De flesta banker betalar ingen ränta på brukskonton, men kräver upp till fem procents ränta på lånen
Många finländare betalar just nu 4–5 procents ränta på sina bostadslån. Samtidigt ligger över 80 miljarder euro på vanliga brukskonton som inte ger någon ränta alls.
För ett par veckor sedan uttryckte Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson ilska över storbankernas goda resultat under det första halvåret. Resultaten var enligt henne till och med ”lite för bra”.
– De stora vinsterna beror främst på att bankerna kan ta ut högre räntor för sin utlåning än vad de själva betalar för kundernas depositioner.
I Finland är läget likadant – depositionsräntorna ligger långt efter låneräntorna, trots att Euriborräntorna stigit över fyra procent.
Den vanligaste referensräntan för bostadslån, 12 månaders Euribor, noterades den 4 augusti till 4,045 procent.
Bankerna har tillgång till billiga pengar
Bankerna har alltså tillgång till kundernas insättningar till ett mycket lågt pris, samtidigt som pengarna lånas vidare med hög ränta.
För vanliga brukskonton betalar bankerna knappast någon ränta alls. På senare tid har tidsbundna spardepositioner med över tre procents ränta börjat marknadsföras.
Det var Aktia som var först med att erbjuda tidsbundna depositioner, och de flesta andra banker har följt exemplet.
Enligt Finlands Bank har intresset för ränteinvesteringar ökat tydligt.
Ingen orsak att ändra på saken
Ändå förblir brukskontona räntefria. Andelsbankerna förklarar saken med att man sett över läget och konstaterat att det inte finns någon orsak att i det här skedet ändra på saken.
På Aktia förklarar försäljningsdirektör Alek Kaseva att brukskontona är avsedda för daglig skötsel av penningaffärer, inte för långvariga depositioner.
Nordea poängterar att banken erbjuder många andra alternativ än brukskonton för mer långvariga depositioner.
S-banken och Handelsbanken skiljer sig från mängden – de betalar 0,5 respektive 0,3 procent för insättningarna på brukskonto.
Finländarna inte vana att konkurrensutsätta banker
Vesa Puttonen, professor i finansiell ekonomi vid Aalto-universitetet, säger att det på sätt vis är kundernas eget fel att de går med på att deponera pengar utan ränta.
– Vi är inte vana att konkurrensutsätta bankerna, därför finns det inget tryck på bankerna att ändra systemet. Hos oss är det kutym att sköta alla penningaffärer i en och samma bank, troget hela livet.
I Finland är det också vanligt att ha stora kontantmängder liggande på bankkonton, säger Puttonen. Genom historien har aktivt sparande gynnats eftersom avkastningen på en deposition har varit skattefri.
– Det tycks heller inte bekymra finländarna att inflationen naggar det insatta kapitalet i kanterna.
Artikeln är en bearbetning och översättning av Yle-artikeln Valtaosa pankeista ei maksa käyttötileille yhä lainkaan korkoa, vaikka lainoista pitää maksaa jo yli neljä prosenttia – syy on asiakkaiden
Artikeln uppdaterades den 6.8.2023 klockan 12:57 med videon.