”Det är som en maffia”, säger utländska forskaren Simon om en av HU:s fakulteter – andra än finländare får sällan högre forskartjänster

Utländska forskare vittnar om inre kretsar som bestämmer vem som får forskartjänster vid Helsingfors universitet. Statistiken visar att utländska forskare är underrepresenterade bland lektorer och professorer.

Simon jobbade som forskare på Helsingfors universitet under flera år.

Han sade upp sig för några år sedan. Svenska Yle vet vilken avdelning Simon jobbat på och när, men går inte ut med informationen. Simon heter egentligen något annat, och uppträder anonymt eftersom han vill skydda sin akademiska karriär.

– Det är som en maffia.

Simon har erfarenhet av att jobba som forskare vid universitet på olika håll i världen. Situationen på arbetsplatsen vid Helsingfors universitet beskriver han som unik.

– Enheten styrdes av en inre krets. Om du ville få jobb och klara dig hade det ingen betydelse om du var en duktig forskare, det viktigaste var att du hade kontakter och kom överens med avdelningens ledning.

Min erfarenhet betydde inget på avdelningen för geovetenskaper och geografi

Gareth Rice

Simon var intresserad av att få titeln docent, och frågade först avdelningens chef, prefekten, om det var möjligt.

– ”Nej”, sa han. Senare fick jag veta att jag inte behövde hans godkännande. Men han använde sin makt och min okunskap för att blockera mig. Annanstans skulle administrationen ingripa i sånt där, men här vågar de inte. De mäktiga männen kan sätta stopp för allt genom att till exempel sitta på en underskrift i ett år.

Nybliven doktor valdes före utländsk föreläsare med erfarenhet

Svenska Yle har talat med nio utländska forskare vid Helsingfors universitet från flera fakultet.

Flera av dem vill inte att det de berättar ska kopplas samman med deras namn, och en vill inte citeras alls. De säger att de är oroliga för hur deras karriärer skulle påverkas av att de öppet kritiserar universitetet.

Gareth Rice från University of the West Scotland går med på att prata med eget namn. Han har liksom Simon lämnat Helsingfors universitet, men jobbade tidigare som forskare vid avdelningen för geovetenskaper och geografi.

”Min erfarenhet betydde inget för dem”, skriver Rice till Svenska Yle per epost.

Rice kom till Helsingfors universitet 2008 och jobbade som post-doc forskare och föreläsare i flera år. År 2013 sökte han ett fast lektorsjobb vid avdelningen. Enligt annonsen var det frågan om ett internationellt jobb, där man kunde forska och föreläsa på engelska, skriver Rice.

Han berättar att det ändå var hans finska kollega, som just gjort klart sin doktorsavhandling, som valdes till jobbet, och som Rice menar att inte var lika meriterad som han.

Rice skriver att då han bad om att få veta mer om rekryteringen och hur de olika kandidaterna och deras meriter vägts mot varandra svarade prefekten att de inte kunde berätta mer, eftersom det handlade om en ”strategisk rekrytering”.

Prefekten för avdelningen för geovetenskap och geografi vill inte kommentera Gareth Rices fall.

– Jag var inte prefekt då, men jag har hört hans namn. Olika personer har olika uppfattningar om fallet, säger prefekt Annakaisa Korja.

Utländska forskare underrepresenterade på högre tjänster

Utländska forskare har blivit en allt större del av Helsingfors universitets personal. År 2010 hade drygt en tiondel av de anställda annan än finsk nationalitet. I fjol var en knapp tredjedel av alla anställda andra än finländare.

Utländska forskare är ändå underrepresenterade bland lektorer, biträdande professorer, forskningsledare och professorer, alltså i de högre forskartjänsterna.

Bland lektorerna och biträdande professorerna är endast en knapp femtedel och professorerna och forskningsledarna drygt en tiondel personer med utländskt medborgarskap. Andelen i de högre tjänsterna har ökat med dryga hälften på tio år, trots att de utländska forskarnas andel mer än fördubblats inom hela kåren.

Endast en av tio utländska forskare är fast anställda. Om man jämför med finländska forskare så är fler än en tredjedel fast anställda.

Helsingfors universitet sjunker i rankningarna

För en månad sedan blev det klart att Helsingfors universitet inte längre hör till världens hundra bästa universitet, enligt den anrika Shanghai-rankingen.

Aki Hagelin, dataspecialist på Helsingfors universitet, säger att trenden redan en längre tid sett negativ ut: Helsingfors universitet har fallit i flera viktiga rankningar under de senaste åren.

– Nedskärningarna i finansiering har säkert påverkat, säger Hagelin.

Internationella forskare och forskningsprojekt brukar ses som en konkurrensfördel i rankningarna. Hagelin tror ändå inte att glastaket direkt orsakat att Helsingfors inte längre hör till de hundra bästa universiteten i världen.

– Shanghai-rankingen ger ingen vikt åt internationalitet, utan handlar om individer och deras artiklar, oavsett bakgrund. Men andra rankningar har internationaliseringsfaktorer.

”Liten omsättning i högre poster”, svarar Helsingfors universitet

– Det är väldigt beklagligt att höra. Jag har inte hört om de här problemen i rekryteringen, säger Tiia Tuomi, personalchef på Helsingfors universitet.

Att utländska forskare är underrepresenterade bland professorer tror Tuomi beror på att posterna ofta byts först då den gamla professorn går i pension. Omsättningen är liten, och Helsingfors universitet personal började internationaliseras först cirka tio år sedan, säger hon.

– Men bland biträdande professorer är redan 20 procent personer med utländsk bakgrund, så där har man redan kommit längre.

Vissa poster har förstås språkkrav.

– Lektoraten har oftare krav på finska eller svenska eftersom vi måste ordna undervisning på de inhemska språken. Pratar vi om professurerna så är det oftast ett undantag att vi kräver finskakunskaper, säger Tuomi.

Tuomi säger att då man anställer personal för lektorat eller professurer så sammanställs en rekryteringskommité. Kommittéens bedömningar är offentliga handlingar, och om en kandidat till exempel publicerat en artikel med en medlem i kommittéen måste medlemmen jäva sig.

Vi har pratat med en person som säger att han inte fick bedömningsdokumenten då han bad om det. Är det här normal praxis?

– Nej, verkligen inte, och det är tråkigt att höra att det fortfarande kan vara så, säger Tuomi.

”Värderar inte utländska forskare lika högt som finska”

För Gareth Rice är sambandet mellan glastaket och rankningarna klart.

”Helsingfors universitet har fallit i Shanghairankingen eftersom de inte värderar utländska forskare lika högt som finländska forskare,” skriver han.

Det är möjligt att ett glastak i det långa loppet påverkar Helsingfors universitets internationella framgång, medger dataspecialist Aki Hagelin.

– Forskning är internationellt. Helsingfors universitet tävlar med alla andra om de bästa forskarna, säger Hagelin.

Svenska Yle fortsätter granska det akademiska fältet.

Har du haft erfarenheter av forskningsfusk eller plagiering på en högskola? Berätta om dina erfarenheter nedan:

I den ursprunliga artikeln stod det att andelen lektorer och professorer ökat endast med kring en procentenhet under de senaste tioåren. Det här var felaktigt, och korrigerades 8.9.2023 kl. 16:07 till att andelen i de högre posterna ökat med drygt hälften under de senaste tio åren.

Samtidigt specificerades det i statisteken om hur utländska forskare är representerade på olika tjänstenivåer att biträdande professorer hör till samma nivå som lektorer, samt att forskningsledare räknas till samma nivå som professorer.

Svenska Yle beklagar misstaget.