Regeringen lovar lösa böndernas kassakris: ”Vi politiker måste säga att det här är dysfunktionellt”

Det blir allt svårare att leva på jordbruk och problemen beror främst på att livsmedelskedjorna har för stor makt, anser politiker. Priset på mat och andra livsmedel har stigit, men det syns inte i böndernas fickor.

Lönsamheten inom jordbruket har försämrats under hela 2000-talet, visar en parlamentarisk rapport från Jord- och skogsbruksministeriet.

Jordbrukarna har inte bara tampats med akuta kriser, som coronapandemin och de höjda energikostnaderna till följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Den stora bilden som målas upp är att lönsamheten har försämrats under en lång tid.

Priset på mat och andra livsmedel har stigit, men det syns inte i böndernas fickor. Grundproblemet är att livsmedelskedjornas makt växt sig för stor, säger SFP:s Anders Norrback.

– Grundpremissen när det gäller marknadsekonomi och en fungerande marknad är att aktörerna är tillräckligt många. Det finns det inte när det gäller livsmedlens detaljhandel.

Den finska detaljhandeln domineras av två stora handelskoncerner, Kesko och S-gruppen. Deras marknadsandelar är 37 procent och 46 procent. Den tyska lågpriskedjan Lidl har brutit sig in på tredje plats med knappa 10 procent.

Det här gör att producenterna inte har makt att kräva en rimlig andel av konsumentpriset. Det handlar om ett systemfel, säger Norrback som suttit i arbetsgruppen för den parlamentariska rapporten.

Jordbrukarnas inkomster rasat under de senaste 20 åren från 1,1 miljarder euro per år i början av 2000-talet till under en halv miljard euro. Under samma tid har jordbrukarnas antal halverats.

Enligt nya jord- och skogsbruksministern Sari Essayah (KD) är finländarna villiga att betala för inhemsk mat, men att problemet är att de stora handelskedjorna har en dominerande ställning över producenterna och har makten att pressa ner produktionskostnaderna. Essayah ser särskilt handelns egna varumärken som problematiska.

– Jag vill inte beskylla handeln. Den som verkar i ett system som är lagligt kan man inte beskylla. Men det är nog vi politiker som måste säga att det här är dysfunktionellt, säger Anders Norrback.

Marknaden ska bli mer rättvis för bonden

Den nya regeringen lovar att hjälpa böndernas kassakris. I regeringsprogrammet står det att man ska se över lagstiftningen gällande livsmedelsmarknaden, konkurrensen och upphandlingen för att förbättra primärproducentens, alltså jordbrukarens ställning.

Priset på julskinkan är redan bestämt, men grisen är kanske inte född

Anders Norrback (SFP)

Rikard Korkman, ombudsman på Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC, säger att kostnadskrisen inom jordbruket visar att bonden har en alltför svag ställning på marknaden.

– Det blir ju en ohållbar situation. När man har gjort ett långt kontrakt till ett visst pris och sen börjar kostnaderna öka men priset som leverantören eller jordbrukaren får reagerar inte alls. Speciellt offentliga uppköpare har under kostnadskrisen varit ganska ovilliga att ändra på sina kontrakt.

Enligt Korkman borde man då snabbt kunna sammankalla till kontraktsförhandlingar för att beakta plötsliga höjningar i priset.

Anders Norrback (SFP) håller med om att de långsiktiga avtalen, som är tänkta för att ge stabilitet på marknaden, kan bli ett hinder när marknaden reagerar snabbt.

– Det är ju så att priset på julskinkan redan är bestämt, men grisen är kanske inte född. Om du får en kraftig prisstegring på spannmål i höst, så förstår du att flödet inte kommer gå rätt från marknaden till bonden.

Oklart hur priset fördelas

Hösten 2021 utlöstes en kostnadskris inom jordbruket. Böndernas produktionskostnader började stiga kraftigt, men priset på jordbruksprodukter ökade inte i samma takt, säger Rikard Korkman.

En del av problemet är bristen på information. Konkurrens- och konsumentverket ska i höst publicera en rapport om hur konsumentpriset för olika livsmedelsprodukter fördelas mellan producenten, industrin och handeln.

– Vi skulle behöva en månatlig uppföljning av konsument- och industripriser och det finns inte i dagens läge. Det skulle vara hemskt viktigt att vi alla konsumenter och medborgare skulle kunna få en bättre bild av hur läget ser ut. Den nuvarande statistikpraxisen erbjuder begränsade möjligheter att förstärka den här marknadsuppföljningen.

Trots att det redan finns omfattande lagstiftning på nationell och EU-nivå, så krävs det mer för att jämna ut styrkebalansen inom livsmedelskedjan, säger Korkman.

– Vi tycker att det finns ett problem i att primärproducenten har en så svag ställning på marknaden.

Politikerna har vaknat

Anders Norrback är en stark anhängare av marknaden, men i nuläget anser han att konkurrensen är snedvriden. Krisstöden har varit nödvändiga, men det är bara tillfälliga lösningar.

– Vi talar om stöd till jordbruket men det är egentligen ett stöd till konsumenterna för ett lägre livsmedelspris. Jag tror inte att vi ska räkna med att livsmedel subventioneras.

Norrback tror att de senaste årens krig och pandemi har gjort politikerna krismedvetna, och att frågan troligen får stöd över oppositionsgränsen.

– Den politiska förståelsen för att vi måste värna om en tillräcklig inhemsk livsmedelsproduktion kom när allt fler politiker insåg att självförsörjning och beredskapsförsörjning är något som är väldigt viktigt. Det hade kanske lite fallit i skymundan här några år.