Namnlistor för trav, allmän bastu och bättre barnskydd – individualismen gör att vi gärna skriver på

Oavsett vad du brinner för finns en namlista för dig. Om du är för en byskola, en hälsocentral eller att ordet mamma ska finnas kvar i lagstiftningen.

Eller om du är emot höga hyror, politiker och vindkraft.

– Jag har sett namnlistor om precis vadsomhelst, säger statsvetare Marina Lindell vid Åbo Akademi.

I dag är det dessutom enkelt att via nätet samla rätt många namn.

– Och man har bättre möjlighet att väcka uppmärksamhet och påverka en fråga om man kan visa att det finns många som tycker likadant, många som står bakom en viss fråga, säger Lindell.

Lokala frågor och hjärtefrågor får underskrifter

Ulrika Wolf-Knuts och Lars-Runar Knuts har skrivit under listor flera gånger. De vill stöda flyktingar och motarbeta rasism och namnlistor är ett sätt, säger de.

– Vad annat kan man göra? Man vill ha någon ordning på det här och då måste man få göra någonting. Man kan inte bara sopa undan folk, det går inte, säger paret.

Monika Backlund säger att hon kan tänka skriva under listor som handlar om äldreomsorgen. Hon tror det kan ha en betydelse.

– Absolut blir man tillräckligt många har man en viss kraft bakom det.

Många listor men få resultat

Marina Lindell säger att det verkar ha kommit väldigt många namnlistor den senaste tiden.

– Det är ett ganska enkelt sätt att påverka, det kräver inte så mycket av individen. Man bara klickar på en länk och skriver under, säger Lindell.

Men det är en helt annan fråga ifall listorna verkligen har någon effekt.

– De skapar engagemang och i en demokrati så vill vi ha engagerade människor. Så på det viset kan de här listorna fylla en funktion.

Men enligt Lindell har listorna i praktiken kanske inte så stor inverkan på beslutsfattandet.

– De kan väcka uppmärksamhet i en viss fråga, men vi har inte sett någon jättestor inverkan direkt i politiken.

Namnlistor kan ge en fingervisning om hur den allmänna opinionen rör sig, men de är sällan representativa för befolkningen som helhet, påpekar Lindell.

– Vi vet inte vilka grupper som har skrivit under, och om alla grupper finns representerade.

Viktigast att visa vad jaget står för

Namnlistor är egentligen en logisk följd av att samhället blir allt mer individualiserat, ser Lindell.

– Just genom att skriva på namlistor kan jag visa på vad jag tycker och var jag står i olika frågor.

Forskarna ser en trend att medborgarna inte längre är passiva stödgrupper utan agerar mer självständigt och visar vad de tycker och tänker i olika frågor.

– Och namnlistorna handlar ofta om specifika sakfrågor, det är också något man har sett på senare tid. Att folk engagerar sig mer i enskilda sakfrågor än i politik överlag.

Kan elda på polarisering

Under nio dagar i juli skapades 18 namnlistor på adressit.com som har att göra med regeringen. Listorna dök upp i samband med att det började storma kring finansminister Riikka Purras blogginlägg.

Första listan (12.7) samlade mer än 120,000 namn och den krävde Purras avgång. Sedan dök en rad andra listor upp. Det skapades fem stödadresser för Riikka Purra som gick ut på att hon ska bli kvar och att folk ska sluta förfölja henne, totalt fick de listorna nästan 9000 underskrifter.

Samtidigt skrev knappt 4000 personer på upprop som dels ville att riksdagens talman Jussi Halla-Aho ska avgå och dels att regeringen ska avgå.

Det dök också upp listor om att Yle inte längre ska finansieras med skattemedel eftersom journalisterna försöker fälla regeringen, att medias klappjakt på sannfinländare måste sluta

Lindell säger att bakgrunden till att det blev så många listor kan vara den polarisering som pågår i samhället.

– Polariseringen gör att man är lite mer ovillig att lyssna på de som har en annan åsikt än en själv. Listorna kan ytterligare elda på åsiktslägren, så att det faktiskt blir vi mot dem.

Folk är mer on/off nu

Överlag är trenden att folk gärna engagerar sig i sakfrågor, och ofta för en kort tid.

– När något får uppmärksamhet kanske man engagerar sig en kort tid och sen är man passiv igen. Det är mer on/off när det kommer något, tidigare kanske man engagerade sig längre i olika frågor.

Inom forskningen fäster man nu ganska stor uppmärksamhet kring inkludering och representativitet när det gäller deltagande, påpekar Lindell.

– Man har testat ganska många olika initiativ för att engagera unga, minoriteter och marginaliserade grupper. Det har varit ett försök till att få med alla typer av grupper i beslutsfattandet.

Lindell önskar för sin del att folk ännu mer skulle sätta sig in i frågor, diskutera dem med andra och öka sin medvetenhet i olika frågor. Och engagera sig långvarigt.

Att rösta i val är statsvetarens prio

Att fler skulle rösta i val är också något Lindell hoppas på.

– I en representativ demokrati är val fortfarande det bästa sättet att påverka. Människor behöver få påverka mellan val men valen är ändå centralt för vår demokrati.

Lindell skulle gärna också se mer djupgående former att delta, till exempel via medborgarpaneler eller medborgarbudget. Till exempel Tammerfors och Helsingfors har låtit invånarna vara med och tillsammans bestämma om olika frågor.

– Det är ganska mycket pengar invånarna får vara med och besluta om hur de ska användas. Det är ett sätt att få folk att bli aktiva medborgare i samhället.

Överlag verkar folk helst skriva på listor som gäller lokala grejer och som berör dem själva.