Ny lag kräver att kommunerna tar tag i skolfrånvaron – skolcoacherna Lena och Nina finns där för elever som inte kommer till skolan
En lagändring kräver att kommuner tar ett större ansvar för att minska skolfrånvaron. Många kommuner satsar nu på att ha fler vuxna i skolan.
Skolstarten kan betyda många olika känslor för eleverna. Vissa ser fram emot att träffa sina kompisar igen. Andra är nervösa för hur det ska gå i proven. En tredje saknar sommarens sovmorgnar.
Så finns det också en allt större grupp elever som inte går till skolan alls. De elever som på grund av en förlamande ångest eller depression inte kan gå till skolan trots att de vill.
Den här gruppen blir allt större.
7 000 elever stannade hemma i fjol
För ett par år sedan uppskattade forskarna att ungefär 4 000 elever i Finland stannar hemma från skolan.
Mycket tyder nu på att problemet är mer utbrett än så, konstaterar Katarina Alanko, universitetslärare och forskare i psykologi vid Åbo Akademi.
– I Västra Nyland gjordes ett pilotprojekt där man delade in eleverna i hur mycket de var närvarande i skolan. Då man räknade om resultat till hur det skulle se ut i hela landet, kom man fram till att upp emot 7 000 elever var närvarande mindre än 50 procent av tiden.
I studien kom det fram att nästan 40 000 elever var borta mer än 20 procent av tiden.
Att siffrorna varierar så mycket beror på att skolfrånvaro kan definieras på flera olika sätt.
– Exakt hur många elever som har problem med skolfrånvaro är svårt att säga, men mycket tyder på att det är en massiv grupp elever som har behov av hjälp, säger Alanko.
Kommunerna ska ta ett större ansvar
Skolfrånvaro nämns i lagen om grundläggande utbildning. Enligt lagen är det utbildningsanordnaren, i de flesta fall kommunerna, som ska kontrollera frånvaron och ta kontakt med elevens vårdnadshavare om det uppstår problem.
Från och med augusti i år trädde en lagändring i kraft som lägger ett större ansvar på kommunerna då det gäller skolfrånvaron.
Kommunerna ska inte bara kontrollera frånvaron, utan också förebygga och systematiskt följa med och vidta åtgärder då det behövs.
Att skolfrånvaron är en utmaning för kommunerna står klart. Linda Felixson, undervisningschef i Korsholm kommenterar läget i kommunen så här:
– Det finns en oroväckande trend där vi ser en ökad skolfrånvaro allt längre ner i årskurserna. Vi kan se att frånvaron bland eleverna i årskurserna 1-6 ökar.
För att leva upp till kraven som lagändringen ställer har många kommuner valt att satsa på fler vuxna i skolan.
Vid S:t Olofskolan i Åbo jobbar ett så kallat närvaroteam med tidigt ingripande och i Sibbo har man anställt samhällspedagoger vars arbetsuppgift inte är undervisning, utan att finnas där som trygga vuxna.
Allt yngre elever stannar hemma
Eftersom trenden är att skolfrånvaron går ner i åldrarna valde man i Korsholm att i våras anställa en skolcoach som jobbar i de svenskspråkiga lågstadieskolorna.
Nina Björkgren ser fram emot att fortsätta jobbet med eleverna under höstterminen.
– Det känns jättespännande. Under våren har jag jobbat med eleverna i årskurs sex och nu då skolan börjar ska jag följa med dem till högstadiet ett par veckor.
– I högstadiet finns redan två skolcoacher och tanken är att det ska bli låg tröskel att ta kontakt med dem genom att jag nu följer med, säger Björkgren.
Tröskeln att komma till mig ska vara låg – jag finns i korridoren, på lektionerna och på lunchrasten
Nina Björkgren, skolcoach i Korsholm
Att skolfrånvaron ökat är något Nina Björkgren märker tydligt i sitt arbete.
Som skolcoach jobbar hon för att göra det lättare för elever att komma tillbaka till skolan.
– Jag kan vara den som möter upp och och finns där. De kan få sitta med mig en timme och sedan åka hem igen. De behöver inte komma tillbaka direkt till klassen. Det beror på eleven, men mitt jobb är att finnas där och ta emot.
I Malax jobbar Lena Granback som skolcoach i Petalax högstadium. Hon delar uppfattningen om att skolfrånvaron ökat.
– Från min egen skoltid minns jag enstaka fall, men det var ingenting man talade om på samma sätt som nu. Det som står klart är att det handlar om ett komplext problem.
– Det finns aldrig en orsak till att en elev stannar hemma. Orsakerna är många och individuella, säger Granback.
Både Nina Björkgren och Lena Granback lyfter fram att det ska vara låg tröskel att ta kontakt med skolcoachen. De ser det som sin huvuduppgift att vara en trygg vuxen som eleverna kan vända sig till med stort och smått.
