Ekonomiprofessor Niku Määttänen: Regeringen borde inte utesluta skattehöjningar

Det ekonomiska läget kan försämras ytterligare oberoende av hur regeringen agerar. Men att sänka skatterna kan innebära stora risker, säger professor Niku Määttänen.

Petteri Orpos borgerliga regering har som mål att stävja skuldsättningstakten i Finland och balansera statsekonomin.

Det ska i första hand genom nedskärningar i de offentliga utgifterna och genom en höjd sysselsättningsgrad – inte genom skattehöjningar.

Här finns en stor risk, tror Niku Määttänen som är professor i makroekonomi vid Helsingfors universitet.

– Man har å ena sidan förbundit sig till att stärka den offentliga ekonomin märkbart. Men så finns det en skrivelse om att beskattningen inte får skärpas.

Oklart vad regeringen gör om man måste öka utgifterna

Regeringsprogrammet slår i stället fast att helhetsskattegraden i Finland inte ska höjas. Samtidigt har konjunktursläget försämrats sedan våren, då regeringsprogrammet förhandlades fram.

Att en högerregering driver en politisk linje som bygger på en stram finanspolitik och besparingar är helt begripligt, säger Määttänen.

Att bromsa den offentliga skuldsättningen är svårt om man samtidigt under inga omständigheter är redo att ta till skattehöjningar

Niku Määttänen

Men man borde också hålla kvar en beredskap att reagera genom höjda skatter om det ekonomiska läget kräver det.

– Hur gör regeringen om det uppstår ett tryck att öka de offentliga utgifterna, frågar Määttänen.

Määttänen påminner om att de ekonomiska utsikterna kan försämras på ett sätt som påverkar vår ekonomi helt oavsett vad regeringen gör.

Han nämner kriget i Ukraina, energikrisen i Europa och inflationen som osäkerhetsmoment som också kan påverka Finland.

Höjd mervärdesskatt, men sänkt inkomst- och bränsleskatt

Regeringsprogrammet innehåller enstaka skattehöjningar.

Mervärdesskattesatsen höjs från 10 till 14 procent för ett begränsat antal varor och tjänster och fastighetsskatten justeras uppåt en aning.

I stället kommer regeringen att sänka inkomstskatten för små- och medelinkomsttagare med 100 miljoner euro under 2024, och bränsleskatten kommer också sänkas med 156 miljoner euro.

Men genom att utesluta ytterligare skattehöjningar riskerar regeringen att minska sitt finanspolitiska rörelseutrymme, menar Määttänen.

– Målet att bromsa den offentliga skuldsättningen är svårt att uppnå om man samtidigt under inga omständigheter är redo att ta till skattehöjningar.

Skuldsättningen fortsätter öka: 10,1 miljarder mer lån nästa år

Finland fortsätter skuldsätta sig också nästa år.

Finansministeriets färska budgetförslag presenterades på måndagen och det landar på 87,2 miljarder euro. Underskottet är 10,1 miljarder euro, vilket kommer att täckas med lån.

Skuldbördan ökar därmed också år 2024 med ungefär lika mycket som under år 2023.

Det har fått många att höja på ögonbrynen, med tanke på regeringens uttalade målsättning att minska på skuldsättningstakten.

Professor Niku Määttänen tycker ändå att det är rimligt att regeringen inte vidtar alla åtgärder som siktar på att stärka den offentliga ekonomin ännu under nästa år.

– Det återstår att se hur långt regeringen lyckas förverkliga sin ekonomiska politik. Fastän de skulle lyckas driva igenom alla sina sparåtgärder så finns det inte garantier för att regeringen når sina målsättningar.

Vissa andra experter har varnat för att det vore oklokt att i snabb takt framskrida med nedskärningar i statsekonomin, eftersom det i ett försämrat konjunktursläge kan bromsa tillväxten ytterligare.

Määttänen vill också betona att sysselsättningsläget fortfarande i ett historiskt perspektiv är bra i Finland.

– I ett så här bra sysselsättningsläge ser jag ingen risk för att åtstramningar, eller skattehöjningar som kanske en annorlunda regering skulle ta till, riskerar att höja arbetslösheten eller stävja produktionen.