Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Snus kan göra dig mer mottaglig för depression och ångest

Närbild på en hand som tar en snusportion ur en snusdosa.
Bild: Petteri Bülow / Yle

Tobaksrökning har stadigt minskat under 2000-talet, men snus är fortfarande populärt. I motsats till myten om snus som ett hälsosammare alternativ till tobak inverkar snus negativt på både kroppen och den psykiska hälsan.

Under 50-åringars snusanvändning har ökat under 2000-talet, medan tobaksrökningen har stadigt minskat. Statistik från Institutet för hälsa och välfärd visar att användningen av snus blivit mer populärt, speciellt bland manliga högskolestuderande.

Förra året var det 15 procent av manliga högskolestuderande som snusade varje dag, medan siffran var kring fem procent år 2008.

Ekonomistuderanden Oskar Slomp hade sina första erfarenheter med snus i ett tidigt skede. Slomp började använda snus redan som ung, och snusandet pågick i flera år. Allt fick sin början på ett antagligen ganska vanligt sätt.

– Jag började snusa då jag var i högstadiet, kanske i början av åttan. Då var jag 14 år gammal. Trenden var kanske att alla coola människor snusade och det gjorde flera.

Speciellt då jag använde starkare snus så märkte jag att det gjorde mig mer trött och lat

Oskar Slomp

Det var alltså en vilja att passa in som fick Slomp att börja med snus. Användningen av snus har ökat just i denna åldersklass, bland unga pojkar på åttonde och nionde klassen, sedan år 2010. Antagligen är det flera som har liknande upplevelser som Slomp. Flera dras med redan i högstadieåldern och speciellt ens kompiskrets påverkar ens snusanvändning.

Man ler mot kameran på ett kafé och har en kaffe framför sig
Bildtext Oskar Slomp är nöjd med sitt beslut att sluta snusa.
Bild: Oskar Slomp / Privatbild

Oskar Slomp snusade i ungefär fem år. För honom var inträdesproven till universitetet en vändpunkt. Han ville sluta redan före militären, men det blev svårt då de flesta beväringar använde snus.

– Före militären läste jag till inträdesprovet och jag upplevde att jag hade mera energi och mera ork att läsa om jag inte snusade. Att fortsätta med lite eller ingen snus i militären kändes ändå svårt då nästan alla snusade. Jag började sällskapa under min tjänstgöring och eftersom min flickvän tyckte snus var ofräscht så bestämde jag mig efter militären att jag måste sluta.

I början var det speciellt svagare snussorter som gällde, men genom åren började Slomp fatta tycke för de allt starkare sorterna, som till exempel den populära Odens.

– Jag skulle nog säga att man blir mer aktiv då man inte snusar. Speciellt då jag använde starkare snus så märkte jag att det gjorde mig mer trött och lat.

Slomp märkte alltså att användningen av snus passiverade honom, och detta påverkade hans studieprestationer. Hans minskade användning av snus inför läsningen till inträdesproven hjälpte möjligen på traven eftersom han kom in till universitetet nu studerar marknadsföring på Åbo Akademi.

En kompis till Oskar Slomp som Svenska Yle diskuterat med har samma upplevelser. Även han tycker att snus passiverar och berättar att han sover bättre då han använt mindre snus.

Snuset kan ha en passiverande effekt

Outi Salminen har länge forskat om nikotin och dess inverkan på det centrala nervsystemet. Enligt Salminen är det just ökningen av aktiviteten som får många att börja med snus. Efter en lång användning kan ändå effekten bli det motsatta.

– I början känns det som att snuset aktiverar en och gör en mer alert. Med tiden kan det ändå förvandlas till det motsatta, och man blir mer passiv på grund av snuset.

Snusanvändning utsätter användaren för flera hälsorisker. Salminen nämner bland annat belastningen på hjärtat och blodkärlen, det höjda blodtrycket och den ökade risken för cancer. På sistone har man också gjort mycket forskning om till vilken mån snus och nikotin överlag påverkar ens psykiska hälsa. Salminen menar att det finns en koppling mellan dessa två.

– Forskning har visat att de som är deprimerade eller har ångest har större sannolikhet att använda nikotin. Å andra sidan kan det hända att långvarig nikotinanvändning ökar risken för psykisk ohälsa. Här finns alltså ett dubbelriktat förhållande, där de två förstärker varandra.

Salminen påpekar att det inte har gjorts tillräckligt med forskning om sambandet mellan snus och psykisk ohälsa, men betonar att enligt den forskning som gjorts verkar det två ofta sammanfalla.

Eftersom hjärnan kan utvecklas ännu efter 25-årsåldern är det speciellt ödesdigert att börja snusa då man är ung. Salminen berättar att nikotin kan ge upphov till permanenta förändringar i en hjärna som ännu utvecklas. Det kan bland annat innebära är att de som varit unga då de börjat snusa kan ha svårare att sluta med snus.

Nikotinpåsar marknadsförs till unga användare

Alla lyckas inte sluta använda snus på ett lika smärtfritt sätt som Oskar Slomp. Många snusanvändare pendlar flera år mellan att använda snus och att försöka sluta. En prilla kan man nästan alltid ha i läppen, och därför är risken att beroendet hålls kvar stor.

Den tidigare nämnda kompisen till Slomp hade slutat använda snus regelbundet, men lockades av nikotinpåsarna som under våren började säljas i Finland. Han berättar att han som en före detta snusare blev nyfiken över de olika märken som erbjöds. Enligt Slomp har han sett det här hända flera vänner och bekanta.

– Många snusanvändare jag känner slutade under samma tid som jag eller under coronapandemin, då det var svårt och dyrt att få tag på snus. Snus finns ändå ännu i vardagen, kanske speciellt nu i och med att nikotinpåsarna kommit till matbutiker. Att köpa och pröva dessa påsar blir lite för lätt för vissa.

Nikotiinipussi.
Bildtext Nikotinpåsar har sedan våren kunnat köpas från vanliga butiker.
Bild: Antti Lähteenmäki / Yle

Outi Salminen förhåller sig kritisk till nikotinpåsarna. Nikotinpåsarna utlöser lika mycket nikotin som vanligt snus, och på grund av lagändringen kan dessa påsar nu innehålla upp till 10 milligram nikotin. Tidigare kunde påsarna ha mellan 2 och 4 milligram nikotin.

– De nya nikotinpåsarnas höga nikotinhalt omkullkastar den ursprungliga tanken om att de ska hjälpa en att sluta med nikotin. Man kommer inte lyckas med att sluta använda nikotin med hjälp av dessa påsar.

Salminen tycker också det är problematiskt att nikotinpåsarna så tydligt marknadsförs till unga användare, genom bland annat lockande och färggranna förpackningar. Nikotinbruket börjar ofta redan då användarna är unga och de som börjat som unga kommer med högre sannolikhet att använda nikotin en längre tid. Därför vill tobaksbolagen att de som konsumerar nikotinprodukter ska vara så unga som möjligt.

Vad tycker du om det här? Du kan diskutera ämnet fram till klockan 17.