Billiga bussresor till Baltikum och Polen? Ja tack, så länge det är bekvämt och man har bra resesällskap, säger resenärer i Vasa

Vi människor är kräsna när det kommer till vårt resande, säger Peter Björk, professor i marknadsföring. Väljer du hellre en längre bussresa för billigare pris eller en dyrare resa med tåg eller flyg? Svara längre ner i artikeln.

En tidig torsdagsmorgon vid Vasa busstation svänger en limegrön buss in på bussparkeringen. Några morgonpigga resenärer är på väg att stiga på bussen och bege sig söderut.

Bussen tillhör det, för finländarna nya, tyska bolaget Flixbus, som etablerat sig i Finland i slutet av juli. I och med den här etableringen kan finländarna för första gången ta sig ända från Vasa ner till Polen med en och samma biljett, eller till Paris med endast ett byte.

Men är vi finländare redo för långfärdsbussarna och att sitta över ett eller två dygn i buss? Så här svarar Vasaborna:

– Det låter åtminstone ekologiskt, säger Matti Anttila, som bor i Vasa och använder stadsbussarna nästan varje dag.

– Men sittplatserna måste vara ordentliga, alltså bekväma, för då jag reser med buss så brukar jag sova ganska mycket, säger han.

En som inte tror sig vara beredd på en 28 timmars bussresa är Daniel. Han och Karin är på väg till Helsingfors och Åbo denna torsdagsmorgon och ska Daniel göra en längre resa krävs nog ordentlig viljestyrka, säger han.

Karin tycker däremot att det låter lite spännande.

– Det är ganska coolt att det går, men samtidigt känns det som en lång resa att göra med buss. Man ska vara ganska motiverad i så fall, och ha bra resesällskap. Men för priset är det nog värt det, säger Karin.

Petri, som ska på Ironman-tävling till Tallinn fick höra att man ogärna ska ta bilen till staden just nu, eftersom det pågår enorma mängder gatuarbete där. Därför är han väldigt nöjd över att det nu går att ta bussen ända till Tallinn i stället.

– Det är behändigt och förmånligt, då också färjebiljetten ingår i priset. Jag har cykeln med mig och det är behändigt när jag kan lägga den i bussen och inte behöver besvära mig med färjan eller något, säger Petri.

Professor: Priset är det enda bussarna kan konkurrera med

Vi människor är kräsna när det kommer till resande. Det säger Peter Björk, professor i marknadsföring vid Svenska handelshögskolan i Vasa.

– I dag handlar kräsenhet om att vi förväntar oss komma tryggt fram på vår resa och vara i tid, säger Björk, vars intresseområden i forskningsväg är marknadsföring, konsumentbeteende och turism.

När det gäller bussresor så kan man också räkna med två andra faktorer: Pris och bekvämlighet.

– Och där kanske tiden ligger bussbolagen i fatet, eftersom de inte är lika snabba som flyg. Även tåg tror jag i de flesta fall slår bussarna.

– Så har man inte tiden på sin sida, så måste man ha pengarna, alltså priset. Och det är väl där som de här nya uppstickande bolagen försöker konkurrera, säger Björk.

Man ska vara ganska motiverad i så fall, och ha bra resesällskap. Men för priset är det nog värt det.

Busspendlaren Karin om att sitta närmare ett dygn eller två på buss

Björk ställer sig ändå skeptisk till hur många som väljer den där tvådygnsresan i stället för till exempel flyget.

– Om man ska sitta upp till 40 timmar i buss så måste resan vara en stor del av hela grejen. Annars fungerar det inte. Men jag tror inte vi riktigt är där ännu, jag tror att många hellre upplever destinationen än bussen, säger Björk.

Är det klimatvänligt att resa med buss?

Michał Leman, verkställande direktör på Flixbus i Polen, Ukraina och de baltiska länderna, säger att han ofta får frågan hur folk överlever så många timmar på buss, som deras resor erbjuder. Och han säger att fokuset hela tiden legat på komfort, så mycket som en buss nu kan erbjuda komfort.

– Vi talar om luftkonditionering, toalett och ordentligt fotutrymme, säger Leman. Så klart är det inte lika bekvämt som till exempel att flyga, men klimatvänligare.

Men hur klimatvänligt är det att resa med buss? På företagets hemsida stoltserar man med att deras bussar är klimatvänligare än såväl flyget som bilen och tåget.

Så enkelt är det ändå inte, säger Fredrik Warberg, projektledare på den forskningsbaserade sajten klimatsmartsemester.se.

– Det hänger mycket på bränslet, beläggning och reduktionsplikt (distributionsskyldighet, som det heter i Finland) i de olika länderna där man tankar, säger Warberg.

Distributionsskyldighet handlar om hur mycket förnybart bränsle som ska blandas in i diesel eller bensin.

– Kör man på 100 procent förnybart bränsle i en buss från Finland ner i Europa så är det ett riktigt bra sätt att åka, framförallt om det är biobränsle i bussen och det är hög beläggning i den, alltså att den nästan är full.

Det bästa är ändå att åka tåg eller sätta hela familjen i en elbil, enligt Warberg, men man ska tänka på att färjan inte alls är klimatvänlig.

– Jaa, tyvärr är det inte särskilt klimatsmart att åka färja. Men ibland är det det enda alternativet som finns. Men snabbfärjor, alltså sådana som går över 20 knop, är de värsta. Då är det egentligen så att åka färja blir värre än att flyga, säger han.

Snabbfärjor, alltså sådana som går över 20 knop, är de värsta. Då är det egentligen så att åka färja blir värre än att flyga.

Fredrik Warberg, projektledare på klimatsmartsemester.se

”Finns inga klimatsmarta alternativ för långdistansbussar”

Från Flixbus sida vill Michał Leman hålla fast vid att bussresor med dem är klimatvänligast, även om bussarna går på diesel.

Men även deras mål är att hela bussflottan ska ha noll utsläpp inom ett årtionde. Just nu är det ändå inte möjligt, säger han.

– Vi skulle så klart vilja byta ut hela bussflottan till andra bränslealternativ, men det finns inga sådana alternativ för långdistansbussar. För tillfället finns det enbart prototyper, och vi testar också dem och samarbetar med olika universitet, men just nu satsar marknaden mest på lokalbussar i städerna och inte på långfärdsbussar, säger Leman.

– Marknaden är mycket mera svår för oss. Vi behöver infrastruktur som ännu inte finns tillgänglig, samma infrastruktur som också behövs för lastbilar. Men det är på gång, det ser lovande ut, säger han.

Även Fredrik Warberg påpekar att diesel ännu är det vanligaste bränslet för bussar i dag, även om det blir allt vanligare med eldrivna bussar och bussar som går på biogas.

Men dieselns klimatvänlighet beror som sagt mycket på hur hög distributionsskyldigheten är i ett land. Det kan variera kraftigt.

I år är andelen i Finland 13,5 procent, men den ska nästa år höjas till 28 procent och fram till år 2030 till 34 procent.

Bland annat Sannfinländarna vill inte att andelen höjs utan att den hålls på EU:s miniminivå, 14 procent.