Österbottens välfärdsområde utreder anklagelser mot gynekolog i Jakobstad: ”Vi ser väldigt allvarligt på detta”
Flera kvinnor berättar om ytterst dåliga erfarenheter av en gynekolog vid Malmska sjukhuset i Jakobstad. Nu utreds anklagelserna av Österbottens välfärdsområde.
Kvinnor som Yle Österbotten intervjuat berättar om allvarliga feldiagnoser, uppmaningar eller press till abort, ingrepp som orsakat stor och onödig smärta, farlig nonchalans samt ytterst otrevligt, oprofessionellt och osakligt bemötande av en gynekolog vid Malmska sjukhuset i Jakobstad.
Sedan ett drygt år tillbaka ingår verksamheten i Jakobstad i Österbottens välfärdsområde. Då Yle Österbotten kontaktar välfärdsområdet för att be om en intervju kring anklagelserna landar frågan därför hos Tanja Skuthälla och Peter Nieminen. Ledande läkare för de operativa specialiteterna Tanja Skuthälla är själv utbildad till specialist inom gynekologi och förlossningar, medan Peter Nieminen är chefsöverläkare inom välfärdsområdet.
Skuthälla och Nieminen har fått läsa ett par av de berättelser som kvinnorna delgivit Yle Österbotten.
De ser allvarligt på anklagelserna.
– Det här är förstås väldigt allvarliga anklagelser. Om de här händelserna varit så här så är det väldigt beklagligt och inte på något vis i linje med den kvalitet som vi förväntar oss att vår vård ska ha. Inte ska vår befolkning behöva känna att de blir dåligt bemötta eller att de får dålig vård, säger Tanja Skuthälla.
Peter Nieminen berättar att välfärdsområdet nu försöker ta reda på vad som hänt.
– Vi ser väldigt allvarligt på de här anklagelserna och vi har startat en omfattande utredning för att ta reda på vad som skett och om det finns några förklaringar. Men det är mycket, mycket allvarligt om de här anklagelserna stämmer.
En kvinna berättar exempelvis att hon upplevt att gynekologen snabbt och baserat på felaktigt ställd diagnos uppmuntrar eller rent av pressar till abort. Hur ser ni på det här?
– Abort är en kvinnas rättighet och personalen har ingen roll i att påverka det beslutet. Det är kvinnans eget beslut. Där ska inte personalen ta ställning - varken för eller emot. I situationer där det till exempel handlar om genetiska avvikelser så ger vi rådgivning men vi gör aldrig beslutet för kvinnan eller pressar kvinnan i frågan utan det är alltid hennes eget beslut om hur det ska gå till och vad som ska ske, säger Skuthälla.
Så hur allvarligt är det om det här har skett?
– Det är allvarligt om det har skett, men vi har inte uppgifter om att det skulle ha gått till så.
Hittills inte fler klagomål än normalt
Enligt Skuthälla och Nieminen har det inte kommit in några uppseendeväckande klagomål angående den gynekologiska vården i Jakobstad.
Dock sträcker sig den statistik de tagit del av endast tillbaka till början av år 2022 då välfärdsområdet bildades.
– Under 2022 och 2023 har det så här långt endast kommit in sju rapporteringar om negativ händelse. Merparten av det här är helt rutinmässiga interna rapporteringar om farosituationer eller förbättringsförslag, endast enstaka är sådana som hänför sig direkt till vården, säger Skuthälla.
Varken innehållet eller mängden anmälningar har således fått någon att höja på ögonbrynen.
– Det här är en mängd som är att förvänta.
Så ni har sett på det här som normalt hittills?
– Jo, det som har kommit oss till kännedom så har gått helt inom normala gränser för vad vi förväntar oss att det ska komma för rapporteringar från enskilda enheter.
Yle Österbotten kontaktade välfärdsområdet under förra veckans torsdag. I diskussionen i en Facebookgrupp för kvinnor i Österbotten, där tiotals kvinnor skrev om sina negativa erfarenheter av gynekologer på Malmska sjukhuset, hade det vid det laget kommit in uppmaningar om att kvinnorna borde anmäla det de varit med om.
Tanja Skuthälla uppger att det förra veckan kommit in två nya anmälningar. Hon kan inte gå närmare in på vad anmälningarna handlar om, men medger att de inte är av det lindrigaste slaget.
– Allvarliga är de, men jag kan inte riktigt säga desto mera.
Nieminen och Skuthälla betonar alltså att man inte före nu, då allvarliga anklagelser kommit in via de kvinnor Yle Österbotten intervjuat och via de anmälningar som nådde välfärdsområdet förra veckans fredag, haft kännedom om några allvarliga brister inom gynekologin vid Malmska sjukhuset.
Tanja Skuthälla jobbar ibland själv i Jakobstad och träffar då patienter.
– Jag är ju själv där nu som då och håller mottagning. En faktor som kommer upp är att vissa kvinnor inte vill gå till en manlig gynekolog. Det här kan man ju nog till en en viss del förstå, men annars så har det inte kommit till min kännedom att någonting ska ha gått fel.
