Folktinget oroar sig över bristande svenskspråkig service inom vården

Folktinget har under den senaste tiden kontaktats upprepade gånger om bristerna i den svenskspråkiga servicen inom vården. Tillgången till svenskspråkig service bör granskas, menar de.

Enligt Folktinget lyckas största delen av dem som ordnar vård på svenska inte med att ordna likvärdig service på svenska och finska. Det här gäller de tvåspråkiga välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen.

Patienter vittnar om att de sällan får träffa svenskspråkig personal, att de blir ombedda att byta språk, att de digitala tjänsterna inom vården inte fungerar på svenska och att viktiga anvisningar och direktiv inte finns på svenska.

Folktinget uppmanar nu Regionförvaltningsverken i södra, västra, sydvästra och inre Finland att granska den svenskspråkiga servicen inom vården.

Bristande service på svenska gäller särskilt tjänsterna för vård av psykisk ohälsa, vilket drabbar barn och unga vars mentala hälsa blivit sämre sedan coronapandemin. Enligt Folktinget är det särskilt svårt att få svenskspråkig service under jourtid i huvudstadsregionen.

Svenskspråkig service med tolk

Flera kontaktar Folktinget om att de blivit erbjudna svenskspråkig service inom vården med hjälp av en tolk, också när det gäller tjänster för psykisk ohälsa.

De som ordnar offentlig social- och hälsovård på både finska och svenska är skyldiga att erbjuda likvärdig vård på båda språken. Enligt Folktinget är det emot lagen att en myndighet som erbjuder vård på svenska gör det med hjälp av tolkar.

Något som också oroar Folktinget är bristerna i tillgången till svenskspråkig skolhälsovård i Helsingfors.

Helsingfors stad har erbjudit svenskspråkiga skolelever servicesedlar till privata bolag för elevernas skolhälsogranskning. De privata bolagen har inte alltid kunnat erbjuda service på svenska och då har eleverna istället erbjudits tolkar.

Otillräckliga personalresurser

Det är inte bara patienter, utan även tjänstemän som har kontaktat Folktinget om problemen med den svenskspråkiga servicen inom vården. Tjänstemännen menar att organisationsstrukturerna som byggs upp för de tvåspråkiga välfärdsområdena inte säkerställer tillgången till service på svenska.

Enligt Folktinget ges den svenskspråkiga verksamheten inte tillräckliga personalresurser och den placeras på en låg administrativ nivå inom förvaltningen. Det här försvårar möjligheterna till en fungerande tvåspråkig organisation och försämrar ytterligare tillgången till service på svenska, menar Folktinget.