Regeringen utreder lag inom estetisk kirurgi – professor: ”Vi har varit naiva och blåögda”
I dag krävs ingen specialistutbildning i kirurgi för att göra estetiska ingrepp. Nu vill regeringen utreda behovet för lag om estetiska behandlingar. Lagen behövs, säger professor i plastikkirurgi.
I våras berättade programmet Spotlight att Finland saknar lagstiftning som kräver att läkare är utbildad inom plastikkirurgi för att få ägna sig åt estetisk kirurgi.
I flera andra länder finns det en lagstiftning om vem som får göra estetiska kirurgiska ingrepp, men i Finland har beslutsfattare inte ansett det vara viktigt.
– Läkare, läkarförbundet och myndigheter har litat på att läkare inte ägnar sig åt sådan medicinsk praxis som de inte har utbildning för. Men vi har alla varit naiva och blåögda, konstaterar Virve Koljonen som är professor i plastikkirurgi vid Helsingfors universitet.
I regeringsprogrammet nämns nu frågan.
Behovet av lagstiftning om alternativa behandlingar och om estetiska behandlingar på icke-medicinska grunder utreds tillsammans med arbets- och näringsministeriet i syfte att säkerställa patientsäkerheten.
Regeringsprogrammet
Estetisk kirurgi kräver specialistutbildning
Koljonen hoppas att regeringen snabbt verkställer skrivelsen i regeringsprogrammet. Riskerna med den estetiska kirurgin undervärderas bland beslutsfattare.
– Blödningar, inflammationer, operationssår som öppnar sig och besvärlig ärrbildning är risker som tillhör såväl den estetiska kirurgin som annan kirurgi.
Operationer är irreversibla och det finns inget sätt att återgå till situationen innan ingreppet.
– Men av någon anledning vill man se den estetiska kirurgin som ett besök hos frisören. Blir det för kort så växer det tillbaka inom någon vecka, säger Koljonen.
Koljonen hoppas att det görs ett grundligt arbete när behovet av lagstiftning bedöms.
– Jag tror inte att finländare förstår att en läkare med en grundutbildning kan ägna sig åt all den medicinska verksamhet hen vill och vågar.
Det är svårt att uppskatta hur utbrett problemet är eftersom ingen exakt statistik finns. De anmälningar som kommer till Valvira myndigheten som övervakar vårdbranschen och Patientförsäkringscentralen som ersätter vårdskador, är sannolikt bara toppen av isberget, anser Koljonen.
– Jag har som plastikkirurg vid HUS korrigerat skador som uppstått av andra läkares verksamhet. Och givetvis tas de här problemen hand om på andra kliniker inom såväl den offentliga och privata vården, säger Koljonen.
Arbetet med lagstiftning har inte ännu kommit igång
Anni Dahlén, koordinator för välfärdsområdena för SFP i Nyland, satt med i regeringsförhandlingarna som gällde social- och hälsovård.
”I förhandlingarna kopplade vi frågan till patientsäkerheten, men jag ser det också som en konsumentskyddsfråga”, konstaterar Dahlén i ett mejl till Svenska Yle.
Enligt Dahlén är det problematiskt att regleringen inom branschen för estetiska behandlingar är svag och att läkare kan utföra estetisk kirurgi utan specialiseringsutbildning.
”Att vårda komplikationer och ta hand om vårdfel blir ofta dyrt. Ur ett mänskligt och ett ekonomiskt perspektiv är det bättre om samhället kan förebygga att sådana uppstår”.
Anni Dahlén som satt med vid regeringsförhandlingarna säger att det återstår att se hur högt frågan prioriteras.
”Men skrivningen i regeringsprogrammet är i alla fall ett steg framåt i att identifiera brister”.
Social- och hälsovårdsministeriet meddelar att arbetet med skrivelserna i regeringsprogrammet ännu inte har kommit igång.
' /%3E%3C/svg%3E)
