Vattenappar och trendiga flaskor håller reda på vätskeintag – men hur mycket vatten ska man dricka?

Vattendrickandet en populär trend på sociala medier, ofta med utgångspunkten ju mera desto bättre. Men vätskebehovet hos individer varierar och påverkas också av till exempel väder och ansträngning.

Att vatten är trendigt är ingenting nytt. Redan på 1980-talet var en vattenflaska rätt accessoar till aerobicstimmen. Sedan dess har trenden vuxit enormt.

Marknaden för flaskvatten har formligen exploderat de senaste decennierna och tillväxten bara fortsätter. Globalt säljs det flaskvatten för cirka 270 miljarder dollar per år. Enligt vissa bedömningar säljs en miljon vattenflaskor varje minut.

Influencers och sociala medier bidrar till trenden. När den här artikeln publiceras har taggen ”watertok” 627,5 miljoner visningar på Tiktok.

Watertok-trenden handlar till stor del om vattenrecept, alltså rekommendationer på vad man kan blanda i vattnet för att orka dricka mera av det.

Trendigt med stora flaskor

I statistiken över var konsumenterna köper mest flaskvatten är USA ohotad etta. Sedan år 2016 har vatten varit den dryck som amerikanerna köper mest på flaska och så har det fortsatt, även om ökningen nu planar ut.

Att försäljningen av flaskvatten inte i USA längre fortsätter öka med 2–3 procentenheter per år kan ha att göra med att innegrejen redan i ett antal år har varit att inte bara ha med sig en vattenflaska, utan att den är en påfyllbar flaska.

På Instagram har taggen #vattenflaska över 10 000 inlägg.

Trendiga vattenflaskor hjälper klimatet - "Att byta till en vattenflaska i stål är en liten förändring, men i all fall en förändring"

Vattenflaskor av stål har blivit trendiga bland unga.

Flasktrenden har gjort att välförsedda webbutiker kan ha sortiment på flera hundra olika vattenflaskor för konsumenterna att välja mellan – runda och platta, i stål eller plast, genomskinliga eller vikbara. De finns i olika storlekar, från små till stora – och nu också riktigt stora.

Ett nyare drag inom vattentrenden är nämligen att vattenflaskorna har vuxit i takt med att vattendrickandet har fått allt högre status i vissa kretsar.

Ett tydligt tecken på varifrån den trenden har kommit är den amerikanska måttenheten ”gallon”. Halvgallonsflaskorna på 1,9 liter har fått sällskap av flaskor på en hel gallon, alltså 3,8 liter.

Många flaskor har också streck och uppmuntrande texter som markerar hur långt ägaren har kommit på vägen till dagens vattenkonsumtionsmål.

Stor skillnad på barn och vuxna

Så hur mycket vatten är det riktigt man borde få i sig på ett dygn? Enligt Hannu Sariola, professor emeritus i utvecklingsbiologi vid Helsingfors universitet, finns det många variabler som inverkar.

Hur mycket vi behöver få i oss vätska varierar enligt kroppsstorlek, temperatur och ansträngning.

– Det är väsentligt att veta om det är vuxna vi pratar om, för barn ska dricka mindre, säger Sariola.

Större behov vid fysisk ansträngning i hetta

Om man utför tungt arbete eller svettas mycket behöver kroppen mer vätska. Sariola ger ett extremt exempel från när han deltog i Team Rynkeby, välgörenhetsevenemanget där deltagarna cyklar från de nordiska länderna till Paris och samlar in pengar för cancersjuka barn.

– Det första året jag deltog i Rynkeby-cyklingen var det 30 grader hett i Frankrike. Vi cyklade 230 kilometer en dag och den dagen drack jag utan att ljuga 10 liter.

Sariola säger att han som läkare uppmanade alla i det finska laget att dricka så mycket de bara kunde, eftersom förhållandena var extrema: tungt arbete i kombination med hög värme. Men det var inte bara vatten den finländska gruppen hällde i sig, utan också sportdryck.

– Vårt lag klarade sig bra, i det svenska laget var det fyra som behövde få dropp efteråt.

Bara vatten kan vara farligt

Om man dricker bara vatten kan det bli farligt. Tidigare i augusti rapporterade amerikanska medier om en amerikansk kvinna vars anhöriga säger att hon dog efter att ha druckit ungefär två liter vatten på kort tid.

– Man ska absolut inte dricka bara vatten, utan en sportdryck med både salter och elektrolyter i, säger Hannu Sariola.

Han återvänder till cykelfärden genom Frankrike:

– Det var en kvinna som bara drack vatten, hon hamnade i kadaverbussen, säger han, och preciserar genast att kvinnan alltså tvingades avbryta cyklingen.

Kroppen orkar inte om man inte ersätter salter och elektrolyter som man svettas ut, konstaterar Sariola.

– Och socker behövs också, för att ersätta energiförbrukningen.

Både vätskebrist och vattenförgiftning kan drabba dig i värmeböljan – svårt att skilja på symtomen

Liknande symtom för motsatta tillstånd.

Drick när du är törstig

I USA diskuterar man nu inte bara dehydrering, alltså uttorkning, utan också underhydrering. Underhydrering handlar om att kroppen börjar spara på vätska redan innan man är uttorkad.

Yasuki Sekiguchi, idrottsprestationsvetare vid Texas Tech University i USA, säger i tidskriften The Atlantic att det sannolikt räcker bra med att dricka när man är törstig om man är ung och frisk och tillbringar sina dagar inomhus där det inte är speciellt varmt.

Äldre personer reagerar ändå sämre på kroppens törstsignaler, så för äldre kan det vara viktigt att följa med hur mycket man dricker under en dag och öka vätskeintaget om urinen är mörk. Även kroppens temperaturreglering går trögare med åldern, så det gäller att undvika att bli för varm eller för kall.

För vuxna är det i första hand väder och ansträngning som påverkar behovet av vätska, men en flaska eller en app som ger beröm kopplat enbart till mängden vatten håller inte reda på den ekvationen. Det måste man fortfarande göra själv.