Åbobor med utländsk bakgrund kommenterar rasismen i Finland – många är ändå motvilliga att diskutera frågan

Den rasistiska retoriken bland flera ministrar har varit ett väldiskuterat ämne under sommaren. Därför har Yle Åboland bett människor med invandrarbakgrund att dela med sig av sina erfarenheter av rasism i Finland.

Först får vi träffa 29-åriga Aleksi som studerar sociologi vid Åbo Universitet. Han flyttade till Åbo från Lappland och rasismen han har upplevt har varit märkbart olik i jämförelse mellan de två orterna.

– Rasismen i Lappland uttrycktes mera som nyfikenhet, medan rasismen i Åbo lätt var en mer aggressiv attityd mot någon som är annorlunda, säger Aleksi.

Aleksi har följt med diskussionen om rasism inom regeringen och han tycker det är synd att tröskeln för att visa rasistiska attityder verkar ha sjunkit.

Vad gäller diskussionen om rasism så tycker Aleksi att det i Finland ofta talas om de som har det svårare ställt i samhället men att de sällan får höras i allmänheten.

På frågan om Finland är ett rasistiskt land svarar Aleksi att det grovt sett är så.

– Attityden till invandrare i Finland hänger också långt på hur mycket man sticker ut ur mängden. En vit ukrainare har det säkert lättare än en mörkhyad afrikan, säger Aleksi.

”Utländska namn har inte någon stark trovärdighet i Finland”

IT-företagaren Pouya Mohammadi har märkt att offerter som han skickar ut under sitt eget namn ofta går obesvarade, medan de som hans kollega med ett typiskt finländskt namn skickar ut får svar.

– Det kvittar vilken utbildning du har då utländska namn inte har någon stark trovärdighet i Finland. Finland går miste om stora möjligheter i att inte dra nytta av invandrarnas expertis. Det här säger han att skadar Finlands bild till omvärlden, säger Pouya.

Pouyas kusin, som är född i Finland och utbildad till kodare hade stora svårigheter att få en arbetsintervju tills han satte ett finskt namn på sin arbetsansökan. Då kom genast en inbjudan till arbetsintervju.

Kusinen erkände vad han gjort för arbetsgivaren och är i dag anställd vid företaget.

Behov av fler kurser i finska för invandrare

Phi Quý från Vietnam har bott i Finland i ett knappt år och arbetar som städare. Han säger sig inte ha upplevt någon större rasism under sin tid i landet, men han skulle vilja se ett större utbud av kurser för att lära sig finska som invandrare.

– Det här krävs för att underlätta integrationen, säger Phi.

Rasismen hänger på hur regeringen ser ut

Najim från Iran har bott i Finland i tio år och har inte personligen upplevt någon rasism i landet, men han har vänner som gjort det. Han tycker att rasismen i Finland hänger på hur regeringen ser ut.

– En regering vill ta in mer arbetskraft, men när den byts så vill man inte ha invandrare mer, säger Najim.

Najim tillägger mot slutet av intervjun att han anser att Finland borde prioritera uttryckligen högutbildade invandrare med att ge dem visum och hjälpa dem att hitta arbete.

Många vill inte berätta om sina erfarenheter i offentligheten

Det verkar vara svårt för personer med utländsk bakgrund att prata om rasismen i Finland. Yle Åboland träffade flera personer som nog kunde berätta om hotfulla och våldsamma situationer de upplevt på grund av sin invandrarbakgrund, men de ville inte ställa upp på en intervju med sitt namn.

En man berättade om hur han som skolpojke fått mjölk hälld i nacken under lunchrasten, och hur ett MC-gäng tvingat honom att stå i ett iskallt vattendrag medan de kastade tomma ölburkar på honom.

En annan man hade upplevt flera våldsamma situationer och rasistiska skällsord i sitt arbete som ordningsvakt.

Orsaken till den här tystnaden har ingen entydig förklaring. Vissa känner sig inte trygga med att berätta om sina erfarenheter i offentligheten, andra vill inte framstå som otacksamma till sina nya hemland, och somliga tycker inte att det hjälper att tala om rasism över huvud taget.