“Vi borde hålla mer liv i svenskan” – i Karislojo tonar svenskan allt mer ut för varje generation
Man hör allt mer sällan svenska i den tvåspråkiga staden Lojo. Märta Petrell från Karislojo tycker att svensktalande borde vara mer aktiva och lyfta fram svenskan för att hålla kvar språket.
För 41 år sedan flyttade Märta Petrell till Karislojo. Hon startade ett av de första boendena för personer med funktionsnedsättning och har alltid varit aktiv inom politiken och föreningar i byn.
Karislojo har alltid varit ett område där finskan dominerar starkt. Ännu på 90-talet när Märta Petrells barn växte upp fanns det svenskspråkiga familjer i Karislojo. Nu för tiden finns det inga svenskspråkiga familjer kvar, utan det finns endast ett tjugotal av den äldre generationen.
En gång i tiden har de södra delarna av Karislojo varit svenskspråkiga. Märta Petrell antar att det beror på att svenskan har vandrat över gränsen från Karis, Svartå och Virkby.
Det fanns inte något annat alternativ för Märta Petrells barn än att gå i finsk skola. Petrell tror ändå att det någon gång i tiden har funnits svenska skolor också i Karislojo, speciellt i de södra delarna.
Numera finns det över huvud taget ingen service på svenska i Karislojo. Märta Petrell förklarar att visst kan man prata svenska i en matbutik, men personalen uppskattar det nog inte så mycket.
– Säg att det kommer någon utomstående som pratar svenska, då kan de nog knaggla sig fram på någon slags svenska, så som på många andra ställen, säger hon.
Svårt att hålla fast vid svenskan i ett finskdominerat område
Orsaken till att svenskan håller på att försvinna från Karislojo är antagligen för att barn i svenskspråkiga familjer börjar tala enbart finska. Det är rätt naturligt att det händer om man går i finsk skola och allting annat är på finska där man bor.
– Jag tror det är mest via barnen och generationerna som svenskan tyvärr faller bort, säger Märta Petrell.
Märta Petrell har alltid varit noga med att tala svenska med sina barn, medan hennes man talade finska med dem. I dag är hennes dotter helt tvåspråkig och sonen förstår svenska men talar hellre finska.
Jag har lite dåligt samvete för jag skulle nog ha kunnat göra mera och hålla språket mer levande
Märta Petrell
Märta Petrell tycker det kan vara svårt att upprätthålla sin svenska då man bor i ett område där i princip allting är på finska.
– Det är nog fråga om jag ens upprätthåller min svenska, säger hon skrattande.
Det är bara med sina barn och släkt som Märta Petrell pratar svenska. Dock är det sällan de träffas, eftersom alla bor på olika orter. Annars brukar Petrell prata svenska när hon är i Karis, Ekenäs eller Ingå, men det är också väldigt sällan hon åker söderut mot de mer svenskspråkiga områdena. I stället brukar kursen rikta sig mot Lojo, Salo eller Esbo.
Lojos 700-årsjubileum har inga svenska program
Karislojo blev en del av Lojo stad 2013. Lojo är en tvåspråkig stad som dessutom i år fyller 700 år. Det firas huvudsakligen 10.8-13.8. Fastän Lojo är en tvåspråkig stad så finns det i princip inget program på svenska under jubileumsevenemanget.
– Det är nog inte mycket på svenska, säger Märta Petrell.
Märta Petrell berättar att Lojo ändå försöker få texter översatta till svenska, vilket staden även nu försöker i samband med jubileumsfirandet.
Märta Petrell förstår varför det inte ordnas så mycket på svenska. Faktum är att det inte numera bor många svensktalande personer i Lojo.
– Det är ju onödigt att ordna om det inte finns tillräckligt med svenskspråkiga, säger Märta Petrell.
Petrell menar ändå att det finns program på svenska i Lojo. Hon har till exempel varit med i flera år och ordnat svenskspråkiga evenemang i föreningshuset Åsvalla i Lojo, där det fortfarande ordnas evenemang på svenska.
Märta Petrell hoppas ändå att det skulle kunna ordnas fler svenskspråkiga evenemang så att inte svenskan försvinner helt och hållet.
– För dem som det är viktigt att svenskan hålls vid liv, så skulle det vara bra att det ordnas mycket program på svenska, säger Märta Petrell.
Personligen så saknar ändå Märta Petrell inte svenska evenemang. Hon är så van med både svenska och finska att hon inte tänker på vilket språk hon hör eller läser.
“Så att svenskan hålls vid liv”: Karislojobo vill att det ordnas program på svenska
Vanligt med negativ attityd mot svensktalande i tvåspråkiga kommuner
De senaste veckorna har det varit mycket diskussioner om rasism och överlag om diskriminering och trakasserier mot minoritetsgrupper i Finland. De här diskussionerna har väckt tankar hos finlandssvenskar som börjat reflektera över sina upplevelser som språklig minoritetsgrupp i Finland.
Yle Uutiset undersökte detta och utgick från Språkbarometer som gjordes 2020. Yle talade även med finlandssvenskar för att höra deras upplevelser som språklig minoritet i Finland. Undersökningen visar att var fjärde svensktalande person har upplevt trakasserier i en tvåspråkig kommun.
Jag har varit i blodiga slagsmål många gånger
Märta Petrell
I Karislojo har Märta Petrell inte stött på några desto värre trakasserier eller diskrimineringar.
– Det är mera sådant här ”nämä hurrit”. Ingen har skällt ut mig för att vara svenskspråkig, men nog har jag tidigare hört lite tisslande och tasslande i baren, säger hon.
– Det är nog sådant här: ”Måste de här svenskspråkiga vara här. Varför åker de inte till Sverige”.
Märta Petrell har inte heller varit i en sådan situation i Karislojo där hon har varit tvungen att förklara sig på något sätt varför hon är svensktalande. Hon tror dessutom att folk helt enkelt inte ens vill höra om det.
– Det är inte på det viset sådan här ”hurrittelu” att man måste resa sig till något större försvar här, fortsätter hon.
Märta Petrell har däremot tidigare minsann stått upp för det svenska språket och förklarat vad Finlands tvåspråkighet innebär.
När Märta Petrell till exempel gick i skola i Helsingfors åkte hon dagligen tåg från Jorvas i Kyrkslätt. Under de tågresorna stötte hon på verkliga trakasserier och diskriminering för att hon är svensktalande.
– De där tågresorna kunde vara riktigt hiskeliga. Där var riktig ”hurrittelua”, säger Märta Petrell.
– Jag har varit i blodiga slagsmål många gånger och då var jag nog med knytnävarna höjda att det är våra rättigheter.
Hon poängterar ändå att hon verkligen har lugnat ner sig med åren.
Vad kan man göra för att hålla svenskan vid liv?
Märta Petrell har varit länge aktiv inom politiken i Karislojo. Hon medger att hon skulle ha kunnat göra mer för det svenska språket.
– Jag har lite dåligt samvete för jag skulle nog ha kunnat göra mera och hålla språket mer levande. Inte gå med på att tala finska på olika ställen, säger Petrell.
Det är ändå en tudelad sak för Märta Petrell. Å ena sidan tycker hon att man borde tala mer svenska, men å andra sidan tycker hon att man kan lika bra tala finska om man kan det för att undvika osämja.
– Vi gör en björntjänst åt svenskan. Inte lönar det sig att reta upp med flit, förklarar Märta Petrell.
Fastän Märta Petrell har en kluven åsikt står hon ändå fast vid att det är finlandssvenskar som måste vara aktiva och hålla mera liv runt svenskan för att hålla kvar språket.