– Ingen dag är den andra lik. Det kan handla om allt från att någon är stressad över ett prov till att en annan är ledsen för att hunden har dött. En tredje vill fira att de fått en tia i ett matteprov. Det gäller att vara mycket lyhörd, säger Granback.
– Tröskeln att ta kontakt med mig ska vara låg. Jag finns ute på alla raster, jag äter lunch med eleverna, jag är med på lektionerna. Jag har inga pauser i mitt jobb utan finns hela tiden där, säger Björkgren.
Nedstängningen av samhället gjorde situationen värre
Vid Åbo Akademi håller man på att kartlägga orsakerna till skolfrånvaro bland barn och unga. Det här gör man genom att samla in enkätsvar av elever och föräldrar.
Katarina Alanko som leder arbetet konstaterar att det finns flera olika riskfaktorer då det kommer till varför en elev stannar hemma.
– Individuella riskfaktorer kan handla om temperament och till exempel neuropsykologiska utmaningar. Det finns sociala riskfaktorer som att man känner sig mobbad. Skolvardagen kan vara otrygg eller väldigt belastande för en del.
– Det finns faktorer som har med familjen att göra. Föräldrar som själv kämpar med ångest kan ha svårt att stöda ett ångestfyllt barn, beskriver Alanko.
Alanko lyfter också fram en överdriven användning av mobiltelefoner som ett område där man kunde forska mera kring vilka effekterna blir för skolfrånvaron.
Då det gäller nedstängningen av samhället i samband med coronapandemin finns det ännu inte statistik som direkt knyter till exempel distansundervisningen till ökad skolfrånvaro.
Däremot visar forskningen att pandemin påverkade hur barn och unga mår.
– Det man kan se är att pandemin har påverkat barn och ungas psykiska hälsa och då vet vi att ångest och depression är en av de starkaste faktorer som bidrar till att elever vägrar gå till skolan, säger Alanko.
Barnen vill gå i skola med kan inte
Då det gäller skolfrånvaro talar man ofta om skolvägrare.
Katarina Alanko lyfter fram termen skolvägrare som problematisk eftersom barnen i många fall vill gå i skolan, men inte klarar av det på grund av ångest.
' /%3E%3C/svg%3E)
Många skolor misslyckas med att bromsa problematisk skolfrånvaro hos barn och ungdomar trots att det finns åtgärdsprogram. Alex och Wilma har båda samlat på sig nästan 400 frånvarotimmar.
Många skolor misslyckas med att bromsa problematisk skolfrånvaro trots att det finns åtgärdsprogram. Alex och Wilma har båda samlat på sig nästan 400 frånvarotimmar.
Det är den här typen av skolfrånvaro som ökar mest.
– Att skolka är att man då och då väljer att göra något utanför skolan för att det känns roligare. Då vi följt med data från Hälsa i skolan sedan år 2000 kan vi se att den gruppen minskat något. Däremot har eleverna med hög sjukfrånvaro nästan fördubblats, säger Alanko.
Det vi gör nu är en droppe i havet. Behovet av personal och att bygga upp nya modeller är enormt.
Linda Felixson, undervisningschef i Korsholm
Att kommunerna nu får ett större ansvar för att följa med och vidta åtgärder mot skolfrånvaro tycker Katarina Alanko är ett steg i rätt riktning.
– Jag tycker det är bra. Då man systematiskt följer med frånvaro har man också möjlighet att ingripa i ett tidigt skede, säger Alanko.
Skolan måste kännas trygg
I kommunerna fortsätter nu arbetet med att minska skolfrånvaron. Med hjälp av projektpengar startade man i Korsholm redan i januari 2021 en projektklass vid namn Slussen för elever i behov av en flexibel skolgång.
Undervisningschef Linda Felixson konstaterar ändå att mer finns att göra.
– Absolut. Det vi gör nu är en droppe i havet. Behovet av personal och att bygga upp nya modeller är enormt. Vi kan inte göra som vi alltid har gjort utan måste vara med och utveckla vår verksamhet, säger Felixson.
Skolcoach Nina Björkgren säger i sin tur att hon gärna skulle ta emot en kollega eller två.
– Vi behöver definitivt vara fler vuxna i skolan. I varje skola skulle det behövas en trygg vuxen som finns där utan att man behöver boka tid.
En faktor som både forskningen och skolcoacherna lyfter fram som viktig för att minska skolfrånvaron är att eleverna upplever skolan som trygg. För Lena Granback är det här en hjärtefråga.
– Det är vår uppgift att se till att skolan är trygg för eleverna. Om en elev inte känner sig trygg är det inte elevens fel. Det är vårt jobb som vuxna att fixa det. Ingen kan göra det ensam, utan det kräver ett samarbete mellan många olika instanser, säger Granback.
' /%3E%3C/svg%3E)
