Senioridrott ger längre och friskare liv: ”Varför skulle jag sluta då jag mår som bäst nu?”

Nästan hälften av alla 75 år fyllda motionerar inte alls. Men de äldre som rör på sig mår bättre både fysiskt och psykiskt. Det intygar två 80-plussare som tävlar i friidrott och skördat många guldmedaljer.

Sensommarvärmen och -solen ger Sten Haglund och Pär Granbacka en behaglig träningsdag på Skogsvallen i Nykarleby. Förutom att de brukar träna löpning tillsammans, färdas de också land och rike runt på friidrottstävlingar för veteraner.

– Det har gått bättre i år än i fjol. Det har blivit 11 FM-guld på medeldistanser, säger Sten Haglund.

Han fyllde 80 i juli och har redan hunnit tävla länge med veteranerna, som man klassas som vid fyllda 35. Men han är långt ifrån äldst bland friidrottarna. På FM-tävlingarna i Pedersöre ifjol slöt kring 700 personer upp, vilket också sporrar deltagarna. En av dem är 85-årige Pär Granbacka, vars paradgren är häcklöpning.

– Tävlingarna har börjat gå riktigt bra och det har nog blivit en hel del medaljer. Men, klart är att motståndet minskar ju år för år, säger Granbacka.

I Pedersöre fanns också deltagare som fyllt 95. Men Haglund och Granbacka säger man haft tävlande äldre än 100 år.

Sten Haglund har satsat allt hårdare på att utveckla sin löpteknik. För det har han studerat världselitens lopp, och noga följt deras steg i slow motion.

Har man aldrig löpt, ska man först börja med att gå raskt

Sten Haglund, medeldistanslöpare

Efter hand har kommit fram till en optimerad löpteknik där han belastar kroppen så lite som möjligt och förlorar minsta möjliga effekt i stegen.

– Det har nog gått bra. Och då jag slog världsrekord på 800-meter så kom den tidigare rekordhållaren och gratulerade mig, så det lever jag länge på, säger Haglund som också slagit flera finska löprekord.

– Jag tycker bara det är synd att jag inte som yngre visste allt jag nu vet om löpning, säger han och skrattar.

Hälften sitter helt still

Finländarna blir bara äldre, samtidigt som de förväntas klara sig hemma på egen hand allt högre upp i åldern. Det ställer också krav på konditionen och muskelstyrkan, för att klara sig med så lite vård som möjligt.

Pär Granbacka är pensionerad läkare och har under sin yrkesverksamma tid sett vilka följder motion eller brist på träning har på äldre.

– Det är klart det är dåligt att inte röra på sig tillräckligt. Soffan är bra, men bara för att vila sig på en stund, säger Granbacka

Enligt nationella undersökning får hälften av alla 75-åriga kvinnor ingen regelrätt motion alls, medan 40 procent av männen finns i samma kategori. Andelen som motionerar tillräckligt beräknas vara bara drygt elva procent.

Forskning visar att regelbunden motion bland seniorer ger drygt sex friska år till och kring tre år utan kroniska sjukdomar. Dessutom beräknas motion förlänga den förväntade livslängden.

Svårt aktivera äldre

Inom Österbottens välfärdsområde har man som målsättning att stärka de äldres hälsa för att möjliggöra boende hemma och minska belastningen på äldreomsorgen. Men eftersom mycket handlar om att seniorerna själva måste ha motivation och metoder att motionera, kan tröskeln bli för hög för många, resonerar Pär Granbacka.

– Jag vet inte riktigt hur man ska nå ut till alla, för det verkar inte finnas tillräckligt med stödmekanismer för att de äldre faktiskt ska aktiveras tillräckligt, säger han.

Sten Haglund vet också att det handlar om motivation. Och liksom Granbacka tror han på exemplets makt för att få flera att motionera. Att hans jämnåriga ser hans energi och fysik, gör att de också börjar intressera sig för motion.

– Det stärker hela kroppen, lungorna, hjärtat, säger Sten Haglund, som absolut inte har några planer på att ge upp sitt idrottande.

Granbacka följer med intresse ny forskning som görs bland äldre och vilka effekter motionen har på hälsan upp i åren.

– Nu görs en studie på cancerpatienter och vilken inverkan motionen har på dem, så det ska bli verkligt intressant att ta del av resultaten som väntas snart, säger Granbacka.

Styrketräning och vila viktiga

Någon övre åldersgräns för idrottandet finns inte. Och enligt Granbacka är någon motionsform alla gånger bättre än stillasittande, oavsett hälsoläge eller ålder. Haglund har inte heller bråttom att pensionera sig från löpbanan.

– Folk brukar fråga mig när jag ska sluta sporta, men jag har svarat: varför skulle jag sluta då jag mår som absolut bäst nu, säger Haglund.

Han rådfrågas ofta av andra om träningstips, hur man ska förbättra sin teknik och eller över huvudtaget komma igång med motionen.

– Har man aldrig löpt, ska man inte börja med att springa. Börja gå raskt, och testa att springa lite emellan. Man ska skynda långsamt, men alla kan börja springa om de vill, säger Haglund.

Både Sten Haglund och Pär Granbacka understryker att försöka få en mångsidighet i träningen. Att bara träna löpning ger inte god träning för hela kroppen, även om konditionen förbättras.

– Jag säger alltid att man ska börja med styrketräning. Och man behöver inte gå på gym, det räcker bra att träna hemma för att öva upp musklerna, säger Sten Haglund.

Pär Granbacka håller med. Styrketräning stärker kroppen, förbättrar hållningen och minskar risken för fallolyckor. Men man måste också komma ihåg att vila och samtidigt vara uppmärksam på hur kroppen reagerar och när det är bäst att ta det lugnare.

– Det behöver inte vara så avancerade övningar. Man har konstaterat att också stoljumppa har en positiv effekt. Och sen kan man höja nivån. Och det är bra att han någon målsättning för sitt tränande. Oftast så lyckas man då, säger Granbacka.