Farliga bakterier frodas på sjukhus i Ukraina – ukrainare på flykt kan bära med sig dem
Den antibiotikaresistenta bakterien Klebsiella pneumoniae, som kan orsaka lunginflammation och ge blodförgiftning, frodas bland krigsskadade på överfulla ukrainska sjukhus. Genom att isolera patienter kan spridningen stoppas.
Mia Åstrand är universitetslektor och forskare på Åbo Akademi och har bland annat undersökt de resistenta Klebsiellabakterierna i sin doktorsavhandling. Framför allt har hennes forskning riktat in sig på att studera olika faktorer som bakterierna använder för att infektera människor.
Klebsiella pneumoniae är besvärlig för att det finns många olika stammar med olika nivåer av resistens, men de har gemensamma egenskaper som gör att de väldigt lätt kan undgå immunförsvaret, förklarar hon.
– Ofta har de ett tjockt slemlager, en kapsel, på utsidan av cellen, som gör att immunförsvaret har svårare att känna igen cellen och att antibiotika har svårare att ta sig in i cellen, säger Åstrand.
Klebsiella tillhör en grupp som kallas för ESKAPE-patogener som är speciellt duktiga på att undvika både antibiotika och immunförsvar och som Världshälsoorganisationen WHO har listat som viktiga att hitta ny antibiotika mot. Det här har dock visat sig vara svårt.
Ukrainare på flykt kan bära med sig dem till andra länder
Eftersom Klebsiellabakterierna väldigt lätt utvecklar resistens så finns det ingen antibiotika som man kan vara säker att biter på dem. Det här gör också att bakterierna kan spridas mer effektivt.
– När människor insjuknar så finns det till sist ingen antibiotika att använda och då kan man inte behandla bakterieinfektionerna. De drabbar oftast människor som redan är försvagade, små barn eller människor som genomgår cancerbehandling. Friska människor kan också drabbas och risken är stor att bakterierna sprids ifall vi blir helt utan metoder behandla dem, säger Mia Åstrand.
Att Klebisellabakterier nu sprids på överfulla sjukhus i Ukraina är ett stort problem framför allt för de drabbade på plats, men ukrainare som flyr kriget kan också bära med sig dem till andra länder.
Åstrand tror ändå inte att vi i Finland behöver vara särskilt rädda för att de multiresistenta bakterierna skulle börja frodas också på våra sjukhus.
– Överlag är läget i Finland ganska bra när det gäller resistenta bakterier. I Norden har vi strikta regler kring hur vi skriver ut antibiotika.
”Hög risk för spridning i Polen, Moldavien och Tyskland”
Professor Kristian Riesbeck vid Lunds universitet har varit med och analyserat ett hundratal patientprover från sjukhus i Ukraina sedan början av kriget. Han berättar att situationen vid sjukhusen inte har förbättrats.
– Skadade soldater kommer till sjukhus vid fronten och ges akutvård, därefter skickas de vidare till specialistsjukhus bakom fronten. Det är så pass mycket kaos, brist på material och störd infrastruktur att soldaterna tvingas ligga i stora salar där smitta förs över mellan dem. Det blir alltså fråga om en sjukhussmitta.
Riesbeck är framför allt orolig över läget på plats i Ukraina där personal och andra kan bli smittade och bära på bakterierna när de vistas på sjukhus. Därefter kan de föra vidare smittan ut i samhället.
– Man måste hjälpa ukrainarna på plats. Det handlar om de länderna som ligger runt omkring, Polen, Moldavien och Tyskland som tagit emot sjuka. Där finns risken för spridning, säger Riesbeck.
Också Kristian Riesbeck manar till lugn kring möjligheten att den extremt resistenta bakterien skulle få stor spridning i Norden på grund av läget på de ukrainska sjukhusen. Detta beror framför allt på att vi har bra möjligheter att isolera smittade patienter.
– Vad jag vet så har det kommit några krigsskadade soldater och civila till Skandinavien och naturligtvis så ser man vad de bär på och vilka bakterier som finns i deras sår. Skulle det vara så att de bär på multiresistenta Klebsiella så isolerar vi de patienterna. Och vi har möjlighet att göra detta eftersom vi har enkelrum på våra sjukhus, säger Riesbeck.
”Försvagat immunförsvar kan leda till att sjukdomen bryter ut”
Klebsiellabakterier finns som de flesta bakterier överallt. De lever bland annat på människans slemhinnor, i halsen och i munnen.
– De är det man kallar för opportunistiska bakterier och de kan leva normalt i oss, men sedan om de får en chans, t.ex. om man har försvagat immunförsvar, så kan de orsaka sjukdom, säger Mia Åstrand. De kan också snabbt ta till sig resistensgener från andra bakterier vilket gör att de kan spridas snabbt om det får tillfälle.
Horisontell genöverföring – vad är det?
Bakterier har flera sätt att ta till sig nya egenskaper.
Likt virus så kan bakterier mutera och på så vis ärva karaktärsdrag, men de kan också föra över gener horisontellt från en bakterie till en annan under en och samma generation.
Bakterien som tar upp nytt DNA kan genast dra nytta av det och börja använda egenskaperna.
Åstrand berättar att det finns en del antibiotika som man sparar för att använda mot bakterier som är resistenta mot nästan allt annat – men nu har man sett att Klebsiellaarter börjar utveckla resistens mot också de här versionerna.
De nya läkemedlen som utvecklas behöver därför angripa helt nya processer i bakterierna än tidigare för att uppnå effekten man är ute efter, men det här är lättare sagt än gjort.
– Höjdpunkten för utvecklingen av antibiotika var på 60-talet och efter det så har det bara gått nedåt. Nuförtiden utvecklas det väldigt få nya typer av antibiotika, och oftast är de modifieringar på redan existerande preparat, säger Åstrand.