Expert efterlyser satsning på mental återhämtning för att råda bot på idrottarnas utmattning: "Har detta beaktats då tävlingskalendern planerats?"
Faktorer i karriären och livet kan belasta idrottare psykiskt. Hjälp finns att få, men den når alltid inte fram till idrottarna. Ett undantag är unga idrottare som i växande grad söker sig till tjänsterna.
Toppidrottarnas psykiska välmående har blivit ett återkommande samtalsämne. Sjukamparen Maria Huntington, 26, hör till de inhemska topparna som nyligen lagt karriären på is.
STT har talat med några experter om fenomenet.
– Nu talar vi dessutom om en liten del av idrottarna. Orken och välmåendet är utmaningar i alla branscher. Jag blir bara väldigt ledsen då en idrottare tvingas ta beslut gällande sin karriär, säger Mia Stellberg, idrottspsykolog verksam inom bland annat e-sporten.
– Klart det är beklagligt, men det är inte onaturligt. Även förr hade vi situationer då karriärer pausades om det var ett svårt läge i livet. Det är ett positivt tecken att idrottare vid behov kan sätta stopp, säger Robert Päkk, ansvarig sakkunnig för mental träning vid olympiska kommittén.
Stellberg frågar sig om idrottaren finns i centrum då verksamheten läggs upp.
– Ser vi till att idrottarna får tillräckligt med tid att återhämta sig mentalt då vi planerar tävlingskalendern och verksamheten. Vi inser betydelsen av fysisk återhämtning, men förstår vi vikten av det mentala?
Ökande efterfrågan bland unga
Experterna är eniga om att idrottare utsätts för en växande press exempelvis vad gäller synlighet i sociala medier.
– Idrottarna är människor precis som alla vi andra. Parallellt med idrottskarriären kan de få många belastande bitar som ökar utmattningen. Att det helt enkelt finns för mycket av allt, säger den mentala tränaren Hanna Ronkainen.
Synlighet kan ses som ett måste för intäkter i en inte alltid glamorös idrottarvardag.
– Har vi överhuvud taget råd att anlita sakkunniga och proffs? Om verksamheten inte lönar sig ekonomiskt är det logiskt att man kanske inte anlitar en idrottspsykolog, säger Stellberg.
Päkk framhäver att idrottarna nog har hjälp att tillgå i Finland, exempelvis via idrottsakademier, grenförbund och privata aktörer.
– Jag har för mig att vårt omfattande nätverk inom mental träning gör ett bra jobb. Jag hoppas idrottarna hör av sig och använder de tjänster som finns tillgängliga, säger han.
En ny trend inom idrottspsykologin är att allt yngre idrottare vill främja det mentala välmåendet.
– Enligt min erfarenhet finns det i synnerhet inom barn- och ungdomsidrott en ökande efterfrågan på förebyggande sakkunnighjälp. Det ses som en del av träningen i grenen, säger Ronkainen.
Artikeln är en bearbetad version av STT-texten Huippu-urheilijoiden julkitulot uupumuksesta eivät yllätä asiantuntijoita.