Dubbelt flera bränder i Östnyland i juni – misstänks vara anlagda men klimatförändringen spelar också in

Den heta och torra junimånaden känns långt borta nu, efter snart en vecka av regn. Men då det var hett så brände det till ordentligt.

– Det ser ut som att säsongen så småningom ska vara slut här nu som tur är, säger räddningsdirektör Peter Johansson.

Från början av året till den 27 juli har Östra Nylands räddningsverk ryckt ut och släckt 106 bränder i skog och mark.

– Det här är det största antalet som vi har haft sedan 2011 så det är nog en märkbar förändring, säger Johansson.

Att bränderna i skog och mark ökat i antal syns särskilt under just juni månad.

– Om vi i snitt under ett normalt år har haft mellan 10 och 30 bränder i juni så hade vi i år 67 stycken. Det är ungefär en fördubbling av antalet bränder, säger Johansson.

Från räddningsverket har man redan tidigare sagt till olika medier att enbart hettan och torkan inte kan förklara det stora antalet bränder i skog och mark. Någon verkar ha tuttat på med flit.

Johansson berättar att man på räddningsverket börjat undersöka 34 stycken av bränderna från juni eftersom de verkar misstänkta. En del av de här bränderna finns också på polisens bord.

Betungande för personalen

Få av oss vill ha mer att göra på jobbet, särskilt inte om arbetsuppgifterna är obekväma och rentav farliga. Att behöva släcka anlagda bränder tar tid både från andra räddningsuppdrag och från återhämtningen som behövs för att orka streta på i svår terräng med tung utrustning och brandrök i lungorna.

– Det känns ganska tokigt att räddningspersonalen både på heltid och deltid, och frivilliga, jobbar då det är extra torrt i skogen och så är det någon som ännu vill öka på arbetsbördan genom att tutta eld med flit. Det känns ganska … speciellt, säger Johansson.

Exakt vad som väckt misstankar hos räddningspersonalen vill Johansson inte gå så noga in på.

– Det har dels att göra med platsen och vad man har där, människor som kanske har setts avlägsna sig och så vidare, säger Johansson.

Räddningsverket har analyserat de 34 misstänkta bränderna, tittat på var de ligger geografiskt och så vidare. Något mer kan Johansson inte säga i det här skedet. Räddningsverket väntar på polisens resultat. Bränderna som undersöks koncentrerar sig ungefär till Borgå stads område.

Kriminalkommissarie Freddie Cederlund från polisen i östra Nyland konstaterar liksom Johansson att det varit fler bränder i skog och terräng i juni än vanligt, och att värmen och torkan inte kan förklara dem alla.

– Det är oftast så att när brandkåren åker dit så har de en helt övertygande uppfattning om ifall branden är anlagd eller om det finns någon annan orsak till att det börjat brinna, säger Cederlund.

Han berättar att det är ett tiotal bränder från juni som polisen misstänker kan vara anlagda.

– Polisen tittar närmare på en handfull av dem, säger han.

Mer kan polisen inte kommentera i det här skedet då utredningarna inte är klara.

Klimatförändring och ovarsamhet inverkar också

Hälften av juni månads bränder i skog och mark i Östnyland verkar skumma, men det allena förklarar inte det ökande antalet. Johansson, som har lång erfarenhet av sitt jobb, har sett en oroväckande förändring över tid.

– Jag är inte klimatexpert men jag skulle vilja påstå att till exempel de torra tiderna på våren kommer allt tidigare och jag tycker de har förlängts. Nog verkar det så, både när vi tittar nationellt och på andra länder, att markbrändernas antal ökar, säger Johansson.

Samtidigt verkar folk ha blivit sämre på att hantera eld då det inte längre hör till vardagen.

– Människor kanske inte längre kan använda eld eller inte vet var man kan göra upp eld om man rör sig i skog och mark. Kanske man inte riktigt tar förbud på allvar. Men nog är jag faktiskt orolig för att det här är en del av en större trend, att klimatförändringen faktiskt är i antågande och inverkar på oss, säger Johansson.

Han tycker räddningsverken måste förbereda sig på vad det förändrade klimatet för med sig, både genom utbildning och genom att skaffa utrustning som lämpar sig för att släcka större skogsbränder.

På Östra Nylands räddningsverk satsar man på kontinuerlig utbildning, övning och samarbete.

Andra metoder

I genomsnitt är skogsbränderna i Finland små, i medeltal äter elden upp 0,4 hektar mark.

– Sen kommer vi antagligen att få mer och mer stora eller större. De ska släckas med en annan taktik helt enkelt, säger Johansson.

Styrkorna kan behöva placeras ut annorlunda, och man kan behöva ta till mer drastiska metoder än vanligt.

– Hittills har räddningsverket i praktiken fått fast elden genom att springa och dra vattenslangar i skogen, säger Johansson.

Om man försöker släcka en stor skogsbrand så räcker det inte, då kan man till exempel behöva göra en brandgata. Då hugger man ner träd som finns i eldens väg för att den lättare ska stoppas då den inte får bränsle.