Industrifacket utesluter inte generalstrejk – så här kan arbetstagarna protestera

Facket filar på strejkhandböcker och konfliktguider. Vissa av regeringens inskränkningar på arbetsmarknaden ska träda i redan kraft vid nyår. Dem vill facket förhindra, med stridsåtgärder om det behövs.

Det kan bli hett på den finländska arbetsmarknaden i oktober. Flera fackliga centralorganisationer har kungjort organisatorisk upprustning.

Fackcentralen FFC säger att regeringens ensidiga lagberedning tvingar facket att ta fram metoder för att göra arbetstagarnas röst hörd.

Lärarfacket och flera kvinnodominerade fackorganisationer har redan protesterat. Transportarbetarna mullrar, och de brukar ha lätt att ta till strejk.

Så här kan arbetstagarna protestera

Strejker är hårda åtgärder, som inte heller fackorganisationerna säger sig vilja ha. Så före det har mycket hänt.

Fackets klassiska arbetsmetoder är lobbning och påverkningsarbete. Det sker både vid de bestämmande borden, med regering och arbetsgivare, men också utanför. Det är därför fackens avdelningar för samhällspåverkan har växt sig allt starkare.

En annan metod är att visa den kollektiva styrkan genom demonstrationer och massmöten. Det förutsätter starka fackförbund med hög organisationsgrad och medlemmar som verkligen vill gå ut och protestera. Det är det som regeringen kan vänta sig nu.

En arbetskonflikt är en påtryckningsmetod som kan användas då förhandlingarna med arbetsgivarna om ett nytt kollektivavtal blir resultatlösa. När de tidsbundna kollektivavtalen har löpt ut hamnar partierna i ett avtalslöst läge. Då blir stridsåtgärder lagliga.

Generalstrejk och soppkanoner

På onsdagen meddelade Industriförbundet att man inleder förberedelser mot regeringen. I en intervju med finska Yle uteslöt ordförande Riku Aalto inga stridsåtgärder. Till och med en generalstrejk kan komma ifråga.

FFC:s ordförande Jarkko Eloranta ville på onsdag kväll i A-studio inte kommentera Aaltos hot eller precisera vilka åtgärder som kan behövas.

På förhand har man antagit att den organisatoriska uppbyggnaden, som FFC talar om, innebär att man putsar sina fältkök. De behövs för att ge mat åt stora folksamlingar på stordemonstrationer i Helsingfors.

Sådana massmöten kunde hållas när riksdagen börjar behandla regeringens nedskärningar i de inkomstrelaterade bidragen, uppluckrade uppsägningsregler och inskränkningar i strejkrätten.

”Lång marsch mot regeringens bluff”

Tills vidare talar Jarkko Eloranta på FFC försonligt om kravet på att få påverka regeringens politik och bli hörd.

Industrifackets ordförande Riku Aalto är inne på samma linje. Men han säger också att regeringens arbetsgrupper är en bluff, eftersom målsättningarna redan är formulerade i regeringsprogrammet. Det har också påpekats att arbetsgivarna har majoritet i grupperna.

Aalto varnar för en ”lång marsch” och en svår tid framöver. Många av regeringens reformer förhindras ännu av pågående kollektivavtal. Men i nästa avtalsförhandlingar kan det bli svårare att behålla de fördelar som facken och arbetsgivarna tidigare har kommit överens om.

Aalto menar att regeringen först inskränker på strejkrätten. Därefter börjar man försämra de övriga villkoren, när arbetstagarnas strejkrätt har försämrats.