Strängare språkkrav bland tjänstemän – svenskan och finskan ska bli mer jämlika

Kraven på att kunna svenska och finska för kommunalt anställda har blivit mer omfattande, visar en kommande doktorsavhandling. Bindande språkkrav är viktigt för tvåspråkigheten, tycker doktoranden Mikael Harjula.

Det finns 33 tvåspråkiga kommuner i Finland. Mikael Harjula, doktorand i statskunskap, har studerat hur språkkraven för personalen i de här kommunerna har utvecklats och förändrats sedan 1950-talet.

– Språkkraven för finska och svenska har blivit mer omfattande. Språkkrav finns i mer kommuner och kraven har också blivit strängare, säger Harjula.

Språkkrav innebär bindande instruktioner för kommunens personal som kommunalfullmäktige fastställt. Enligt Harjula handlar det om kommunens interna reglering av språkkraven.

– Tvåspråkigheten i Finland är märkvärdig. Genom att titta på hur beaktandet av svenska språket har förändrats i kommuner får man en bild av vart utvecklingen är på väg, säger han.

Österbotten har de striktaste språkkraven

Allt flera kommuner har skärpt sina språkkrav, berättar Harjula. Kommuner med en liten språkminoritet har högre krav.

– Kommuner där det svenska språket dominerar och finska språket utgör en minoritet har mer omfattande och strängare språkkrav än kommuner med finskspråkig majoritet. Det här är en fördel för den lokala finskspråkiga minoriteten i kommunerna, säger Harjula.

Enligt Harjula pågår en debatt om att svenskdominerande kommuner inte tar tillräckligt i beaktande det finska språket.

– Att svenskdominerande kommuner bland annat i Österbotten beaktar den finska minoriteten är viktigt. Det visar att de tar språkliga rättigheter på allvar, vilket förmodligen hjälper att försvara svenskans ställning på ställen i Finland där den är mer utsatt.

Valet av ny utbildningsdirektör i Kyrkslätt kritiseras: ”Bisarrt att chefen för bildningen inte talar svenska”

SFP anmälde avvikande åsikt i beslutet.

Också Esbo och Helsingfors har strikta språkkrav för personer inom den kommunala ledningen.

Men skillnaderna mellan kraven på finska och svenska är stora. I Grankulla är språkkraven för svenska och finska helt jämställda.

– Jag tycker att det är värdefullt om det interna språket i svenskdominerade kommuner är svenska eller att de har högre krav på svenskan för vissa i personalen.

– Att det officiella förvaltningsspråket på vissa ställen i Finland är svenska är viktigt för finskans och svenskans faktiska jämställdhet.

Bindande språkkrav för svenska och finska i kommuner borde också omfatta personalspecifika undantag, tycker Harjula, för att möjliggöra anställningen av personer med annat modersmål än finska eller svenska.

”Båda språkgrupperna ska kunna konkurrera om tjänster i kommunerna”

Enligt Harjula handlar kraven både om att säkerställa service på finska och svenska, men också om att båda språkgrupperna ska kunna konkurrera om tjänster i kommunen.

– Kraven på minoritetsspråken i de tvåspråkiga kommunerna har blivit högre och kraven på majoritetsspråken har sjunkit lite. Språken har blivit mer jämlika, säger Harjula.

Det är viktigt att de som leder kommunerna uppmärksammar att kommunens tvåspråkighet fungerar i praktiken

Mikael Harjula, doktorand

Det som överraskade Harjula är att det har skett en ökad strikt reglering av språkkrav i kommunerna under en så lång tid, samtidigt som språkkraven har blivit mindre detaljerade och mer flexibla.

– Fast kraven på ett allmänt plan har blivit mer omfattande, till exempel att flera kommuner har bindande språkkrav, så har detaljerna minskat. Förut fanns det mer krav på språkkunskaper inom kundservice, medan i dag betonas ledande tjänsteinnehavare mer, säger han.

Under den senaste tiden har antalet kommuner med språkkrav hållits på rätt samma nivå. Just nu saknar ungefär en tredjedel av de tvåspråkiga kommunerna bindande språkkrav, tillägger han.

Het debatt kring språkkrav

Enligt Harjula är bindande språkkrav, speciellt för den ledande personalen i kommunerna, ett bra verktyg för att främja svenskans ställning.

– Det är viktigt att de som leder kommunerna uppmärksammar att kommunens tvåspråkighet fungerar i praktiken. Sannolikheten att de gör det, är större om de själva är språkkunniga.

Även om det här är speciellt viktigt i kommuner med en liten språkminoritet, kan man också tänka sig att bindande språkkrav är värdefullt i kommuner där den svenska andelen stadigt minskar, säger Harjula.

Bland annat i Kyrkslätt har debatten kring språkkrav varit het, då utbildningsdirektören inte talar svenska.

Kommuner med stora demografiska förändringar i språksammansättningen, kan gynnas av att ha nedskrivna regler om språkkrav för att trygga en fungerande tvåspråkighet på längre sikt, säger Harjula.