Anonym snigel och tyskt träd smög in på den förbjudna listan – så här bekämpar du invasiva arter

Listan över invasiva främmande arter har uppdaterats. Utöver gamla bekanta som blomsterlupin, mink, och mördarsnigel så räknas nu flera spireor och gullris till de oönskade arterna.

De växtarter som läggs till i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter är kanadensiskt gullris, jättegullris, höstgullris, tysklönn, rönnspirea och vitspirea.

Dessutom har en snigel lagts med på listan. På svenska har den ännu inget officiellt namn, men den kallas svarthuvad snigel.

– Den är inte lika stor som Mördarsnigeln och kanske inte lika skrämmande, men den förorsakar liknande skada i trädgården genom att äta hål på bladen, säger Sannakajsa Velmala, som är specialforskare vid Naturresursinstitutet (Luke).

Invasiva främmande arter utgör ett hot mot den biologiska mångfalden och genom bekämpningen av dem skyddar man den inhemska floran och faunan.

På den nationella förteckningen finns numera kring 30 arter, till exempel den mycket vanliga blomsterlupinen som tränger undan andra ängsblommor, och vattenpesten som bråkar om livsrummet i insjöarna och på stränderna av Östersjön.

Här kan du läsa om vattenpesten i en sjö i huvudstadsregionen: Musslor har slängts i skogen, och vattenpesten sprider sig – Grankulla kämpar för att bevara sin enda sjö

Mårdhundar jagas också i tätorter. I vår artikel från vintern 2023 kan du läsa om mårdhunden: Låt mårdhunden vara, eller rigga en fälla på bakgården? Allt fler stadsbor frågar jaktvårdsföreningar om hjälp

Bland djurarterna hittas mårdhunden och minken, ökända för snabb utbredning och stor iver att förstöra fågelbon.

De här arterna har förts till Finland från andra länder. Men att en art kommer från ett annat land behöver inte betyda att den är invasiv och ska bekämpas.

– Vi har en massa främmande arter som är nyttiga, till exempel potatisen. Men de invasiva främmande arterna hotar naturens mångfald.

Övergångsperiod på två år för spireorna

De nya förbuden och begränsningarna trädde i kraft i mitten av augusti, med undantag för övergångsperioder på två år för rönnspirea och vitspirea.

Många av arterna säljs till exempel i trädgårdsbutiker, men efter övergångsperioden får man alltså inte längre sälja dem i Finland. En del arter är förbjudna på EU-nivå, medan andra förbjudits på nationell nivå i olika länder.

Till exempel har kanadensiskt gullris redan tidigare betecknats som invasiv främmande art i Sverige.

– De här gullrisarterna som kom med på listan är från Nordamerika. De är väldigt fina, de är höga och gula. Men nu när klimatet har förändrats har de börjar producera frön, vilket lett till att de sprider sig snabbt på vissa ställen i södra Finland.

Enligt Velmala är det viktigt att skilja på de amerikanska gullrisarterna och den ursprungliga gullrisarten som finns i Finland.

Detsamma gäller tysklönnen, som är en invasiv art i motsats till den allmänt utbredda lönnen.

– Den är inte så vanlig här, den finns mest i parker. Men vi vet från Norge och Sverige att den kan sprida sig snabbt. Därför kom den med på listan i ett tidigt skede.

Fråga råd eller bjud in till talko

Sannakajsa Velmala säger att man ska vara på alerten om en art plötsligt börjar sprida sig häftigt.

– Nu när klimatet förändras kan det hända att en art som varit lugnt på sin plats i 60 år plötsligt tar över hela rabatten.

Alltid är det inte lätt att veta hur man skiljer på arterna.

– Men det viktigaste är att inte köpa de här växterna, varken från en trädgårdsbutik eller via nätet. När man handlar växter till sin trädgård ska man aldrig köpa otillåtna arter, eller arter som inte har något namn, säger Velmala.

Det är markägarens plikt att se till att de invasiva arterna inte sprider sig från den egna trädgården.

– Men alla vet kanske inte vad som växer bakom hörnet på stugan. Då kan det vara bra att kolla upp saken och diskutera vad man borde göra. En bra idé är att bjuda in till röjningstalko.

Velmala påminner om att man inte får fälla träd eller gräva upp något från någon annans mark.

– För att skära upp något behöver man markägarens tillstånd. Men blommor får man plocka.

Skolor går före vresrosklipperi

Trots arbetet med att bekämpa de invasiva främmande arternas spridning, förekommer flera av dem rikligt.

Till exempel vresrosen är fortfarande en vanlig syn längs med vägarna. Velmala tycker att det är förståeligt.

– Det är en lång process, och vi har nyligen börjat med arbetet. Många kommuner har inte resurser att bekämpa invasiva främmande arter, utan måste prioritera andra saker, till exempel barnens skolgång.

– Viktigast är att förhindra spridningen.

Numera är det alltså förbjudet att odla vresrosor. Om man odlar en invasiv art på sin mark, och låter den sprida sig till andras mark, kan man få en anmärkning.

– Men att man skulle få böter har jag inte hört om, säger Velmala då hon får frågan om vilket straff som kan vänta en obrydd odlare av invasiva främmande arter.

Velmala ger tips till den som har vresrosor på gården.

– Det är väldigt mycket arbete med att packa in vresrosor och föra dem till sorteringen för brännbart avfall. Men man kan helt enkelt skära ner växten, och låta växtmaterialet torka, och sedan kompostera det. Ifall det inte finns livskraftiga utlöpare eller frön så sprider sig växten inte via komposten.