”Hoppas de tar efter oss" – Kronoby har lyckats minska matsvinnet mer än de flesta andra kommuner

Kronoby kommun har lyckats minska matsvinnet så mycket att kommunen ligger i topp i landet, enligt en jämförelse i våras.

Dels har skolköken börjat sälja överbliven mat, dels lämnar eleverna allt mindre rester på tallrikarna och dels blir till exempel kokt potatis stekt potatis nästa dag.

– Det är onödigt att slänga mat som man kan äta. De (andra kommuner, reds anm) kunde börja som vi gör, säger Alexandra Åstrand och Satu Snåre.

Det har tidigare varit omöjligt för kommuner att sälja överbliven mat, men i slutet av fjolåret gjorde en lagändring det möjligt. Kronoby började sälja överbliven lunch som pilotprojekt i början av året och numera säljs mat både från kök i Terjärv, Kronoby och Nedervetil.

– Egentligen finns det bara fördelar med att ta tillvara överbliven mat. Jag ser ingen orsak till varför man skulle slänga den, den är hur bra som helst, säger bildningschef Ida Kronholm.

Nykarleby, Pedersöre och Karleby säljer också rester

Det är väldigt olika hur kommuner i Österbotten gör med mat som blir över från skolor, äldreboenden och daghem. Nykarleby och Karleby började sälja överbliven mat i våras, Pedersöre börjar sälja från och med september.

– Äntligen får vi sälja bort matsvinnet, alltså det som inte går att servera nästa dag, säger kosthållschef Anja Lillqvist i Pedersöre.

Den mat som har lämnat köket och alltså varit i serveringslinjer får i regel inte återanvändas. Om det handlar om kök som har möjlighet till nedkylning så får till exempel potiatis stekas upp dagen efter, men i synnerhet vid serveringskök verkar möjligheterna att ta tillvara något vara små.

Pedersöre följer också upp hur mycket rester som slängs från tallrikarna i Sursik skolkök där högstadie- och gymnasieelever äter. Det handlar om 2,5-3 procent, siffran har på några år gått ner från ungefär 4,5 procent.

– I kilogram betyder det cirka 10-13 kg per dag. Och då serverar vi mat åt 800-900 personer varje dag, så det går åt rätt håll, säger Lillqvist.

En tredjedel av maten slängdes

Korsholm följde upp svinnet i en skola och två daghem i våras och det visade sig att en tredjedel av maten de fick slängdes.

– Det blev mest potatis och pasta över, så om man vill se något positivt är det i alla fall de billigaste råvarorna. Men oavsett är mängden alldeles för hög, säger kosthållschef Marcus Åkerblom i Korsholm.

Uppföljningen gjordes i ungefär tre veckor och det kan finnas stora variationer, men Åkerblom säger att mänden svinn ändå säger något om nuläget.

Åkerblom säger att frågan om matsvinn är aktuell och något kosthållet vill ta tag i.

– Vi började i höstas men har haft för lite resurser så vi har inte kommit vidare med projektet.

Enligt Åkerblom är det just utdelningsköken, alltså främst daghemmen i kommunen, som möter utmaningar i fråga om svinn. Flera andra kosthållschefer nämner samma utmaningar i och med att de köken varken kan kyla rester effektivt eller själva värma upp något nästa dag.

Dessutom är det utmanande att veta hur många barn som är på plats vilka dagar, och om många är sjuka hinner inte den infon nå tillagningsköken.

– Om fem barn i dagisåldern vaknar i feber klockan sju så innan den infon har nått köket är dagens mat tillredd.

Den mat som blir över i högstadiets kök i Korsholm tas tillvara. Mathjälpen hämtar och delar ut den maten. För kommunen skulle det viktiga ändå vara att få ner produktionsmängderna så att de motsvarar det som går åt, påpekar Åkerblom.

– Kostnaden har redan skett för oss, även om vi skulle sälja maten är det ingen guldgruva. Det känns bättre i själen att inte kasta bort men det bästa alternativet är att tillverka exakta mängder.

Blir bioavfall i Närpes och Vasa

Närpes och Vasa slänger inte bara rester från tallrikarna utan också från serveringlinjerna.

– I små skolor går det ganska jämnt ut med maten, men det vi inte kan använda blir bioavfall, säger kosthållschef Maj-Britt Grönberg i Närpes.

Staden har ingen uppföljning av hur mycket mat som blir över eller kastas, och har inte heller diskuterat att börja sälja eller ge bort mat.

– Det skulle säkert vara en bra idé, säger Grönberg.

I Vasa är det TeeSe Botnia som ansvarar för matlagningen i skolor, daghem och flera äldreboenden (också i Malax och Korsholm) samt centralsjukhuset, totalt 13 000 portioner per dag. Överbliven mat säljs bara i yrkesskolan Vamias enheter samt i personalmatsalar inom välfärdområdet. Orsaken är att där finns kassasystem så då är det lätt att sälja maten, uppger Minna Jokinen som är direktör för mattjänster.

TeeSe Botnias kök följer själva upp hur mycket svinn som uppstår.

– Vi har haft pilotperioder med system som visar mängderna som skrapas från tallrikar. Men det kom inte så bra feedback eftersom det inte påverkade kundernas beteende, resultatet var detsamma nästan hela tiden.

Varför inte sälja maten till personalen?

– Vi har inte diskuterat saken med kunden (Vasa stad) och utgångspunkten har varit att vi försöker minimera allt svinn så att det inte blir överskott. Det är förstås bättre om man kan återanvända och inte kasta bort, säger Jokinen.

Det som behövs är en spargris och egna kärl

I Kronoby fungerar matförsäljningen så att alla som vill köpa tar med egna kärl och så betalar de antingen via en app i telefonen eller så lägger de en slant i spargrisarna som kommunen ställt fram vid köken.

– Vi litar på att folk betalar, det är inte fråga om så stora pengar, två euro per portion, säger Ida Kronholm.

Kronholm betonar att kommunen har haft gott samarbetet med Compass group och Fazer som står för maten i kommunen. Det är också Compass group som jämfört mängder svinn inom sina kök och där Kronoby placerar sig bland de bästa.

Men var det krångligt att börja sälja maten?

– Egentligen inte. Det som ibland kanske har vållat lite bekymmer är att vi aldrig vet hur mycket som blir över. Vissa dagar går det ganska jämnt ut så tyvärr har någon blivit utan. Men det är också bra, då har maten gått åt.

Via matråd har också eleverna fått påverka menyerna.

– Att vi serverar mat som de tycker om och vill ha. Det är också en viktig aspekt, att det är mat de vill äta, säger Kronholm.

Djur får inte äta resterna

I högstadiet Ådalens skola i Kronoby äter 300 elever varje dag och resterna är totalt 100 gram per portion, och då är både rester från tallrikarna och det som blir över från serveringslinjerna inräknat.

– Det är jättebra siffror. Och till exempel om vi har potatis kan vi steka dem, har vi potatismos kan vi göra tunnbröd av dem till soppdagar. Vi sparar så mycket vi kan, säger köksansvariga Liisa Vähärautio.

Matrester får inte användas som djurföda i dagens läge.

– Eller man får ge åt djur om man hettar upp maten före och det vill ingen göra, säger Anja Lillqvist i Pedersöre.

Hon minns att grisfarmare för många år sedan tog allt som blev över, men nu är det Ekorosk som får bioavfallet.