Norrena & Frantz: Saken Svenskfinland ångrar allra mest
Om du fick en chans till, vad i ditt liv skulle du göra annorlunda? Det undrade Relationspodden häromveckan.
Flera av er skrev om ekonomi och bostadsaffärer. Ni önskar att ni hade förstått att börja spara redan i ung ålder, eller köpt en lägenhet istället för att bo i hyreslägenhet i alla dessa år. Det hade varit smart, inser ni nu.
Andra ångrar beslut ni tagit då det gäller kärlek. Att inte våga erkänna sina känslor för personen man var hemligt kär i hela skoltiden eller att kämpa på i ett dödsdömt förhållande i flera dystra år.
Att den där pro gradun fortfarande är oskriven tycks också gräma många.
Men vi blev lite häpna över att många lyssnare lyfte fram precis samma sak som sitt livs största misstag: att ni inte valde den utbildning eller det yrke ni själva ville, utan lät er påverkas av omgivningen.
En lyssnare beskriver att hon valde det jobb som hon visste skulle förorsaka minst gnäll inom familjen, fast hon egentligen ville arbeta med något helt annat.
En annan att föräldrarnas påtryckning ledde till att hon nu sitter fast med ett stort studielån och en utbildning som inte alls känns rätt.
Kan det här rent av vara ett återkommande finlandssvenskt fenomen?
”I den här släkten blir vi ju jurister, så sluta genast fåna dig om Teaterhögskolan”.
Eller ”Jaha, vem hade du tänkt att ska ta över familjeföretaget om du känner ett kall och vill jobba inom vården?”
Det är inte så lätt att stå emot när man är ung och osäker på vilken som är det rätta riktningen, men visst är det talande (och tankeväckande) att så många skrev till Relationspodden för att de nu, många år senare, upplever det som ett stort misstag att de lät sig påverkas?
Detta funderar vi på i veckans podd, några av breven publicerar vi som vanligt här.
Det ångrar Svenskfinland allra mest
Att jag lät andra bestämma
Mitt livs största misstag hittills är att jag låtit andra bestämma saker åt mig, t.ex. vilken utbildning jag skulle gå.
Eftersom jag är relativt ung antar jag att jag hinner studera ännu när barnen är lite äldre (och hinna med fler misstag) men det stör mig idag att jag inte stod på mig mera och valde själv då jag egentligen ville något helt annat.
Småbarnsmamman 31
Att jag lämnade min man för en tillfällig kärlek
Jag var otrogen mot min man och lämnade honom för en annan. Det blev skilsmässa och varannan vecka för barnen.
Jag ångrar mig jättemycket, det var en tillfällig romans som förstörde så mycket.
Anette, 58 år
Att jag bildade familj
Jag ångrar att jag var naiv och levde mitt liv enligt andras förväntningar när jag var yngre. Det ledde till ett förhastat äktenskap och vips hade vi också tre barn.
Får man ens säga att man ångrar att man bildade familj? Skulle jag vara lyckligare utan? Svårt att säga.
Barnen har vuxit upp till intelligenta och ansvarsfulla tonåringar, och jag är också stolt över dem. De verkar också veta bättre än sin mamma vad de vill göra i livet och att inte stressa över andras förväntningar så kanske jag har lyckats med någonting ändå.
Mamma är djup, 45 år
Att jag inte bekände mina känslor
När jag var tonåring blev jag jätteförälskad i en kille i samma årskurs som jag. Trots att vi aldrig pratade direkt med varandra var jag ganska säker på att han också var intresserad av mig.
Ändå vågade jag aldrig säga något åt honom, för tänk om han inte var intresserad och det spred sig på hela skolan att jag var kär i honom? Så jag gick där och var olyckligt kär.
I dag har jag en fantastisk fästman som jag aldrig skulle byta bort, men ändå ångrar jag att jag aldrig berättade för killen hur jag kände. Jag var så olycklig. Ifall han faktiskt varit intresserad av mig hade jag ju kunnat ha en mycket bättre tonårstid.
Självklart hade det varit förkrossande om han sagt att han inte var intresserad, men då hade jag åtminstone inte behövt undra resten av livet vad som hade hänt ifall jag inte varit så feg som tonåring.
Den olyckligt förälskade tonåringen, 27
Att jag inte började spara
Mitt livs största misstag är nog det att jag inte blev intresserad av ekonomi och av att spara pengar för framtiden förrän jag var typ 30. Fram till dess shoppade jag kläder och trams om jag hade extra pengar.
Om jag börjat spara redan när jag började tjäna pengar kunde jag ha behållit en lägenhet med havsutsikt som idag är värt multum, samt ett egnahemshus som även det idag är mycket värt.
Bölle 48
Att jag förlorade vänskapen pga. ett missförstånd
För flera år sen var vi på väg ut och äta middag med några vänner. Fick en fråga om några andra vänner kunde haka på, och svarade nej eftersom jag hade bokat bord och visste inte om det fanns rum för flera.
Följande gång jag träffade de här vännerna vände de mig ryggen. Det tog ett tag innan jag kom på vad deras ilska berodde på.
Jag försökte styra upp mitt misstag, men det känns som den där incidenten för 15 år sedan fortfarande skaver.
A 30+