Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Samtida andlighet lockar allt fler – ”Som att drömma fastän man är vaken”

Uppdaterad 05.08.2023 19:38.
Monika Pensar
Bild: Dominique Pashley / Yle

I juli hade den andliga festivalen Natural High Healing Festival nästan 10 000 deltagare. I dag är unga vuxna öppnare för andlighet än de äldre generationerna men Monika Pensar byggde sin första trumma redan för femton år sedan.

Monika Pensar leder vägen upp för en liten kulle i Malm. Det är regn i luften och marken är fuktig, vilda blommor växer på kullen.

Monika Pensar har med sig en brun trumma av renskinn spänt över trä med ett handtag gjort av en slev. Hon har tillverkat trumman själv. Det är den första trumman hon gjort. Hon kallar den modertrumman, och hon berättar hur hon hittade trumkulturen.

– Jag träffade andra trummare och blev rekommenderad att delta i en grupp. Jag var uppe någonstans i Bennäs i Österbotten och där gjorde vi trumresor tillsammans med andra människor. Det var första gången jag kände att det här är någonting meningsfullt, säger Pensar.

Monika Pensar
Bildtext Monika Pensar har alltid dragits till naturen och hittar lugn i sin andlighet.
Bild: Dominique Pashley / Yle

– Det finns många olika trumtekniker men den jag använder är att man delar upp trumman i tre: övre, mellan och nedre världen. Det är som en arkaisk form av självvård, där man ser på tillvaron genom trumrytmen och de olika landskapen och kanske upptäcker nya lösningar på problem genom dem, berättar Monika om trumresor.

Att göra andliga resor med trumma förknippas ofta med shamanskap, men Monika Pensar är inte en shaman, hon utövar samtida trumkultur.

Samtida, urban, västerländsk eller modern Trumkultur, som det kan kallas, kan vara en blandning av både nya och gamla traditioner från hela världen.

Monika Pensar
Bildtext På en käpp har Monika fäst en tovad del med vilken hon slår på trumman. Bakom trumman har hon fäst en tygbit som kopplar henne till sina barn.
Bild: Dominique Pashley / Yle

Själva ordet shaman kommer från det sibiriska språket evenki och betyder ”den som vet”, berättar Jan Svanberg, äldre lektor vid Åbo Akademi.

– Den som beskrevs med ordet shaman var den rituella experten som var bäst lämpad att stå i kontakt med andevärlden och hjälpa människorna i sitt samhälle. Oftast med hjälp av en trumma eller dans kunde den här människan lösgöra sin själ vilken kunde resa genom andevärlden. De här experterna finns till både i och vid sidan om religioner.

Experterna hittas i kulturer världen över och i och med att det fanns så många olika lokala ord för de här experterna så började man kalla nästan alla, i varje fall på de norra delarna av jordklotet och i Sydamerika, för shamaner. Ordet Shaman blev en generell term för experterna. Till exempel inom finsk kultur kallades experten för ”Tietäjä” och inom Samisk kultur för ”Nåjd”.

Monika Pensar
Bildtext Monika har byggt den här trumman själv. Den kombinerar tekniker från olika kulturer och traditioner. Hon har använt renskinn, vilket är en samisk teknik.
Bild: Dominique Pashley / Yle

Monika Pensar kallar sig inte för shaman och vill inte heller förknippas med ordet. Hon kallar sig själv istället för andlig, och hon utövar trumkultur i enlighet med det hon lärt sig av andra som utövar trumkultur.

– Jag förhåller mig till shamanism så att vi som västerlänningar som inte hör till något ursprungsfolk, verkligen inte ska komma och påstå att vi är traditionella shamaner. Det är att vara så otroligt hög i korken, säger Pensar.

Samtida andlighet kombinerar: ”Man kan göra lite yoga och det är kristaller och änglaterapier”

I dag intresserar den samtida andligheten intresserar allt fler och tar sig form i till exempel stora festivaler för fysiskt, psykiskt och andligt välmående.

Unga vuxna i dag är mycket mer öppna för andlighet jämfört med äldre generationer. Orsakerna bakom intresset kan handla om att man känner att till exempel de patriarkala, Abrahamitiska religionerna inte passar en längre, berättar lektor i religionsvetenskap Jan Svanberg.

– När människor i dagens samhälle märker att de sätt som vi har levt på genom de rådande ideologierna, kanske inte har gjort oss särskilt lyckliga och framför allt inte rått bot på problemen med ekologi, natur och vårt själsliv så vänder man sig gärna till traditioner som funnits i olika länder.

På statistikcentralen finns det inga siffror på hur många som i dag i Finland anser sig själv idka samtida andlighet. Svanberg menar att det egentligen är vanligare att man vill känna sig fri och inte definierar sig som någonting specifikt.

– Grejen med det här är att man prövar på och kombinerar olika saker och man kan vara delaktig i många olika sammanhang samtidigt. Man kan pröva på lite wicca, man kan vara med i shamaaniseura, man kan göra lite yoga och det är kristaller och änglaterapier.

Monika Pensar
Bildtext Monika Pensar tycker att trumkultur i västvärlden har förandligats på ett sätt som inte motsvarar det det varit förut, på samma sätt som då yogan kom till västvärlden.
Bild: Dominique Pashley / Yle

Dagens trumkultur populariserades genom böcker som antropologer skrivit om trumkultur, och samtida trumkultur är i dag ofta en kombination av olika nya och gamla traditioner som kombinerats.

– Sedan finns det de som menar att man strikt ska hålla sig till en tradition och man är mycket noga med det, säger Svanberg

En trumresa till andra världar – ”Trummandet påverkar hjärnvågorna”

Monika erbjuder att demonstrera en trumresa för mig, så som hon gör den. Hon ber mig att sluta mina ögon och tänka mig att jag är på en fridfull plats. Jag ska färdas till någon av de tre olika världarna genom en räfflad tunnel.

– Men man går aldrig på en resa ensam, säger Pensar.

Först ska jag visualisera ett vägledande djur, en växt, en färg eller liknande som ska föra mig till andevärlden där jag kan få svar på en fråga som jag ställer.

– Eller en vägledande motorsåg som någon en gång hade, skrattar Pensar. Är du beredd?

En trumresa till andra världar – ”Som om man drömmer fastän man är vaken” - Spela upp på Arenan

Penar börjar trumma. Hon trummar först till de fyra olika väderstrecken, och sedan en stadig rytm.

Rytmen är meditativ och jag känner mig avslappnad. Men mina tankar rusar – vad var det jag skulle göra? Ska jag följa min växt? Ska jag föreställa mig att jag är någonstans? Kanske jag inte vet tillräckligt ännu, för jag känner inte att jag dragits in i en andevärld. Kanske måste man trumma lite längre för att lyckas resa och känna att man drömmer fastän man är vaken.

Pensar hade berättat att den stadiga rytmen efter 15 minuter ändrar hjärnvågorna så att de ser ut så som de gör då man drömmer. Det många studier där man undersökt de positiva effekterna som trumljud har på hjärnan.

Jag känner i varje fall ett slags lugn och stressen smälter bort, och jag förstår varför man dras till trumman. Det är något med de stadiga slagen som får en att slappna av.

Artikeln har uppdaterats. Det stod felaktigt att Jan Svanberg arbetar vid Åbo Universitet. Det rättades 5.6.2023 klockan 19.38 till Åbo Akademi.