Lurar vi oss själva att engångskärl av papper är bättre än plast? Expert: ”Vi löser ett problem, men skapar andra”

Forskare på Göteborgs universitet har jämfört miljöeffekterna av engångsmuggar. Jämförelsen visar att pappersmuggar är lika giftiga i miljön som de i plast, trots att de inte innehåller fossila bränslen.

Forskarna jämförde muggar gjorda av polysteren, polypropen och papper med en hinna av bioplastet PLA.

– Vi har alldeles för mycket plast på planeten, och en satsning för att lösa det här är att ta bort engångsplast i kaffekoppar, säger Bethanie Carney Almroth, professor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

– Men oftast då man tar bort en produkt så ersätter man den med en annan, i det här fallet kaffekoppar av papper.

Inte lätt att ersätta produkter utan bieffekter

Forskningsgruppens mål är att uppmärksamma att det inte är enkelt att ersätta en viss produkt med en annan utan bieffekter.

Även om mängden plast minskar om man använder pappersmuggar, kvarstår komplexa problem som toxicitet, biodiversitet, vatten-, och markanvändning.

– Vi kanske löser ett problem, men vi kan skapa andra problem. Men vi vill också lyfta frågan kring kemikalier. Vi har alldeles för många kemikalier och alldeles för lite kontroll över var de finns och hurdana effekter de har, säger Carney Almroth.

Forskarna hoppades på att pappersmuggen skulle vara mindre farlig för miljön.

– Vi blev besvikna, men vi var inte förvånade, säger Carney Almroth.

Viktigt med transparens

Enligt EU:s direktiv om att minska plastprodukters inverkan på miljön ska plastprodukter för engångsbruk ha en framträdande, lättläslig och outplånlig märkning på sin förpackning eller på produkten.

Det här kunde ändå göras tydligare, enligt Peter Rasmussen som är utvecklingschef på Finlands returplast.

”Det vore viktigt att tillverkare och försäljare öppet berättar att produkten innehåller plast”, uppger Rasmussen per e-post till Svenska Yle och tillägger:

”Lagstiftningen kräver det så kallade sköldpaddemärket, men det kan gå konsumenten förbi. Då kanske de har lättare att slänga muggen, om de tror att den bara innehåller kartong”, säger Rasmussen.

Också Carney Almroth betonar öppenhet bland producenter.

– Vi vill ställa krav på transparens, vi vill ha rapportering i hela varukedjan och vi vill göra bättre produkter både för mänsklig hälsa och för miljön.

Rasmussen: Förbud ingen lösning

Rasmussen påpekar ändå att det inte är en bra idé att förbjuda engångskärl som består av bioplast om det inte finns bättre alternativ.

Som exempel nämner han engångsbesticken av bambu, som i nuläget inte får importeras i och med att de inte uppfyller EU:s säkerhetskrav.

”Likväl bör man också vara försiktig med att ersätta helt återvinnbara plastförpackningar med till exempel kombimaterial av plast och fiber, i vilka plasten oftast inte är återvinnbar i dagens läge”, säger Rasmussen.

Finns det någon sorts plast som bryts ner i miljön på ett sätt som inte är miljöskadligt?

”Allmänt kan man säga att ingen förpackning skall hamna i naturen. Kommunikationen ska inte ge konsumenten tanken att en förpackning kan slängas i naturen på grund av att den är nedbrytbar. Många förpackningar som sägs vara nedbrytbara är det endast i industriella processer, inte i naturen”, säger Rasmussen.

Carney Almroth vill å sin sida se större samhälleliga förändringar i den här frågan.

– Vi behöver komma bort från engångsartiklar och hitta mer hållbara och cirkulära lösningar som kan brukas många gånger.

Ska man alltså sluta köpa engångskärl helt och hållet?

– Ja, det finns inga bra engångskärl, säger hon.