingades dra sig ur Mali och Burkina Faso efter kupperna där.

– I det här läget, om och när juntan lyckas befästa sin maktställning, och det fortsätter med den här retoriken mot Frankrike är det svårt att se att Frankrike skulle kunna upprätthålla någon militär närvaro, säger Mustasilta.

Demonstranter håller i en skylt från franska ambassaden i Niamey.
Bildtext En demonstrant med en skylt från den franska ambassaden som utsattes för ofog under en demonstration i helgen.
Bild: AFP

– EU försöker sannolikt fortfarande ha kvar en närvaro, då landet är allt för strategiskt viktigt vad säkerhets- och migrationsfrågor gäller, och också för att man resonerar att det kan ge allt för mycket utrymme för andra aktörer, bland dem strategiska konkurrenter vars inflytande man inte vill se växa i regionen. Därför vill man ha kvar någon slags närvaro.

– För Frankrike förutspår det här nog ändå en allt svagare militär närvaro i regionen, säger Mustasilta.

Säkerheten försämras sannolikt

Kuppmakarna har själva främst förklarat kuppen med att de vill åt det dåliga säkerhetsläget i landet.

Mustasilta ser det här snarare som ett bekvämt svepskäl kuppmakarna har kunnat ta till.

Dels har säkerheten förbättrats något på sistone, dels på grund av samarbetet med utländska styrkor, och aldrig varit lika illa som det har i grannländerna där kupper har genomförts.

Rökpelare stiger i bakgrunden, människor på en gata i förgrunden.
Bildtext President Mohamed Bazoums partis högkvarter brändes av demonstranter kort efter kuppen. Mustasilta förutspår att kuppen har utlöst politisk instabilitet som kommer att leda till ett sämre säkerhetsläge, trots juntans löften om förbättring.
Bild: Balima Boureima / AOP

Då kuppmakarna i Niger nu lovar förbättrad säkerhet påpekar Mustasilta att facit från Burkina Faso och Mali snarare tyder på att landet nu är på väg i motsatt riktning.

– Om vi ser på vad militärstyrena i grannländerna har fått till stånd, har säkerhetsläget inte förbättrats utan snarare gått i motsatt riktning, blivit ännu sämre. Det är också en farhåga många både i och utanför Niger har nu, att de militanta grupperna och extremistiska som verkar också i Niger ska dra nytta av den politiska instabilitet som kommer att råda i Niger.