Oklart vad utredningen kommer att leda till
Det är i det här skedet fortfarande oklart vad välfärdsområdets utredning kring situationen kan tänkas leda till.
Peter Nieminen berättar att utredningen leds av kvalitetsdirektör Mari Plukka.
– Den här utredningen har fått prioritet ett. Förstås behöver vi ta reda på fakta i förhållande till de här anmälningarna. Desto mera kan jag kanske inte säga utan att gå in på vad själva fallen handlar om. Men vi kan nog säkert redan under de närmaste dagarna få mer information och vi agerar ju på basen av den.
Vilka är alternativen som finns för hur ni kan tänkas agera?
– Det är nog för tidigt för att ta ställning till det, säger Nieminen.
På sjukhuset arbetar endast två stadigvarande gynekologer. Såväl de och den övriga personalen på enheten kommer att höras som en del av utredningen.
Kan ni i det här skedet med gott samvete säga att kvinnor ska besöka gynekolog vid Malmska sjukhuset i Jakobstad?
– Den här utredningen är i ett så pass tidigt skede att vi inte riktigt ännu kan kommentera det här, inte förrän vi har alla fakta på bordet. Så länge som det ännu gäller anmälningar och åsikter så kan inte vi ta ställning, säger Skuthälla.
Vad innebär det för välfärdsområdet ifall kvinnor inte längre vill besöka gynekolog i Jakobstad utan söker sig till Karleby eller till privat vård istället?
– Det är ju ingenting vi önskar. Vi vill ju kunna erbjuda befolkningen både den vård de behöver och förtjänar. Man har ju inom välfärdsområdet också möjlighet att söka sig till Vasa. Vår strävan är att de ska kunna få sin vård inom sitt eget område och inte behöva söka sig någon annanstans, säger Skuthälla.
Läkarkompetens kontrolleras
Enligt Peter Nieminen finns det noggranna och självklara rutiner för hur en läkares kompetens kontrolleras vid anställning.
Det är Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Valvira, som beviljar yrkesrättigheter inom hälso- och sjukvården.
– Naturligtvis så kollar vi ju alla med Valvira. Alla gånger vi anställer någon så måste rättigheterna finnas svart på vitt, säger Nieminen.
Men om anställningen skett för länge sedan, hur kontrollerar man senare kvaliteten på en enskild läkares arbete?
– Det är förstås på många sätt. Det är utvecklingssamtalet där man ännu följer upp. Och man ska ju se till att man utbildar sig vidare. Vi beviljar tio skolningsdagar per år och har ganska bra skolningsbudget. Det hör till förmännens ansvar att följa med det här kunnandet.
Hur har den saken skötts i Jakobstad?
– Det kan jag inte säga heller hur det ligger till, som sagt så är det bara ett drygt år som Jakobstad har hört till oss.
Tanja Skuthälla tillägger att det är sällan som någon jobbar ensam.
– Vi jobbar ju ofta i mångprofessionella team. Ifall det skulle finnas några allvarliga brister så kommer det nog fram i det här samarbetet. Vi kan också vara flera olika läkare som träffar samma patient och man ser gamla journalanteckningar. I det långa loppet märker man nog om det finns allvarliga brister i någons kunnande.
Finns det någon risk här att man ändå inte upptäcker brister för att man helt enkelt utgår ifrån att folk vet vad de gör?
– Självklart finns en risk. Och inget system är hundraprocentigt.
Viktigt att anmäla brister
Såväl Peter Nieminen som Tanja Skuthälla påpekar att det därför är oerhört viktigt att befolkningen anmäler brister de upplever inom vården.
– Det är väldigt viktigt att patienterna ger oss feedback och vi önskar feedback. Vi har många kanaler som man kan ge feedback via, säger Skuthälla.
Hon påpekar att välfärdsområdet inte kan agera utgående från en diskussion i sociala medier, hur viktig den diskussionen än är.
– Vi behöver få in feedback via mera officiella kanaler. Feedbacken är egentligen det bästa systemet vi har för att kunna utveckla våra processer och förbättra kvaliteten på vår vård.
Kanalerna är många. Innan man lämnar mottagningen kan man snabbt och enkelt använda feedbackterminalen och trycka på en knapp med ett missnöjt ansikte ifall man känner sig dåligt bemött. På välfärdsområdets webbplats och på poliklinikerna finns kontaktuppgifter till patientombudsmannen, som kan hjälpa en med att anmäla brister i vården. Utöver detta kan man även använda sig av en elektronisk blankett för att göra en anmälan om en negativ händelse.
– Gärna får man lämna sina kontaktuppgifter, för då har vi också möjlighet att ta kontakt med den som har lämnat in den här feedbacken och ta tag i det på ett annat vis. Är det en anonymt lämnad anmärkning eller anmälan så blir det alltid lite tunnsått. Därför är det väldigt bra att man lämnar sina kontaktuppgifter, säger Skuthälla.
' /%3E%3C/svg%3E)
