Rysslandsexpert: I Ryssland ses globaliseringen som ett hot som begränsar individernas frihet mycket mer än Kreml gör

Vladimir Putins tolkning av globaliseringen ledde till kriget i Ukraina. Det säger den israeliska Rysslandsforskaren Vera Michlin-Shapir i en intervju för Svenska Yle.

– Vladimir Putin var i flera år rädd för att Ukraina, trots alla sina brister, ville bli ett fritt samhälle präglat av mångfald, och ett tekniskt progressivt ställe med en öppen ekonomi.

Det säger Vera Michlin-Shapir, Rysslandsforskare på King’s College i London och expert på globaliseringens påverkan i Ryssland.

Enligt Michlin-Shapir var ett västerländskt Ukraina inte bara ett hot på grund av Ukrainas geografiska närhet.

Det var också ett hot för att det ryska folket kunde se ett kulturellt närstående folk välja Europa framom Putins Ryssland.

– Globaliseringen har påverkat Ryssland väldigt mycket. Men slutsatserna ryssarna, och Putin, har dragit passar inte alls ihop men den västerländska visionen.

I Ryssland är den globala världen varken fri eller demokratisk, utan korrupt och skenhelig.

– Det de upplever är att alla tänker bara på sig själva – ledare överallt i världen vill bli rika på andras bekostnad.

Michlin-Shapir, som själv är från Israel, avfärdar inte de här slutsatserna, men ser dem som grovt förenklade.

– I väst ser vi också jämlikhet, medborgarsamhället, mänskliga rättigheter och solidaritet som väsentliga delar av globaliseringen. Åtminstone i princip, i praktiken har ju globaliseringen inte uppnått vad den skulle.

I Ryssland uppskattar man en annan frihet än den som Väst erbjuder

En tydlig skillnad mellan Ryssland och väst, som förstärks av globaliseringen, är synen på vad frihet innebär. Det här gäller också de flesta ryssar som bor utomlands, menar Michlin-Shapir.

– I Ryssland är frihet något du kan praktisera på egen hand. Man kan vara mot kriget i sitt hjärta, i sitt hem, runt köksbordet. Friheten är privat.

Och kanske hemlig?

– Ja. Så länge varken staten eller någon annan tvingar mig till något är jag fri. Det här är annorlunda än i väst, där frihet är att lämna köket och gå ut och säga vad man tycker.

Det står också i kontrast till det demokratiska idealet där medborgarna förväntas agera kollektivt när ledarna gör fel.

Michlin-Shapir säger att det ryska frihetsidealet helt enkelt står i vägen för en effektiv oppositon. Regimen har inte haft några problem med att skyffla undan den lilla minoritet som vill fälla den.

”Så länge varken staten eller någon annan tvingar mig till något är jag fri” – Det här är annorlunda än i Väst där frihet är att lämna köket och gå ut och säga vad man tycker

Vera Michlin-Shapir

Å andra sidan börjar kriget av samma anledning bli ett problem för Putin.

– Ju längre det pågår, och speciellt om det blir en till mobilisering, har Kreml låtit det gå ut över ryssarnas frihet. Många ryssar inser att det inte går bra för landet.

– Kremls auktoritet håller på att bryta samman, men det finns ingen som kan bekräfta för folket att det händer.

Det finns inte heller någon som kan erbjuda ett alternativ som passar in i den sortens isolationistiska och väldigt individualistiska frihetssyn som ryssarna eftersträvar.

– Vi ser utifrån att Ryssland på många sätt redan har kollapsat, men det som håller ihop landet är folkets tro att staten fortfarande fungerar. Ryssarna upplever att de är friare än människor i Väst trots den ökande repressionen, säger den israeliska Rysslandsforskaren Vera Michlin-Shapir från King’s College i London.