Nu granskas böndernas åkrar med satelliter: “Vi är under konstant bevakning”
I dagens läge får jordbrukare stöd från EU. Samtidigt fungerar livsmedelsverket som EU:s ögon och jordbrukarnas storebror: håller koll på att jordbrukarna gör som de anmält. Det var friare tidigare, säger jordbrukarna Klinge.
Skörden har inte varit lyckad i år, främst på grund av vädret, säger jordbrukaren Robert von Frenckell från Ingå. Jordbrukare i Österbotten vittnar om samma sak och även Kaj och Leo Klinge, far och son, i Sjundeå håller med.
– Vårsäden ser inte jättebra ut och det har att göra med torkan i maj och juni, säger Leo Klinge.
Men hur är det att vara jordbrukare i dagens läge och hur har jordbrukarens roll förändrats?
Enligt jordbrukare Leo Klinge och hans pappa Kaj Klinge är den största förändringen som skett inom jordbruket de senaste årtiondena det förnyade stödsystemet.
– Allt kontrolleras noggrant och vi är under konstant bevakning, säger Leo Klinge.
Från och med i våras monitoreras alla jordbruk i Finland med satelliter. Det betyder att sådden och skörden fotograferas för att man ska kunna följa upp att bönderna odlar det som de får stöd för.
Livsmedelsverket upprätthåller en applikation som fungerar som kommunikationsmedel mellan myndigheten och bönderna.
– Vi kan via telefonappen ge tilläggsinformation om våra odlingar om det är något som Livsmedelsverket märker att inte stämmer överens med det vi har anmält, berättar Leo Klinge.
Klinge har diskuterat med andra bönder i närheten och de är ense om att övervakningen är hård och att byråkratin håller på att skena iväg.
– Bekanta inom samma bransch som jag pratat med tycker alla att inkomsten borde komma från det vi producerar, inte på basis av hur eller på vilket sätt vi producerar, säger Leo Klinge.
Han tillägger att stöden från EU finns till för att maten ska vara billig i butiken. Kaj Klinge menar att priset också bestäms enligt marknadens villkor.
– När det inte finns tillräckligt av någonting så stiger priserna men samma gäller tvärtom, om något land har bra skörd på råg till exempel som vi kan importera till Finland, säger Kaj Klinge.
En förändring kunde enligt Leo Klinge vara en större möjlighet för jordbrukare att optimera sin mark.
– Vi är så långt in i den digitala världen så helt undan byråkratin kommer man inte, men man kunde i alla fall minska den och möjliggöra att jordbrukaren kan anpassa sin odlingsstrategi enligt de förhållanden han eller hon har på sin gård, föreslår Leo Klinge.
Bonden behövs men ekonomin kan vara utmanande
Det är svårt att enbart livnära sig på jordbruket.
– Om man har tillräckligt stor areal och är skuldfri så är det möjligt. För oss som är relativt små så är det en tvungen sak med bisysslor, säger Leo Klinge.
Som extraknäck jobbar Leo Klinge heltid som maskinförsäljare i Lojo. Leos pappa Kaj Klinge har bland annat röjt snö under 40 vintrar i Esbo vid sidan av jordbruket.
– Det krävs ständigt en större enhet för att uppnå resultat som möjliggör att leva på jordbruk, säger Kaj Klinge.
Han tillägger att större och centraliserade gårdar medför större ekonomiska risker, vilket ökar den psykiska bördan.
Kaj och Leo Klinge berättar att de försöker hålla maskinkapitalet så lågt som möjligt.
– Vi kör enbart på den begagnade linjen, säger Kaj Klinge.
Leo Klinge berättar att de har försökt hålla maskinerna så pass analoga att ifall någonting händer så kan de själv åtgärda problemet.
– De nya maskinerna har mera elektronik så de är mera invecklade att använda och de stiger konstant i pris. Det är omöjligt att förnya maskinerna hela tiden, säger Kaj Klinge.
Till deras största utgifter hör bränsle och energi.
– Energipriset påverkar våra utgifter och därmed också konstgödseln. Man framställer konstgödsel med hjälp av naturgas, förklarar Leo Klinge.
' /%3E%3C/svg%3E)
